Artikel in der Kategorie ‘06. Kapitel’
06-31 Kommentar Swami Sivananda
06-31 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 6. Kapitel, 31. Vers: Erkenne Gott als das allen Wesen Innewohnende Krishna sagt: „Der Yogi, der in Einheit verwurzelt Mich als das allen Wesen Innewohnende verehrt, weilt in Mir, ungeachtet seiner Lebensumstände.“ Erkenne Gott als das allen Wesen Innewohnende. Auch Jesus sagt: „Was du …
06-32 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 32. Vers
आत्मौपम्येन सर्वत्र समं पश्यति योऽर्जुन | सुखं वा यदि वा दुःखं स योगी परमो मतः || ६ ३२ ||
06-32 atmaupamyena sarvatra samam pasyati yo ’rjuna sukham va yadi va duhkham sa yogi paramo matah
ātmaupamyena sarvatra samaṃ paśyati yo ’rjuna sukhaṃ vā yadi vā duḥkhaṃ sa yogī paramo mataḥ Vereinfachte Transkription: atmaupamyena sarvatra samam pasyati yo ’rjuna sukham va yadi va duhkham sa yogi paramo matah iTrans: aatmaupamyena sarvatra samaM pashyati yo.arjuna sukhaM vaa yadi vaa duHkhaM sa yogii …
06-32 Wort-für-Wort Übersetzung
06-32 Wer durch das Gleichsein des Selbst, Oh Arjuna, überall dasselbe sieht, sei es in Sukha oder Dukha, also Schmerz oder Freude/Vergnügen, wird als höchster Yogi betrachtet
06-32 Kommentar Sukadev
06-32 Kommentar Swami Sivananda
06-32 Kommentar 2 von Sukadev
06-33 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 33. Vers
अर्जुन उवाच | योऽयं योगस्त्वया प्रोक्तः साम्येन मधुसूदन | एतस्याहं न पश्यामि चंचलत्वात्स्थितिं स्थिराम् || ६ ३३ ||
06-33 arjuna uvaca yo ’yam yogas tvaya proktah samyena madhusudana etasyaham na pasyami cancalatvat sthitim sthiram
arjuna uvāca yo ’yaṃ yogastvayā proktaḥ sāmyena madhusūdana etasyāhaṃ na paśyāmi caṃcalatvātsthitiṃ sthirām Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca yo ’yam yogas tvaya proktah samyena madhusudana etasyaham na pasyami cancalatvat sthitim sthiram iTrans: arjuna uvaacha yo.ayaM yogastvayaa prok{}taH saamyena madhusuudana etasyaahaM na pashyaami cha.nchalatvaatsthiti.n sthiraam.h
06-33 Wort-für-Wort Übersetzung
06-33 Arjuna sprach: Dieser Yoga der Ausgewogenheit, den du lehrst, Oh Krishna, ich sehe nicht, dass er von Bestand sein kann aufgrund der Ruhelosigkeit des Geistes
06-33 Kommentar Swami Sivananda
Da der Geist rastlos ist, ungestüm und unbeständig, erscheint es mir schwierig, diesen Yoga der Ausgewogenheit, den Du beschrieben hast, zu praktizieren. Oh mein Gott, ständige Konzentration des Geistes ist mir unmöglich, da dieser in nur einem Augenblick hierhin und dorthin wandert.
06-33 und 06-34 Kommentar 2 von Sukadev
06-34 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 34. Vers
चंचलं हि मनः कृष्ण प्रमाथि बलवद् दृढम् | तस्याहं निग्रहं मन्ये वायोरिव सुदुष्करम् || ६ ३४ ||
06-34 cancalam hi manah krishna pramathi balavad drdham tasyaham nigraham manye vayor iva su-duskaram
caṃcalaṃ hi manaḥ kṛṣṇa pramāthi balavad dṛḍham tasyāhaṃ nigrahaṃ manye vāyoriva suduṣkaram Vereinfachte Transkription: cancalam hi manah krishna pramathi balavad drdham tasyaham nigraham manye vayor iva su-duskaram iTrans: cha.nchalaM hi manaH kR^ishhNa pramaathi balavad.h dR^iDham.h tasyaahaM nigrahaM manye vaayoriva sudushhkaram.h
06-34 Wort-für-Wort Übersetzung
06-34 Der Geist ist wahrlich ruhelos, ungestüm, stark und unnachgiebig, Oh Krishna, ihn zu kontrollieren erscheint mir ebenso schwierig wie den Wind zu kontrollieren
06-34 Kommentar Sukadev
06-34 Kommentar Swami Sivananda
06-35 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 35. Vers
श्रीभगवानुवाच | असंशयं महाबाहो मनो दुर्निग्रहं चलम् | अभ्यासेन तु कौन्तेय वैराग्येण च गृह्यते || ६ ३५ ||
06-35 sri-bhagavan uvaca asamsayam maha-baho mano durnigraham calam abhyasena tu kaunteya vairagyena ca grhyate
śrībhagavānuvāca asaṃśayaṃ mahābāho mano durnigrahaṃ calam abhyāsena tu kaunteya vairāgyeṇa ca gṛhyate Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca asamsayam maha-baho mano durnigraham calam abhyasena tu kaunteya vairagyena ca grhyate iTrans: shriibhagavaanuvaacha asa.nshayaM mahaabaaho mano durnigraha.n chalam.h abhyaasena tu kaunteya vairaagyeNa cha gR^ihyate
06-35 Wort-für-Wort Übersetzung
06-35 Krishna sprach: Zweifellos, Oh mächtig bewaffneter Arjuna, der Geist ist schwer zu beherrschen und ruhelos. Aber durch Übung und durch Leidenschaftslosigkeit kann er bezähmt werden
06-35 Kommentar Sukadev
06-35 Kommentar Swami Sivananda
Das konstante und wiederholte Bemühen, den wandernden Geist durch fortwährende Meditation auf das Lakshya (Zentrum, Ideal, Ziel oder Meditationsobjekt) unter Kontrolle zu bringen, ist Abhyasa, Üben. Dieselbe Vorstellung, derselbe Gedanke über das Selbst oder Gott wird forwährend wiederholt. Dieses fortwährende Wiederholen zerstört Vikshepa, das Schwanken des …
06-35 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 6. Kapitel, 35. Vers: Übung mit aufrichtiger Hingabe Krishna sprach: „Zweifellos, Oh mächtig bewaffneter Arjuna, der Geist ist schwer zu beherrschen und ruhelos; aber durch Abhyasa, Übung, und Vairagya, Verhaftungslosigkeit, kann er bezähmt werden.“ Krishna erkennt also an, was Arjuna die vorigen zwei Verse …
06-36 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 36. Vers
असंयतात्मना योगो दुष्प्राप इति मे मतिः | वश्यात्मना तु यतता शक्योऽवाप्तुमुपायतः || ६ ३६ ||
06-36 asamyatatmana yogo dusprapa iti me matih vasyatmana tu yatata sakyo ’vaptum upayatah
asaṃyatātmanā yogo duṣprāpa iti me matiḥ vaśyātmanā tu yatatā śakyo ’vāptumupāyataḥ Vereinfachte Transkription: asamyatatmana yogo dusprapa iti me matih vasyatmana tu yatata sakyo ’vaptum upayatah iTrans: asa.nyataatmanaa yogo dushhpraapa iti me matiH vashyaatmanaa tu yatataa shak{}yo.avaap{}tumupaayataH
06-36 Wort-für-Wort Übersetzung
06-36 Ich denke, dass Yoga schwer von dem erreicht werden kann, der sich nicht selbst beherrscht. Der Selbstbeherrschte und Strebende aber kann durch die geeigneten Mittel dahin gelangen
06-36 Kommentar Sukadev
Hier beschreibt Krishna zwei Arten von Menschen: Selbstbeherrschte und Strebende. Eine wichtige Sache ist, dass wir nach Vollkommenheit streben und niemals aufgeben zu streben auch inmitten aller Rückschläge, die auf uns zukommen. Die Engel singen in Goethes Werk Faust: „Wer immer strebend sich bemüht, den können …
06-36 Kommentar Swami Sivananda
Der sich nicht selbst beherrscht: Sinne und Geist sind nicht durch fortgesetztes Üben von Leidenschaftslosigkeit und Meditation unter Kontrolle gebracht worden. Selbstbeherrscht: Der Geist ist durch ständiges Üben von Leidenschaftslosigkeit und Meditation unter Kontrolle gebracht worden. Durch die geeigneten Mittel und fortwährendes Streben kann Selbstverwirklichung erlangt …
06-36 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 6. Kapitel, 36. Vers: Der Selbstbeherrschte Im 36. Vers des 6. Kapitels sagt Krishna zu Arjuna, dem Schüler: „Ich denke, Yoga kann schwer von dem erreicht werden, der sich nicht selbst beherrscht. Der Selbstbeherrschte und Strebende aber kann durch die geeigneten Mittel dahin gelangen.“ …
06-37 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 37. Vers
अर्जुन उवाच | अयतिः श्रद्धयोपेतो योगाच्चलितमानसः | अप्राप्य योगसंसिद्धिं कां गतिं कृष्ण गच्छति || ६ ३७ ||
06-37 arjuna uvaca ayatih shraddhayopeto yogac calita-manasah aprapya yoga-samsiddhim kam gatim krishna gacchati
arjuna uvāca ayatiḥ śraddhayopeto yogāccalitamānasaḥ aprāpya yogasaṃsiddhiṃ kāṃ gatiṃ kṛṣṇa gacchati Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca ayatih shraddhayopeto yogac calita-manasah aprapya yoga-samsiddhim kam gatim krishna gacchati iTrans: arjuna uvaacha ayatiH shraddhayopeto yogaach{}chalitamaanasaH apraapya yogasa.nsiddhi.n kaa.n gati.n kR^ishhNa gach{}chhati