18-29 Kommentar Swami Sivananda
Dhananjaya: Der Eroberer von Reichtum: Arjuna wird so genannt, weil er im Laufe seiner Eroberungszüge (Digvijaya) in alle vier Himmelsrichtungen viel materiellen und spirituellen Reichtum erworben hat.
Dhananjaya: Der Eroberer von Reichtum: Arjuna wird so genannt, weil er im Laufe seiner Eroberungszüge (Digvijaya) in alle vier Himmelsrichtungen viel materiellen und spirituellen Reichtum erworben hat.
प्रवृत्तिं च निवृत्तिं च कार्याकार्ये भयाभये | बन्धं मोक्षं च या वेत्ति बुद्धिः सा पार्थ सात्त्विकी || १८ ३० ||
pravṛttiṃ ca nivṛttiṃ ca kāryākārye bhayābhaye bandhaṃ mokṣaṃ ca yā vetti buddhiḥ sā pārtha sāttvikī Vereinfachte Transkription: pravrttim ca nivrttim ca karyakarye bhayabhaye bandham moksham ca ya vetti buddhih sa partha sattviki iTrans: pravR^itti.n cha nivR^itti.n cha kaaryaakaarye bhayaabhaye bandhaM moksha.n cha yaa vetti buddhiH …
Buddhi, der Intellekt, die Unterscheidungs- und Willenskraft, spielen eine wichtige Rolle. Oft herrscht immer noch das Vorurteil, beim Yoga gehe es nur um Intuition, um das Gegenteil von Intellekt und Ratio. Das stimmt nicht. Yoga umfasst sehr wohl neben Liebe, intuitivem Verstehen, emotionaler Öffnung, neben Körperarbeit …
Die dreifache Natur der Erkenntnis wurde bereits beschrieben (Vers 22 oben). Jetzt wird die dreifache Natur des Verstandes beschrieben. Erkenntnis ist nicht Verstand. Pravritti: Handlung: Die Ursache der Bindung; der Pfad der Handlung. Nivritti: Nichthandeln: Die Ursache der Befreiung; der Pfad der Entsagung, der Pfad von …
यया धर्ममधर्मं च कार्यं चाकार्यमेव च | अयथावत्प्रजानाति बुद्धिः सा पार्थ राजसी || १८ ३१ ||
yayā dharmamadharmaṃ ca kāryaṃ cākāryameva ca ayathāvatprajānāti buddhiḥ sā pārtha rājasī Vereinfachte Transkription: yaya dharmam adharmam ca karyam cakaryam eva ca ayathavat prajanati buddhih sa partha rajasi iTrans: yayaa dharmamadharma.n cha kaarya.n chaakaaryameva cha ayathaavatprajaanaati buddhiH saa paartha raajasii
Es gibt im Deutschen keine wirkliche Entsprechung für Dharma. Pflicht, Rechtschaffenheit, Tugend, Gesetz, sind nur annähernde Übersetzungen des Wortes. Das, was erhebt und ans Ziel bringt, zu Brahman, dem Selbst, ist Dharma. Das, was in den dunklen Abgrund der Unwissenheit stößt, ist Adharma. Das, was die …
अधर्मं धर्ममिति या मन्यते तमसावृता | सर्वार्थान्विपरीतांश्च बुद्धिः सा पार्थ तामसी || १८ ३२ ||
adharmaṃ dharmamiti yā manyate tamasāvṛtā sarvārthānviparītāṃśca buddhiḥ sā pārtha tāmasī Vereinfachte Transkription: adharmam dharmam iti ya manyate tamasavrta sarvarthan viparitams ca buddhih sa partha tamasi iTrans: adharma.n dharmamiti yaa manyate tamasaavR^itaa sarvaarthaanvipariitaa.nshcha buddhiH saa paartha taamasii
Die nächsten drei Verse beschreiben die sattwige, rajasige und tamasige Ausprägung von Beständigkeit:
Der Verstand, der rechtschaffenes Handeln als böse ansieht und Richtiges für falsch hält, der alles in einem widersprüchlichen Sinn behandelt, der Tugenden als Laster sieht und alles, was die Schriften als gut darstellen, als gänzlich falsch betrachtet, ist tamasig. Er sieht alle Dinge in einem verdrehten …
धृत्या यया धारयते मनःप्राणेन्द्रियक्रियाः | योगेनाव्यभिचारिण्या धृतिः सा पार्थ सात्त्विकी || १८ ३३ ||
dhṛtyā yayā dhārayate manaḥprāṇendriyakriyāḥ yogenāvyabhicāriṇyā dhṛtiḥ sā pārtha sāttvikī Vereinfachte Transkription: dhrtya yaya dharayate manah-pranendriya-kriyah yogenavyabhicarinya dhrtih sa partha sattviki iTrans: dhR^ityaa yayaa dhaarayate manaHpraaNendriyakriyaaH yogenaavyabhichaariNyaa dhR^itiH saa paartha saattvikii
dhṛtyā – Beständigkeit yayā – mit welcher dhārayate – man bezähmt manaḥ-prāṇa-indriya-kriyāḥ – die Funktionen (kriyā „Aktivität“) von Geist (manas), Lebensenergie (prāṇa) und Sinnen (indriya) yogena – durch Yoga avyabhicāriṇyā – unerschütterliche („nicht abweichende“) dhṛtiḥ – Beständigkeit sā – eine solche pārtha – oh Sohn …
Wenn Beständigkeit im Geist erweckt worden ist, sind die Aktivitäten von Geist, Lebenskraft und Sinnen unter Kontrolle. Die Sinne sind in den Geist zurückgezogen. Prana und Apana gehen in Sushumna Nadi. Yoga: Samadhi oder Geisteskontrolle. Man kann Geist, Lebenskraft und Sinne nicht durch bloße Beständigkeit zügeln. …
यया तु धर्मकामार्थान्धृत्या धारयतेऽर्जुन | प्रसङ्गेन फलाकाङ्क्षी धृतिः सा पार्थ राजसी || १८ ३४ ||
yayā tu dharmakāmārthān dhṛtyā dhārayate ’rjuna prasaṅgena phalākāṅkṣī dhṛtiḥ sā pārtha rājasī Vereinfachte Transkription: yaya tu dharma-kamarthan dhrtya dharayate ’rjuna prasangena phalakanksi dhrtih sa partha rajasi iTrans: yayaa tu dharmakaamaarthaan dhR^ityaa dhaarayate.arjuna prasaN^gena phalaakaaN^kshii dhR^itiH saa paartha raajasii
Der Mensch, dessen Beständigkeit rajasig ist, stellt sich vor, daß er das dreifach Ziel des Lebens erreicht und hängt sich leidenschaftlich daran. Er lebt in dem Wunsch, die Belohnung für seine Handlungen zu erhalten. Er ist bestrebt, Dharma, Reichtum und Vergnügen zu erreichen. Die Beständigkeit eines …
यया स्वप्नं भयं शोकं विषादं मदमेव च | न विमुंचति दुर्मेधा धृतिः सा पार्थ तामसी || १८ ३५ ||
yayā svapnaṃ bhayaṃ śokaṃ viṣādaṃ madameva ca na vimuṃcati durmedhā dhṛtiḥ sā pārtha tāmasī Vereinfachte Transkription: yaya svapnam bhayam sokam visadam madam eva ca na vimuncati durmedha dhrtih sa partha tamasi iTrans: yayaa svap{}naM bhayaM shokaM vishhaadaM madameva cha na vimu.nchati durmedhaa dhR^itiH saa paartha …
Wie schon mehrmals betont, gehört zu einem wirklich sattwigen Lebensstil auch Beständigkeit. Aber diese Beständigkeit kann auch wieder sattwig, rajasig oder tamasig sein. Eine rajasige Beständigkeit äußert sich zum Beispiel als Anhaftung, Identifikation, Nicht-loslassen-können, Streben nach egoistischen Zielen. Tamasige Beständigkeit drückt sich zum Beispiel aus als …
सुखं त्विदानीं त्रिविधं शृणु मे भरतर्षभ | अभ्यासाद्रमते यत्र दुःखान्तं च निगच्छति || १८ ३६ ||
sukhaṃ tvidānīṃ trividhaṃ śṛṇu me bharatarṣabha abhyāsādramate yatra duḥkhāntaṃ ca nigacchati Vereinfachte Transkription: sukham tv idanim tri-vidham shrinu me bharatarsabha abhyasad ramate yatra duhkhantam ca nigacchati iTrans: sukhaM tvidaanii.n trividhaM shR^iNu me bharatarshhabha abhyaasaadramate yatra duHkhaanta.n cha nigach{}chhati
Ein wenig von dieser Freude, die das Selbst erfährt, muß im Aufhören von Schmerz bestehen. Das Wesen dieser Freude ist von drei Arten, und ich werde sie nacheinander beschreiben, Oh Arjuna. (Vgl.VI.20,30)
यत्तदग्रे विषमिव परिणामेऽमृतोपमम् | तत्सुखं सात्त्विकं प्रोक्तमात्मबुद्धिप्रसादजम् || १८ ३७ ||