Artikel in der Kategorie ‘Inhalt’
06-34 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 34. Vers
चंचलं हि मनः कृष्ण प्रमाथि बलवद् दृढम् | तस्याहं निग्रहं मन्ये वायोरिव सुदुष्करम् || ६ ३४ ||
06-34 cancalam hi manah krishna pramathi balavad drdham tasyaham nigraham manye vayor iva su-duskaram
caṃcalaṃ hi manaḥ kṛṣṇa pramāthi balavad dṛḍham tasyāhaṃ nigrahaṃ manye vāyoriva suduṣkaram Vereinfachte Transkription: cancalam hi manah krishna pramathi balavad drdham tasyaham nigraham manye vayor iva su-duskaram iTrans: cha.nchalaM hi manaH kR^ishhNa pramaathi balavad.h dR^iDham.h tasyaahaM nigrahaM manye vaayoriva sudushhkaram.h
06-34 Wort-für-Wort Übersetzung
06-34 Der Geist ist wahrlich ruhelos, ungestüm, stark und unnachgiebig, Oh Krishna, ihn zu kontrollieren erscheint mir ebenso schwierig wie den Wind zu kontrollieren
06-34 Kommentar Sukadev
06-34 Kommentar Swami Sivananda
06-35 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 35. Vers
श्रीभगवानुवाच | असंशयं महाबाहो मनो दुर्निग्रहं चलम् | अभ्यासेन तु कौन्तेय वैराग्येण च गृह्यते || ६ ३५ ||
06-35 sri-bhagavan uvaca asamsayam maha-baho mano durnigraham calam abhyasena tu kaunteya vairagyena ca grhyate
śrībhagavānuvāca asaṃśayaṃ mahābāho mano durnigrahaṃ calam abhyāsena tu kaunteya vairāgyeṇa ca gṛhyate Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca asamsayam maha-baho mano durnigraham calam abhyasena tu kaunteya vairagyena ca grhyate iTrans: shriibhagavaanuvaacha asa.nshayaM mahaabaaho mano durnigraha.n chalam.h abhyaasena tu kaunteya vairaagyeNa cha gR^ihyate
06-35 Wort-für-Wort Übersetzung
06-35 Krishna sprach: Zweifellos, Oh mächtig bewaffneter Arjuna, der Geist ist schwer zu beherrschen und ruhelos. Aber durch Übung und durch Leidenschaftslosigkeit kann er bezähmt werden
06-35 Kommentar Sukadev
06-35 Kommentar Swami Sivananda
Das konstante und wiederholte Bemühen, den wandernden Geist durch fortwährende Meditation auf das Lakshya (Zentrum, Ideal, Ziel oder Meditationsobjekt) unter Kontrolle zu bringen, ist Abhyasa, Üben. Dieselbe Vorstellung, derselbe Gedanke über das Selbst oder Gott wird forwährend wiederholt. Dieses fortwährende Wiederholen zerstört Vikshepa, das Schwanken des …
06-35 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 6. Kapitel, 35. Vers: Übung mit aufrichtiger Hingabe Krishna sprach: „Zweifellos, Oh mächtig bewaffneter Arjuna, der Geist ist schwer zu beherrschen und ruhelos; aber durch Abhyasa, Übung, und Vairagya, Verhaftungslosigkeit, kann er bezähmt werden.“ Krishna erkennt also an, was Arjuna die vorigen zwei Verse …
06-36 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 36. Vers
असंयतात्मना योगो दुष्प्राप इति मे मतिः | वश्यात्मना तु यतता शक्योऽवाप्तुमुपायतः || ६ ३६ ||
06-36 asamyatatmana yogo dusprapa iti me matih vasyatmana tu yatata sakyo ’vaptum upayatah
asaṃyatātmanā yogo duṣprāpa iti me matiḥ vaśyātmanā tu yatatā śakyo ’vāptumupāyataḥ Vereinfachte Transkription: asamyatatmana yogo dusprapa iti me matih vasyatmana tu yatata sakyo ’vaptum upayatah iTrans: asa.nyataatmanaa yogo dushhpraapa iti me matiH vashyaatmanaa tu yatataa shak{}yo.avaap{}tumupaayataH
06-36 Wort-für-Wort Übersetzung
06-36 Ich denke, dass Yoga schwer von dem erreicht werden kann, der sich nicht selbst beherrscht. Der Selbstbeherrschte und Strebende aber kann durch die geeigneten Mittel dahin gelangen
06-36 Kommentar Sukadev
Hier beschreibt Krishna zwei Arten von Menschen: Selbstbeherrschte und Strebende. Eine wichtige Sache ist, dass wir nach Vollkommenheit streben und niemals aufgeben zu streben auch inmitten aller Rückschläge, die auf uns zukommen. Die Engel singen in Goethes Werk Faust: „Wer immer strebend sich bemüht, den können …
06-36 Kommentar Swami Sivananda
Der sich nicht selbst beherrscht: Sinne und Geist sind nicht durch fortgesetztes Üben von Leidenschaftslosigkeit und Meditation unter Kontrolle gebracht worden. Selbstbeherrscht: Der Geist ist durch ständiges Üben von Leidenschaftslosigkeit und Meditation unter Kontrolle gebracht worden. Durch die geeigneten Mittel und fortwährendes Streben kann Selbstverwirklichung erlangt …
06-36 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 6. Kapitel, 36. Vers: Der Selbstbeherrschte Im 36. Vers des 6. Kapitels sagt Krishna zu Arjuna, dem Schüler: „Ich denke, Yoga kann schwer von dem erreicht werden, der sich nicht selbst beherrscht. Der Selbstbeherrschte und Strebende aber kann durch die geeigneten Mittel dahin gelangen.“ …
06-37 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 37. Vers
अर्जुन उवाच | अयतिः श्रद्धयोपेतो योगाच्चलितमानसः | अप्राप्य योगसंसिद्धिं कां गतिं कृष्ण गच्छति || ६ ३७ ||
06-37 arjuna uvaca ayatih shraddhayopeto yogac calita-manasah aprapya yoga-samsiddhim kam gatim krishna gacchati
arjuna uvāca ayatiḥ śraddhayopeto yogāccalitamānasaḥ aprāpya yogasaṃsiddhiṃ kāṃ gatiṃ kṛṣṇa gacchati Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca ayatih shraddhayopeto yogac calita-manasah aprapya yoga-samsiddhim kam gatim krishna gacchati iTrans: arjuna uvaacha ayatiH shraddhayopeto yogaach{}chalitamaanasaH apraapya yogasa.nsiddhi.n kaa.n gati.n kR^ishhNa gach{}chhati
06-37 Wort-für-Wort Übersetzung
06-37 Der Mensch, dem es nicht möglich ist, sich selbst zu beherrschen, obwohl er Glauben besitzt, und dessen Geist sich vom Yoga wegbewegt, welches Ende erwartet ihn, da es ihm nicht gelungen ist, Vollkommenheit im Yoga zu erreichen, Oh Krishna?
06-37 Kommentar Swami Sivananda
06-37 und 06-38 Kommentar 2 von Sukadev
06-38 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 38. Vers
कच्चिन्नोभयविभ्रष्टश्छिन्नाभ्रमिव नश्यति | अप्रतिष्ठो महाबाहो विमूढो ब्रह्मणः पथि || ६ ३८ ||
06-38 kaccin nobhaya-vibhrastas chinnabhram iva nasyati apratistho maha-baho vimudho brahmanah pathi
kaccinnobhayavibhraṣṭaśchinnābhramiva naśyati apratiṣṭho mahābāho vimūḍho brahmaṇaḥ pathi Vereinfachte Transkription: kaccin nobhaya-vibhrastas chinnabhram iva nasyati apratistho maha-baho vimudho brahmanah pathi iTrans: kach{}chinnobhayavibhrashh{}Tashchhinnaabhramiva nashyati apratishhTho mahaabaaho vimuuDho brahmaNaH pathi
06-38 Wort-für-Wort Übersetzung
kat cit – ob na – nicht ubhaya-vibhraṣṭaḥ – (da er) von beidem (ubhaya) abgefallen (vibhraṣṭa) ist chinna-abhram – eine vereinzelte („abgespaltene“ chinna) Wolke (abhra) iva – wie naśyati – er vergeht (d.h. sich auflöst) apratiṣṭhaḥ – hilflos („ohne Halt“) mahābāho – oh Starkarmiger (Kṛṣṇa) vimūḍhaḥ …
06-38 Da er von beidem abgefallen ist, wird er nicht vergehen wie eine zerborstene Wolke, hilflos, Oh mächtig Bewaffneter (Krishna), und irregeleitet auf dem Weg zu Brahman?
06-38 Kommentar Swami Sivananda
06-39 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 39. Vers
एतन्मे संशयं कृष्ण छेत्तुमर्हस्यशेषतः | त्वदन्यः संशयस्यास्य छेत्ता न ह्युपपद्यते || ६ ३९ ||
06-39 etan me samsayam krishna chettum arhasy asesatah tvad-anyah samsayasyasya chetta na hy upapadyate
etanme saṃśayaṃ kṛṣṇa chettumarhasyaśeṣataḥ tvadanyaḥ saṃśayasyāsya chettā na hyupapadyate Vereinfachte Transkription: etan me samsayam krishna chettum arhasy asesatah tvad-anyah samsayasyasya chetta na hy upapadyate iTrans: etanme sa.nshayaM kR^ishhNa chhettumarhasyasheshhataH tvadanyaH sa.nshayasyaasya chhettaa na hyupapadyate
06-39 Wort-für-Wort Übersetzung
06-39 Beseitige Du, Oh Krishna, diesen meinen Zweifel gänzlich; denn niemandem außer Dir ist es möglich, diesen Zweifel zu zerstreuen
06-39 Kommentar Swami Sivananda
Es kann keinen besseren Lehrer geben als Dich, denn Du bist der allwissende Herr. Du allein kannst diesen Zweifel zerstreuen. Ein Rishi (Seher), ein Deva (Gott) oder ein Muni (Weiser) wird diesen Zweifel nicht auflösen können.
06-40 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 40. Vers
श्रीभगवानुवाच | पार्थ नैवेह नामुत्र विनाशस्तस्य विद्यते | न हि कल्याणकृत्कश्चिद् दुर्गतिं तात गच्छति || ६ ४० ||
06-40 sri-bhagavan uvaca partha naiveha namutra vinasas tasya vidyate na hi kalyana-krt kascid durgatim tata gacchati
śrībhagavānuvāca pārtha naiveha nāmutra vināśastasya vidyate na hi kalyāṇakṛtkaścid durgatiṃ tāta gacchati Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca partha naiveha namutra vinasas tasya vidyate na hi kalyana-krt kascid durgatim tata gacchati iTrans: shriibhagavaanuvaacha paartha naiveha naamutra vinaashastasya vidyate na hi kalyaaNakR^itkashchid.h durgati.n taata gach{}chhati