06-01 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 1. Vers
श्रीभगवानुवाच | अनाश्रितः कर्मफलं कार्यं कर्म करोति यः | स संन्यासी च योगी च न निरग्निर्न चाक्रियः || ६ १ ||
श्रीभगवानुवाच | अनाश्रितः कर्मफलं कार्यं कर्म करोति यः | स संन्यासी च योगी च न निरग्निर्न चाक्रियः || ६ १ ||
śrībhagavānuvāca anāśritaḥ karmaphalaṃ kāryaṃ karma karoti yaḥ sa saṃnyāsī ca yogī ca na niragnirna cākriyaḥ Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca anasritah karma-phalam karyam karma karoti yah sa sannyasi ca yogi ca na niragnir na cakriyah iTrans: shriibhagavaanuvaacha anaashritaH karmaphalaM kaarya.n karma karoti yaH sa sa.nnyaasii cha …
Ein indischer „Hausvater/Hausmutter“ (englisch „Householder“) hatte im alten Indien die Aufgabe Yajnas auszuführen und auch das Herdfeuer zu unterhalten, also zu kochen. Er ist also jemand „mit Feuer“. Ein Sannyasin, Entsagter, im wörtlichen Sinn, führt keine Rituale aus und kocht auch nicht selbst. Er ist also …
Wenn Handlungen wie Agnihotra und dergleichen ohne die Erwartung von Früchten ausgeführt werden, klären sie den Geist und werden zu einem Weg zu Dhyana Yoga, dem Yoga der Meditation. Karyam, Karma: Pflicht und Schuldigkeit Niragnih: Ohne Feuer. Jemand, der den täglichen Ritualen wie Agnihotra, die mit …
यं संन्यासमिति प्राहुर्योगं तं विद्धि पाण्डव | न ह्यसंन्यस्तसङ्कल्पो योगी भवति कश्चन || ६ २ ||
yaṃ saṃnyāsamiti prāhuryogaṃ taṃ viddhi pāṇḍava na hyasaṃnyastasaṅkalpo yogī bhavati kaścana Vereinfachte Transkription: yam sannyasam iti prahur yogam tam viddhi pandava na hy asannyasta-sankalpo yogi bhavati kascana iTrans: yaM sa.nnyaasamiti praahuryogaM taM viddhi paaNDava na hyasa.nnyastasaN^kal{}po yogii bhavati kashchan
Yoga ist auch Entsagung. Vorallem die innere Entsagung ist dabei entscheidend.
Sankalpa ist das Arbeiten der Vorstellungskraft des Geistes, der für die Zukunft Pläne schmiedet und die Ergebnisse der so gemachten Pläne vorhersieht. Niemand kann ein Karma Yogi werden, der plant und entwirft und für seine Handlungen Früchte erwartet. Niemand, der sich der Handlung verschreibt und nicht …
आरुरुक्षोर्मुनेर्योगं कर्म कारणमुच्यते | योगारूढस्य तस्यैव शमः कारणमुच्यते || ६ ३ ||
ārurukṣormuneryogaṃ karma kāraṇamucyate yogārūḍhasya tasyaiva śamaḥ kāraṇamucyate Vereinfachte Transkription: aruruksor muner yogam karma karanam ucyate yogarudhasya tasyaiva samah karanam ucyate iTrans: aarurukshormuneryogaM karma kaaraNamuchyate yogaaruuDhasya tasyaiva shamaH kaaraNamuchyate
Zum spirituellen Leben gehören zwei Aspekte: (1) die spirituelle Praxis (Sadhana) im engeren Sinne (Meditation, Asanas, Pranayama, Studium der Schriften, Mantra-Singen etc.); dies kann man als „Nichthandeln“ bezeichnen. (2) die Spiritualisierung des Alltags, also die Handlungen des täglichen Lebens. Es ist wichtig, da einen guten Rhythmus …
यदा हि नेन्द्रियार्थेषु न कर्मस्वनुषज्जते | सर्वसङ्कल्पसंन्यासी योगारूढस्तदोच्यते || ६ ४ ||
yadā hi nendriyārtheṣu na karmasvanuṣajjate sarvasaṅkalpasaṃnyāsī yogārūḍhastadocyate Vereinfachte Transkription: yada hi nendriyarthesu na karmasv anusajjate sarva-sankalpa-sannyasi yogarudhas tadocyate iTrans: yadaa hi nendriyaartheshhu na karmasvanushhaj{}jate sarvasaN^kal{}pasa.nnyaasii yogaaruuDhastadochyate
yadā – wenn hi – denn na – weder indriya-artheṣu – an den Sinnesobjekten na – noch karmasu – an den Handlungen anuṣajjate – (ein Mensch) hängt sarva-saṅkalpa-saṃnyāsī – ein Entsager (saṃnyāsin) aller (sarva) Gedanken/Absichten (saṅkalpa) yoga-ārūḍhaḥ – einer, der Yoga erreicht („erklommen“) hat tadā – …
उद्धरेदात्मनात्मानं नात्मानमवसादयेत् | आत्मैव ह्यात्मनो बन्धुरात्मैव रिपुरात्मनः || ६ ५ ||
uddharedātmanātmānaṃ nātmānamavasādayet ātmaiva hyātmano bandhurātmaiva ripurātmanaḥ Vereinfachte Transkription: uddhared atmanatmanam natmanam avasadayet atmaiva hy atmano bandhur atmaiva ripur atmanah iTrans: uddharedaatmanaatmaanaM naatmaanamavasaadayet.h aatmaiva hyaatmano bandhuraatmaiva ripuraatmana
Krishna verwendet hier den Ausdruck „Atma“. Atma heißt „Selbst“. Im Philosophiesystem des Vedanta ist Atma „die universelle Seele“, Satchidananda, reines Bewusstsein, unberührt von Körper, Emotionen und Denken. Die meisten Leser sind mit dieser Bedeutung vertraut. Atma ist aber ähnlich wie der deutsche Ausdruck „Selbst“ vielschichtig. Er …
Übe Yoga. Schule Sinne und Geist. Erhebe dich und werde Yogarudha. Erreiche Yoga. Strahle prächtig als kraftvoller Yogi. Versinke nicht im Ozean von Samsara (der Seelenwanderung). Werde nicht weltlich. Werde nicht zum Sklaven von Lust, Gier und Zorn. Erhebe dich über die Weltlichkeit, werde göttlich, erreiche …
बन्धुरात्मात्मनस्तस्य येनात्मैवात्मना जितः | अनात्मनस्तु शत्रुत्वे वर्तेतात्मैव शत्रुवत् || ६ ६ ||
bandhurātmātmanastasya yenātmaivātmanā jitaḥ anātmanastu śatrutve vartetātmaiva śatruvat Vereinfachte Transkription: bandhur atmatmanas tasya yenatmaivatmana jitah anatmanas tu satrutve vartetatmaiva satru-vat iTrans: bandhuraatmaatmanastasya yenaatmaivaatmanaa jitaH anaatmanastu shatrutve vartetaatmaiva shatruvat.h