Artikel in der Kategorie ‘02. Kapitel’
02-46 Kommentar 2 von Sukadev
02-47 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 47. Vers
कर्मण्येवाधिकारस्ते मा फलेषु कदाचन | मा कर्मफलहेतुर्भूर्मा ते सङ्गोऽस्त्वकर्मणि || २ ४७ ||
02-47 karmany evadhikaras te ma phalesu kadacana ma karma-phala-hetur bhur ma te sango ’stv akarmani
karmaṇyevādhikāraste mā phaleṣu kadācana mā karmaphalaheturbhūr mā te saṅgo.astvakarmaṇi Vereinfachte Transkription: karmany evadhikaras te ma phalesu kadacana ma karma-phala-hetur bhur ma te sango ’stv akarmani iTrans: karmaNyevaadhikaaraste maa phaleshhu kadaachana . maa karmaphalaheturbhuur maa te saN^go.astvakarmaNi
02-47 Wort-für-Wort Übersetzung
02-47 Dein einziges Recht ist es zu wirken, und kein Anspruch hast du auf die Früchte deines Tuns. Lass weder die Früchte deiner Handlung dir Motiv zur Handlung sein, noch wende dich zum Müßiggang
02-47 Kommentar Sukadev
02-47 Kommentar Swami Sivananda
02-47 Kommentar 2 von Sukadev
02-48 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 48. Vers
योगस्थः कुरु कर्माणि सङ्गं त्यक्त्वा धनंजय | सिद्ध्यसिद्ध्योः समो भूत्वा समत्वं योग उच्यते || २ ४८ ||
02-48 yoga-sthah kuru karmani sangam tyaktva dhananjaya siddhy-asiddhyoh samo bhutva samatvam yoga ucyate
yogasthaḥ kuru karmāṇi saṅgaṃ tyaktvā dhanaṃjaya siddhyasiddhyoḥ samo bhūtvā samatvaṃ yoga ucyate Vereinfachte Transkription: yoga-sthah kuru karmani sangam tyaktva dhananjaya siddhy-asiddhyoh samo bhutva samatvam yoga ucyate iTrans: yogasthaH kuru karmaaNi saN^ga.n tyak{}tvaa dhana.njaya . sid.hdhyasid.hdhyoH samo bhuutvaa samatva.n yoga uchyate
02-48 Wort-für-Wort Übersetzung
yogasthaḥ – im Yoga verankert kuru – führe aus karmāṇi – Handlungen saṅgam – Anhaftung tyaktvā – aufgebend dhanaṃjaya – oh Dhanaṃjaya (Arjuna) siddhi-asiddhyoḥ – hinsichtlich Erfolg (siddhi) und Mißerfolg (asiddhi) samaḥ – gleichmütig bhūtvā – geworden samatvam – Gleichmut yogaḥ – Yoga ucyate – wird …
02-48 So handle, Oh Arjuna, und sei fest im Yoga, gib Bindungen auf, und bewahre Gleichmut in Erfolg und Misserfolg. Ausgeglichenheit im Geiste, Gleichmut wird Yoga genannt
02-48 Kommentar Sukadev
Bindungen kann man auch mit Verhaftungen übersetzen. Der 48. Vers ist einer der berühmtesten Verse der Bhagavad Gita. „Samatva“, wie es im Sanskrittext heißt, bedeutet „Ausgeglichenheit im Geist“. Als erstes lehrt Krishna uns frei von Gegensatzpaaren zu sein. Dann sollen wir Sattva erhöhen und uns nicht …
02-48 Kommentar Swami Sivananda
In der göttlichen Einheit ruhend führe Handlungen nur um Gottes willen aus, wobei der Geist im Erfolg wie auch im Mißerfolg ausgewogen bleibt. Gleichgewicht ist Yoga. Reinigung des Herzens durch Handeln, ohne die Früchte des Handelns zu erwarten, bringt Selbsterkenntnis, und dies wird Erfolg (Siddhi) gennant. …
02-48 Kommentar 2 von Sukadev
02-49 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 49. Vers
दूरेण ह्यवरं कर्म बुद्धियोगाद्धनंजय | बुद्धौ शरणमन्विच्छ कृपणाः फलहेतवः || २ ४९ ||
02-49 durena hy avaram karma buddhi-yogad dhananjaya buddhau saranam anviccha kripanah phala-hetavah
dūreṇa hyavaraṃ karma buddhiyogāddhanaṃjaya buddhau śaraṇamanviccha kṛpaṇāḥ phalahetavaḥ Vereinfachte Transkription: durena hy avaram karma buddhi-yogad dhananjaya buddhau saranam anviccha kripanah phala-hetavah iTrans: duureNa hyavara.n karma buddhiyogaaddhana.njaya . buddhau sharaNamanvich{}chha kR^ipaNaaH phalahetavaH
02-49 Wort-für-Wort Übersetzung
02-49 Handeln ist dem Yoga der Weisheit weit unterlegen, Oh Arjuna. Nimm Zuflucht bei der Weisheit unglücklich sind die, für die die Früchte Motiv der Handlung sind
02-49 Kommentar Sukadev
Im Sanskrittext wird das Wort „Karma“ verwendet. „Karma“ ist ein sehr vielschichtiger Begriff. Das Verständnis der Vielschichtigkeit dieses Begriffs, ist der Schlüssel zum Verständnis der Bhagavad Gita. Karma hat die folgenden Bedeutungen: 1. Handlung 2. Resultat der Handlung (Wir können uns also fragen: „Was ist mein …
02-49 Kommentar Swami Sivananda
02-49 Kommentar 2 von Sukadev
02-50 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 50. Vers
बुद्धियुक्तो जहातीह उभे सुकृतदुष्कृते | तस्माद्योगाय युज्यस्व योगः कर्मसु कौशलम् || २ ५० ||
02-50 buddhi-yukto jahatiha ubhe sukrita-duskrte tasmad yogaya yujyasva yogah karmasu kausalam
buddhiyukto jahātīha ubhe sukṛtaduṣkṛte tasmādyogāya yujyasva yogaḥ karmasu kauśalam Vereinfachte Transkription: buddhi-yukto jahatiha ubhe sukrita-duskrte tasmad yogaya yujyasva yogah karmasu kausalam iTrans: buddhiyuk{}to jahaatiiha ubhe sukR^itadushhkR^ite . tasmaadyogaaya yujyasva yogaH karmasu kaushalam.h
02-50 Wort-für-Wort Übersetzung
02-50 Der Mensch, der Weisheit besitzt, weist in diesem Leben gute wie auch schlechte Taten von sich; deshalb widme dich dem Yoga; Yoga ist Geschick im Handeln
02-50 Kommentar Sukadev
02-50 Kommentar Swami Sivananda
02-50 Kommentar 2 von Sukadev
02-51 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 51. Vers
कर्मजं बुद्धियुक्ता हि फलं त्यक्त्वा मनीषिणः | जन्मबन्धविनिर्मुक्ताः पदं गच्छन्त्यनामयम् || २ ५१ ||
02-51 karma-jam buddhi-yukta hi phalam tyaktva manisinah janma-bandha-vinirmuktah padam gacchanty anamayam
karmajaṃ buddhiyuktā hi phalaṃ tyaktvā manīṣiṇaḥ janmabandhavinirmuktāḥ padaṃ gacchantyanāmayam Vereinfachte Transkription: karma-jam buddhi-yukta hi phalam tyaktva manisinah janma-bandha-vinirmuktah padam gacchanty anamayam iTrans: karmajaM buddhiyuk{}taa hi phalaM tyak{}tvaa maniishhiNaH . janmabandhavinirmuk{}taaH padaM gach{}chhantyanaamayam.h
02-51 Wort-für-Wort Übersetzung
02-51 Die Weisen, die mit Wissen erfüllt sind, die die Früchte ihrer Handlungen aufgegeben haben, und die frei sind von den Fesseln der Geburt, gehen an einen Ort, der jenseits allen Leidens ist
02-51 Kommentar Swami Sivananda
02-51 Kommentar 2 von Sukadev
02-52 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 52. Vers
यदा ते मोहकलिलं बुद्धिर्व्यतितरिष्यति | तदा गन्तासि निर्वेदं श्रोतव्यस्य श्रुतस्य च || २ ५२ ||
02-52 yada te moha-kalilam buddhir vyatitarisyati tada gantasi nirvedam srotavyasya srutasya ca
yadā te mohakalilaṃ buddhirvyatitariṣyati tadā gantāsi nirvedaṃ śrotavyasya śrutasya ca Vereinfachte Transkription: yada te moha-kalilam buddhir vyatitarisyati tada gantasi nirvedam srotavyasya srutasya ca iTrans: yadaa te mohakalilaM buddhirvyatitarishhyati . tadaa gantaasi nirvedaM shrotavyasya shrutasya cha