Artikel in der Kategorie ‘Inhalt’
06-28 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 28. Vers
युञ्जन्नेवं सदात्मानं योगी विगतकल्मषः | सुखेन ब्रह्मसंस्पर्शमत्यन्तं सुखमश्नुते || ६ २८ ||
06-28 yunjann evam sadatmanam yogi vigata-kalmasah sukhena brahma-samsparsham atyantam sukham asnute
yuñjannevaṃ sadātmānaṃ yogī vigatakalmaṣaḥ sukhena brahmasaṃsparśamatyantaṃ sukhamaśnute Vereinfachte Transkription: yunjann evam sadatmanam yogi vigata-kalmasah sukhena brahma-samsparsham atyantam sukham asnute iTrans: yuJN{}jannevaM sadaatmaanaM yogii vigatakalmashhaH sukhena brahmasa.nsparshamatyantaM sukhamashnute
06-28 Wort-für-Wort Übersetzung
06-28 Der Yogi, dessen Geist immer auf diese Weise beschäftigt ist, und der keine Sünden hat – der also sein Karma ausgearbeitet hat – genießt leicht die Seligkeit, die aus der Berührung mit Brahman entsteht
06-28 Kommentar Sukadev
Ich mag diese Formulierung Krishnas: „…genießt leicht die Seligkeit, die aus brahma-samsparsham, aus der Berührung (Samsparsham) mit Brahman, entsteht.“ Krishna verwendet dabei den Sanskritausdruck „Sukha“ für Seligkeit statt wie sonst üblich, Ananda. Meist gebrauchen Yoga-Meister Sukha und Ananda als Gegensatzpaar: Ananda ist Wonne und Sukha ist …
06-28 Kommentar Swami Sivananda
Durch Yogapraktiken wie das Zurückziehen der Sinne, Konzentration und Meditation verliert er die Berührungspunkte mit den Sinnesobjekten und kommt in Kontakt mit Brahman, dem unsterblichen Selbst im Inneren, und genießt so die grenzenlose Seligkeit Brahmans. Vergnügungen der Sinne sind flüchtig, vergehen, die Seligkeit Brahmans jedoch kennt …
06-29 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 29. Vers
सर्वभूतस्थमात्मानं सर्वभूतानि चात्मनि | ईक्षते योगयुक्तात्मा सर्वत्र समदर्शनः || ६ २९ ||
06-29 sarva-bhuta-stham atmanam sarva-bhutani catmani iksate yoga-yuktatma sarvatra sama-darshanah
sarvabhūtasthamātmānaṃ sarvabhūtāni cātmani īkṣate yogayuktātmā sarvatra samadarśanaḥ Vereinfachte Transkription: sarva-bhuta-stham atmanam sarva-bhutani catmani iksate yoga-yuktatma sarvatra sama-darshanah iTrans: sarvabhuutasthamaatmaanaM sarvabhuutaani chaatmani iikshate yogayuk{}taatmaa sarvatra samadarshanaH
06-29 Wort-für-Wort Übersetzung
06-29 Wenn dein Geist durch Yoga harmonisch geworden ist, sieht er das Selbst in allen Wesen wohnen und alle Wesen im Selbst. Er sieht überall dasselbe
06-29 Kommentar Sukadev
06-29 Kommentar Swami Sivananda
06-29 Kommentar 2 von Sukadev
06-30 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 30. Vers
यो मां पश्यति सर्वत्र सर्वं च मयि पश्यति | तस्याहं न प्रणश्यामि स च मे न प्रणश्यति || ६ ३० ||
06-30 yo mam pasyati sarvatra sarvam ca mayi pasyati tasyaham na pranasyami sa ca me na pranasyati
06-30 Wort-für-Wort Übersetzung
06-30 Wer überall Mich und alles in Mir sieht, kann niemals von Mir getrennt werden und auch Ich werde nicht von ihm getrennt
06-30 Kommentar Sukadev
06-30 Kommentar Swami Sivananda
06-30 Kommentar 2 von Sukadev
06-31 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 31. Vers
सर्वभूतस्थितं यो मां भजत्येकत्वमास्थितः | सर्वथा वर्तमानोऽपि स योगी मयि वर्तते || ६ ३१ ||
06-31 sarva-bhuta-sthitam yo mam bhajaty ekatvam asthitah sarvatha vartamano ’pi sa yogi mayi vartate
sarvabhūtasthitaṃ yo māṃ bhajatyekatvamāsthitaḥ sarvathā vartamāno ’pi sa yogī mayi vartate Vereinfachte Transkription: sarva-bhuta-sthitam yo mam bhajaty ekatvam asthitah sarvatha vartamano ’pi sa yogi mayi vartate iTrans: sarvabhuutasthitaM yo maaM bhajatyekatvamaasthitaH sarvathaa vartamaano.api sa yogii mayi vartate
06-31 Wort-für-Wort Übersetzung
06-31 Der Yogi, der in Einheit verwurzelt, Mich als das allen Wesen Innewohnende verehrt, der weilt in Mir ungeachtet seiner Lebensumstände
06-31 Kommentar Sukadev
06-31 Kommentar Swami Sivananda
06-31 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 6. Kapitel, 31. Vers: Erkenne Gott als das allen Wesen Innewohnende Krishna sagt: „Der Yogi, der in Einheit verwurzelt Mich als das allen Wesen Innewohnende verehrt, weilt in Mir, ungeachtet seiner Lebensumstände.“ Erkenne Gott als das allen Wesen Innewohnende. Auch Jesus sagt: „Was du …
06-32 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 32. Vers
आत्मौपम्येन सर्वत्र समं पश्यति योऽर्जुन | सुखं वा यदि वा दुःखं स योगी परमो मतः || ६ ३२ ||
06-32 atmaupamyena sarvatra samam pasyati yo ’rjuna sukham va yadi va duhkham sa yogi paramo matah
ātmaupamyena sarvatra samaṃ paśyati yo ’rjuna sukhaṃ vā yadi vā duḥkhaṃ sa yogī paramo mataḥ Vereinfachte Transkription: atmaupamyena sarvatra samam pasyati yo ’rjuna sukham va yadi va duhkham sa yogi paramo matah iTrans: aatmaupamyena sarvatra samaM pashyati yo.arjuna sukhaM vaa yadi vaa duHkhaM sa yogii …
06-32 Wort-für-Wort Übersetzung
06-32 Wer durch das Gleichsein des Selbst, Oh Arjuna, überall dasselbe sieht, sei es in Sukha oder Dukha, also Schmerz oder Freude/Vergnügen, wird als höchster Yogi betrachtet
06-32 Kommentar Sukadev
06-32 Kommentar Swami Sivananda
06-32 Kommentar 2 von Sukadev
06-33 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 33. Vers
अर्जुन उवाच | योऽयं योगस्त्वया प्रोक्तः साम्येन मधुसूदन | एतस्याहं न पश्यामि चंचलत्वात्स्थितिं स्थिराम् || ६ ३३ ||
06-33 arjuna uvaca yo ’yam yogas tvaya proktah samyena madhusudana etasyaham na pasyami cancalatvat sthitim sthiram
arjuna uvāca yo ’yaṃ yogastvayā proktaḥ sāmyena madhusūdana etasyāhaṃ na paśyāmi caṃcalatvātsthitiṃ sthirām Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca yo ’yam yogas tvaya proktah samyena madhusudana etasyaham na pasyami cancalatvat sthitim sthiram iTrans: arjuna uvaacha yo.ayaM yogastvayaa prok{}taH saamyena madhusuudana etasyaahaM na pashyaami cha.nchalatvaatsthiti.n sthiraam.h
06-33 Wort-für-Wort Übersetzung
06-33 Arjuna sprach: Dieser Yoga der Ausgewogenheit, den du lehrst, Oh Krishna, ich sehe nicht, dass er von Bestand sein kann aufgrund der Ruhelosigkeit des Geistes
06-33 Kommentar Swami Sivananda
Da der Geist rastlos ist, ungestüm und unbeständig, erscheint es mir schwierig, diesen Yoga der Ausgewogenheit, den Du beschrieben hast, zu praktizieren. Oh mein Gott, ständige Konzentration des Geistes ist mir unmöglich, da dieser in nur einem Augenblick hierhin und dorthin wandert.