Artikel in der Kategorie ‘02. Kapitel’
02-64 Kommentar Swami Sivananda
02-64 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 2. Kapitel, 64. Vers: Der selbstbeherrschte Mensch Krishna spricht: „Der selbstbeherrschte Mensch jedoch, der sich mit beherrschten Sinnen zwischen den Dingen bewegt und frei ist von Zuneigung und Abneigung, erlangt Frieden.“ Krishna beschreibt wieder, wie wir sein werden, wenn wir die höchste Verwirklichung haben. …
02-65 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 65. Vers
प्रसादे सर्वदुःखानां हानिरस्योपजायते | प्रसन्नचेतसो ह्याशु बुद्धिः पर्यवतिष्ठते || २ ६५ ||
02-65 prasade sarva-duhkhanam hanir asyopajayate prasanna-cetaso hy asu buddhih paryavatisthate
prasāde sarvaduḥkhānāṃ hānirasyopajāyate prasannacetaso hyāśu buddhiḥ paryavatiṣṭhate Vereinfachte Transkription: prasade sarva-duhkhanam hanir asyopajayate prasanna-cetaso hy asu buddhih paryavatisthate iTrans: prasaade sarvaduHkhaanaa.n haanirasyopajaayate . prasannachetaso hyaashu buddhiH paryavatishhThate
02-65 Wort-für-Wort Übersetzung
prasāde – in (diesem) Frieden sarva-duḥkhānām – aller Leiden (duḥkha) hāniḥ – das Vergehen asya – dieses (Menschen) upajāyate – kommt zustande prasanna-cetasaḥ – dessen Geist (cetas) ruhig ist hi – denn āśu – schnell buddhiḥ – der Verstand, die Vernunft paryavatiṣṭhate – wird gefestigt
02-65 In diesem Frieden werden alle Schmerzen zerstört; denn der Verstand des Gleichmütigen wird bald stetig
02-65 Kommentar Swami Sivananda
Wenn geistiger Friede erreicht ist, gibt es kein Verlangen nach Sinnesobjekten. Der Yogi besitzt vollkommene Herrschaft über seinen Intellekt. Der Verstand ruht im Selbst. Er ist ganz fest. Die Nöte von Körper und Geist hören auf.
02-65 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 2. Kapitel, 65. Vers: „Der innere Frieden“ „In diesem Frieden wird alles Leiden überwunden. Der Verstand des Gleichmütigen wird bald stetig.“ So spricht Krishna im 2. Kapitel, 65. Vers der Bhagavad Gita. Im Frieden werden alle Leiden überwunden. Frieden, das heißt, der innere Frieden. …
02-66 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 66. Vers
नास्ति बुद्धिरयुक्तस्य न चायुक्तस्य भावना | न चाभावयतः शान्तिरशान्तस्य कुतः सुखम् || २ ६६ ||
02-66 nasti buddhir ayuktasya na cayuktasya bhavana na cabhavayatah shantir asantasya kutah sukham
nāsti buddhirayuktasya na cāyuktasya bhāvanā na cābhāvayataḥ śāntir aśāntasya kutaḥ sukham Vereinfachte Transkription: nasti buddhir ayuktasya na cayuktasya bhavana na cabhavayatah shantir asantasya kutah sukham iTrans: naasti buddhirayuk{}tasya na chaayuk{}tasya bhaavanaa . na chaabhaavayataH shaantir ashaantasya kutaH sukham.h
02-66 Wort-für-Wort Übersetzung
02-66 Der Unstete kann das Selbst nicht erkennen, und Meditation ist für ihn unmöglich; und wer nicht meditiert, kann keinen Frieden finden, und wie kann es Glück geben für den Menschen, der keinen Frieden hat?
02-66 Kommentar Sukadev
Im Sanskrittext stehen „raga“ und „dvesha“. Raga heißt übersetzt „Anziehung“, Dvesha heißt übersetzt „Ablehnung“. Wir lernen uns selbst zu beherrschen. Wir können alles tun, was wir wollen, beherrschen aber unsere Sinne und sind frei von Raga und Dvesha. Dadurch bekommen wir Frieden. So wird Dukha zerstört. …
02-66 Kommentar Swami Sivananda
Der Mensch, der seinen Geist nicht in der Meditation zur Ruhe bringen kann, kann das Selbst nicht erkennen. Der Unstete kann nicht meditieren. Er kann auch keine intensive Hingabe zur Selbsterkenntnis haben und auch kein brennendes Verlangen nach Befreiung, Moksha. Wer nicht meditiert, kann keinen Frieden …
02-66 Kommentar 2 von Sukadev
02-67 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 67. Vers
इन्द्रियाणां हि चरतां यन्मनोऽनुविधीयते | तदस्य हरति प्रज्ञां वायुर्नावमिवाम्भसि || २ ६७ ||
02-67 indriyanam hi caratam yan mano ’nuvidhiyate tad asya harati prajnam vayur navam ivambhasi
indriyāṇāṃ hi caratāṃ yanmano.anuvidhīyate tadasya harati prajñāṃ vāyurnāvamivāmbhasi Vereinfachte Transkription: indriyanam hi caratam yan mano ’nuvidhiyate tad asya harati prajnam vayur navam ivambhasi iTrans: indriyaaNaaM hi charataaM yanmano.anuvidhiiyate . tadasya harati praGYaaM vaayurnaavamivaambhasi
02-67 Wort-für-Wort Übersetzung
02-67 Denn der Geist, der den Spuren der wandernden Sinne folgt, trägt seine Unterscheidungsfähigkeit fort, so wie der Wind ein Boot am Wasser (fortträgt)
02-67 Kommentar Sukadev
02-67 Kommentar Swami Sivananda
02-67 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 2. Kapitel, 67. Vers: Kein Glück ohne Frieden „Der Geist, der den Spuren der wandernden Sinne folgt, trägt seine Unterscheidungsfähigkeit fort, so wie der Wind ein Boot am Wasser fort trägt.“ Die Sinne wandern, verschiedene Vorstellungen kommen. Du musst aufpassen, dass du dich nicht …
02-68 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 68. Vers
तस्माद्यस्य महाबाहो निगृहीतानि सर्वशः | इन्द्रियाणीन्द्रियार्थेभ्यस्तस्य प्रज्ञा प्रतिष्ठिता || २ ६८ ||
02-68 tasmad yasya maha-baho nigrhitani sarvasah indriyanindriyarthebhyas tasya prajna pratisthita
tasmādyasya mahābāho nigṛhītāni sarvaśaḥ indriyāṇīndriyārthebhyas tasya prajñā pratiṣṭhitā Vereinfachte Transkription: tasmad yasya maha-baho nigrhitani sarvasah indriyanindriyarthebhyas tasya prajna pratisthita iTrans: tasmaadyasya mahaabaaho nigR^ihiitaani sarvashaH . indriyaaNiindriyaarthebhyas tasya praGYaa pratishhThitaa
02-68 Wort-für-Wort Übersetzung
tasmāt – deshalb yasya – wessen mahābāho – oh Starkarmiger (Arjuna) nigṛhītāni – zurückgezogen werden sarvaśaḥ – vollkommen indriyāṇi – Sinne indriya-arthebhyaḥ – von den Sinnesobjekten tasya – dessen prajñā – Weisheit pratiṣṭhitā – (ist) fest begründet
02-68 Deshalb, Oh mächtig bewaffneter Arjuna, besitzt der Mensch fortdauernde Kenntnis, dessen Sinne völlig von den Sinnesobjekten abgezogen sind
02-68 Kommentar Swami Sivananda
Wenn die Sinne vollkommen beherrscht sind, kann der Geist nicht wild in ihren Furchen herumziehen. Er wird stetig wie die Lampe an einem windstillen Ort. Der Yogi ruht jetzt fest im Selbst, und sein Wissen ist von Bestand. (Vgl.III.7)
02-68 bis 02-70 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 2. Kapitel, 68. bis 70. Vers: Fortdauernde Erkenntnis Diese Verse sind so schön und bedürfen keiner Erläuterung. Ich will sie dir deshalb einfach nur vorlesen. „Deshalb, Oh Arjuna, besitzt der Mensch fortdauernde Erkenntnis, dessen Sinne völlig von den Sinnesobjekten abgezogen sind. In dem Zustand, …
02-69 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 69. Vers
या निशा सर्वभूतानां तस्यां जागर्ति संयमी | यस्यां जाग्रति भूतानि सा निशा पश्यतो मुनेः || २ ६९ ||
02-69 ya nisa sarva-bhutanam tasyam jagarti samyami yasyam jagrati bhutani sa nisa pasyato muneh
yā niśā sarvabhūtānāṃ tasyāṃ jāgarti saṃyamī yasyāṃ jāgrati bhūtāni sā niśā paśyato muneḥ Vereinfachte Transkription: ya nisa sarva-bhutanam tasyam jagarti samyami yasyam jagrati bhutani sa nisa pasyato muneh iTrans: yaa nishaa sarvabhuutaanaaM tasyaa.n jaagarti sa.nyamii . yasyaa.n jaagrati bhuutaani saa nishaa pashyato muneH
02-69 Wort-für-Wort Übersetzung
02-69 In dem Zustand, der für alle Wesen Nacht bedeutet, ist der Selbstbeherrschte wach; wenn alle Wesen wach sind, ist das Nacht für den Muni (Weisen), der sieht
02-69 Kommentar Sukadev
02-69 Kommentar Swami Sivananda
02-69 Kommentar 2 von Sukadev
02-70 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 70. Vers
आपूर्यमाणमचलप्रतिष्ठं समुद्रमापः प्रविशन्ति यद्वत् | तद्वत्कामा यं प्रविशन्ति सर्वे स शान्तिमाप्नोति न कामकामी || २ ७० ||
02-70 apuryamanam acala-pratishtham samudram apah pravishanti yadvat tadvat kama yam pravishanti sarve sa shantim apnoti na kama-kami
āpūryamāṇamacalapratiṣṭhaṃ samudramāpaḥ praviśanti yadvat tadvatkāmā yaṃ praviśanti sarve sa śāntimāpnoti na kāmakāmī Vereinfachte Transkription: apuryamanam acala-pratishtham samudram apah pravishanti yadvat tadvat kama yam pravishanti sarve sa shantim apnoti na kama-kami iTrans: aapuuryamaaNamachalapratishhTha.n samudramaapaH pravishanti yadvat.h . tadvatkaamaa yaM pravishanti sarve sa shaantimaap{}noti na kaamakaamii