Artikel in der Kategorie ‘13. Kapitel’
13-00 Devanagari Bhagavad Gita 13. Kapitel
अर्जुन उवाच | प्रकृतिं पुरुषं चैव क्षेत्रं क्षेत्रज्ञमेव च | एतद्वेदितुमिच्छामि ज्ञानं ज्ञेयं च केशव || १३ ०० ||
13-00 arjuna uvaca prakritim purusham caiva kshetram kshetra-jnam eva ca etad veditum icchami jnanam jneyam ca keshava
arjuna uvāca prakṛtiṃ puruṣaṃ caiva kṣetraṃ kṣetrajñameva ca etadveditumicchāmi jñānaṃ jñeyaṃ ca keśava Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca prakritim purusham caiva kshetram kshetra-jnam eva ca etad veditum icchami jnanam jneyam ca keshava iTrans: arjuna uvaacha prakR^itiM purushha.n chaiva kshetra.n kshetraGYameva cha etadveditumich{}chhaami GYaanaM GYeya.n cha keshava
13-00 Wort-für-Wort Übersetzung
13-00 Arjuna sprach: Ich möchte von der Natur (Prakriti, Materie) und vom Bewusstsein (Purusha, Seele) hören, vom Feld (ksetra) und vom Kenner des Feldes (ksetrajna), vom Wissen und vom zu Wissenden
13-00 Kommentar Sukadev
13-00 Kommentar Swami Sivananda
In manchen Büchern ist dieser Vers nicht zu finden. Wenn man diesen Vers mitzählt, hat die Bhagavad Gita 701 Verse. Manche Kommentatoren betrachten diesen Vers als Erweiterung. Wir sind an den Beginn des dritten Abschnittes der Gita gekommen. Im wesentlichen wird in diesem Abschnitt dasselbe Wissen …
13-00 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 13. Kapitel: Unterscheidung zwischen Natur und Seele Das 13. Kapitel ist eines der zentralen Kapitel der Bhagavad Gita, mit dem Namen „Der Yoga der Unterscheidung zwischen dem Feld und dem Kenner des Feldes“. 1. Vers oder Vorvers : „Arjuna uvaca Prakrtim purusam caiva ksetram ksetra-jnam …
13-01 Devanagari Bhagavad Gita 13. Kapitel 1. Vers
श्रीभगवानुवाच | इदं शरीरं कौन्तेय क्षेत्रमित्यभिधीयते | एतद्यो वेत्ति तं प्राहुः क्षेत्रज्ञ इति तद्विदः || १३ १ ||
13-01 sri-bhagavan uvaca idam sariram kaunteya kshetram ity abhidhiyate etad yo vetti tam prahuh kshetra-jna iti tad-vidah
śrībhagavānuvāca idaṃ śarīraṃ kaunteya kṣetramityabhidhīyate etadyo vetti taṃ prāhuḥ kṣetrajña iti tadvidaḥ Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca idam sariram kaunteya kshetram ity abhidhiyate etad yo vetti tam prahuh kshetra-jna iti tad-vidah iTrans: shriibhagavaanuvaacha idaM shariiraM kaunteya kshetramityabhidhiiyate etadyo vetti taM praahuH kshetraGYa iti tadvidaH
13-01 Wort-für-Wort Übersetzung
13-01 Krishna sprach: Dieser Körper, Oh Arjuna, wird als das Feld bezeichnet; der, der sich dessen bewusst ist, wird von denen, die davon wissen, Kenner des Feldes genannt
13-01 Kommentar Sukadev
13-01 Kommentar Swami Sivananda
13-01 Kommentar 2 von Sukadev
13-02 Devanagari Bhagavad Gita 13. Kapitel 2. Vers
क्षेत्रज्ञं चापि मां विद्धि सर्वक्षेत्रेषु भारत | क्षेत्रक्षेत्रज्ञयोर्ज्ञानं यत्तज्ज्ञानं मतं मम || १३ २ ||
13-02 kshetra-jnam capi mam viddhi sarva-kshetresu bharata kshetra-kshetrajnayor jnanam yat taj jnanam matam mama
kṣetrajñaṃ cāpi māṃ viddhi sarvakṣetreṣu bhārata kṣetrakṣetrajñayorjñānaṃ yattajjñānaṃ mataṃ mama Vereinfachte Transkription: kshetra-jnam capi mam viddhi sarva-kshetresu bharata kshetra-kshetrajnayor jnanam yat taj jnanam matam mama iTrans: kshetraGYa.n chaapi maaM viddhi sarvakshetreshhu bhaarata kshetrakshetraGYayorGYaanaM yattajGYaanaM mataM mama
13-02 Wort-für-Wort Übersetzung
13-02 Wisse auch, dass Ich der Kenner des Feldes aller Felder bin, Oh Arjuna. Wissen um beides, Feld und Kenner des Feldes, betrachte Ich als eigentliche Erkenntnis
13-02 Kommentar Sukadev
13-02 Kommentar Swami Sivananda
Die Felder sind unterschiedlich, aber Kenner des Feldes ist ein einziger. Die individuellen Seelen (Jivatmas) sind unterschiedlich, aber die höchste Seele (Paramatma) ist eine einzige. Überall wo Geist ist, bestehen Lebensatem, Ichbewußtsein und individuelles Bewußtsein, nämlich die reflektierte Intelligenz, nebeneinander. Wer den Begriff von Dualität hat, …
13-02 Kommentar 2 von Sukadev
13-03 Devanagari Bhagavad Gita 13. Kapitel 3. Vers
तत्क्षेत्रं यच्च यादृक्च यद्विकारि यतश्च यत् | स च यो यत्प्रभावश्च तत्समासेन मे शृणु || १३ ३ ||
13-03 tat kshetram yac ca yadrk ca yad-vikari yatas ca yat sa ca yo yat-prabhavas ca tat samasena me shrinu
tatkṣetraṃ yacca yādṛkca yadvikāri yataśca yat sa ca yo yatprabhāvaśca tatsamāsena me śṛṇu Vereinfachte Transkription: tat kshetram yac ca yadrk ca yad-vikari yatas ca yat sa ca yo yat-prabhavas ca tat samasena me shrinu iTrans: tatkshetra.n yach{}cha yaadR^ikcha yadvikaari yatashcha yat.h sa cha yo yatprabhaavashcha …
13-03 Wort-für-Wort Übersetzung
13-03 Was und von welcher Art das Feld ist, welche Erscheinungsformen es hat, und woher es kommt, und auch wer Er ist, was seine Kräfte sind – höre das alles kurzgefasst von Mir
13-03 Kommentar Sukadev
Kshetra, das Feld und Prakriti sind ein und dasselbe. Kshetra hat vielfältige Erscheinungsformen. „Er“, das ist Purusha, die Seele, auch als Kshetrajna, Kenner des Feldes, bezeichnet. Wenn Krishna von Purusha spricht, sagt er manchmal „Ich“ und manchmal „Er“. Krishna will hier Purusha und Prakriti genauer beschreiben, …
13-03 Kommentar Swami Sivananda
Oh Arjuna, Ich werde dir sagen, was das Feld ist, warum der Körper das Feld genannt wird, was seine Erscheinungsformen und Veränderungen sind; mit anderen Worten welchen Umformungen es unterliegt, welche Eigenschaften es hat, welche Auswirkungen aus welchen Ursachen auftreten, wem es gehört, und ob es …
13-03 und 13-04 Kommentar 2 von Sukadev
13-04 Devanagari Bhagavad Gita 13. Kapitel 4. Vers
ऋषिभिर्बहुधा गीतं छन्दोभिर्विविधैः पृथक् | ब्रह्मसूत्रपदैश्चैव हेतुमद्भिर्विनिश्चितैः || १३ ४ ||
13-04 rsibhir bahudha gitam chandobhir vividhaih prithak brahma-sutra-padais caiva hetumadbhir viniscitaih
ṛṣibhirbahudhā gītaṃ chandobhirvividhaiḥ pṛthak brahmasūtrapadaiścaiva hetumadbhirviniścitaiḥ Vereinfachte Transkription: rsibhir bahudha gitam chandobhir vividhaih prithak brahma-sutra-padais caiva hetumadbhir viniscitaih iTrans: R^ishhibhirbahudhaa giita.n chhandobhirvividhaiH pR^ithak.h brahmasuutrapadaishchaiva hetumadbhirvinishchitaiH
13-04 Wort-für-Wort Übersetzung
ṛṣibhiḥ – von den Sehern bahudhā – auf mancherlei Art gītam – wurde es besungen chandobhiḥ – in heiligen (vedischen) Hymnen vividhaiḥ – verschiedenen pṛthak – jeweils brahma-sūtra-padaiḥ – mit den Worten (pada) des Brahmasūtra ca eva – und hetumadbhiḥ – wohlbegründeten viniścitaiḥ – entschiedenen
13-04 Weise besangen es auf mancherlei Art, in vielen besonderen Gesängen und auch mit überzeugenden Worten, die das Absolute bezeichnen, überlegt und bestimmt sind
13-04 Kommentar Sukadev
Krishna sagt wiederum, dass er nicht wirklich etwas Neues verkündet. Die Weisheit, die er darlegt, wurde schon so oft beschrieben. In den folgenden Versen beschreibt er die verschiedenen Prinzipien der Prakriti nach dem Samkhya System.
13-04 Kommentar Swami Sivananda
13-05 Devanagari Bhagavad Gita 13. Kapitel 5. Vers
महाभूतान्यहंकारो बुद्धिरव्यक्तमेव च | इन्द्रियाणि दशैकं च पंच चेन्द्रियगोचराः || १३ ५ ||
13-05 maha-bhutany ahankaro buddhir avyaktam eva ca indriyani dasaikam ca panca cendriya-gocarah
mahābhūtānyahaṃkāro buddhiravyaktameva ca indriyāṇi daśaikaṃ ca paṃca cendriyagocarāḥ Vereinfachte Transkription: maha-bhutany ahankaro buddhir avyaktam eva ca indriyani dasaikam ca panca cendriya-gocarah iTrans: mahaabhuutaanyaha.nkaaro buddhiravyak{}tameva cha indriyaaNi dashaika.n cha pa.ncha chendriyagocharaaH
13-05 Wort-für-Wort Übersetzung
13-05 Die großen Elemente, das Ichbewusstsein, der Verstand und auch die nichtmanifeste Natur, die zehn Sinne und der eine (der Geist) und die fünf Sinnesobjekte,
13-05 Kommentar Swami Sivananda
Das Feld und seine Erscheinungsformen werden in diesem Vers beschrieben. Die vierundzwanzig Prinzipien der Sankhya Philosophieschule werden hier genannt. Die großen Elemente: Erde, Wasser, Feuer, Luft und Äther werden so genannt, weil sie alle Erscheinungsformen der Materie durchdringen. Hier sind die subtilen, nicht die grobstofflichen Elemente …