Artikel in der Kategorie ‘Inhalt’
02-06 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 6. Vers
न चैतद्विद्मः कतरन्नो गरीयो यद्वा जयेम यदि वा नो जयेयुः | यानेव हत्वा न जिजीविषामः तेऽवस्थिताः प्रमुखे धार्तराष्ट्राः || २ ६ ||
02-06 na caitad vidmah kataran no gariyo yad va jayema yadi va no jayeyuh yan eva hatva na jijivisamas te ’vasthitah pramukhe dhartarastrah
na caitadvidmaḥ kataranno garīyo yadvā jayema yadi vā no jayeyuḥ yāneva hatvā na jijīviṣāmaḥ te.avasthitāḥ pramukhe dhārtarāṣṭrāḥ Vereinfachte Transkription: na caitad vidmah kataran no gariyo yad va jayema yadi va no jayeyuh yan eva hatva na jijivisamas te ’vasthitah pramukhe dhartarastrah iTrans: na chaitadvidmaH kataranno …
02-06 Wort-für-Wort Übersetzung
02-06 Schwerlich kann ich sagen, ob es besser wäre, wir bezwängen sie, oder sie bezwängen uns. Auch die Söhne Dhritarashtras stehen uns gegenüber; nachdem sie getötet wurden, möchten auch wir nicht mehr leben
02-06 Kommentar Sukadev
Der Kampf auf dem Schlachtfeld steht symbolisch für viele Situationen. Glücklicherweise ist niemand von uns in der Situation, dass er über einen Krieg zu entscheiden hätte. Und ich hoffe, dass wir über so etwas niemals entscheiden müssen. Der deutsche Bundestag musste irgendwann mal entscheiden, ob er …
02-07 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 7. Vers
कार्पण्यदोषोपहतस्वभावः पृच्छामि त्वां धर्मसंमूढचेताः | यच्छ्रेयः स्यान्निश्चितं ब्रूहि तन्मे शिष्यस्तेऽहं शाधि मां त्वां प्रपन्नम् || २ ७ ||
02-07 karpanya-dosopahata-svabhavah prcchami tvam dharma-sammudha-cetah yac chreyah syan niscitam bruhi tan me shishyas te ’ham sadhi mam tvam prapannam
kārpaṇyadoṣopahatasvabhāvaḥ pṛcchāmi tvāṃ dharmasaṃmūḍhacetāḥ yacchreyaḥ syānniścitaṃ brūhi tanme śiṣyaste.ahaṃ śādhi māṃ tvāṃ prapannam Vereinfachte Transkription: karpanya-dosopahata-svabhavah prcchami tvam dharma-sammudha-cetah yac chreyah syan niscitam bruhi tan me shishyas te ’ham sadhi mam tvam prapannam iTrans: kaarpaNyadoshhopahatasvabhaavaH pR^ich{}chhaami tvaaM dharmasaMmuuDhachetaaH . yach{}chhreyaH syaannishchitaM bruuhi tanme shishhyaste.aha.n shaadhi …
02-07 Wort-für-Wort Übersetzung
kārpaṇya-doṣa-upahata-svabhāvaḥ – mein Wesen (svabhāva) ist vom Makel (doṣa) des Mitleids (kārpaṇya) überwältigt (upahata) pṛcchāmi – ich frage tvām – dich dharma-saṃmūḍha-cetāḥ – mein Geist (cetas) ist verwirrt (saṃmūḍha) hinsichtlich der Pflicht (dharma) yat – was śreyaḥ – besser syāt – wäre niścitam – mit Entschiedenheit brūhi – …
02-07 Mein Herz ist vom Makel des Mitleids überwältigt; mein Geist verwirrt hinsichtlich meiner Pflicht. Ich bitte Dich: Sage Du mir klar, was für mich richtig ist. Ich bin Dein Schüler. Lehre mich, da ich bei dir Zuflucht gesucht habe
02-07 Kommentar Sukadev
02-07 Kommentar 2 von Sukadev
02-08 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 8. Vers
न हि प्रपश्यामि ममापनुद्याद् यच्छोकमुच्छोषणमिन्द्रियाणाम् | अवाप्य भूमावसपत्नमृद्धं राज्यं सुराणामपि चाधिपत्यम् || २ ८ ||
02-08 na hi prapasyami mamapanudyad yac chokam ucchosanam indriyanam avapya bhumav asapatnam rddham rajyam suranam api cadhipatyam
na hi prapaśyāmi mamāpanudyād yacchokamucchoṣaṇamindriyāṇām avāpya bhūmāvasapatnamṛddhaṃ rājyaṃ surāṇāmapi cādhipatyam Vereinfachte Transkription: na hi prapasyami mamapanudyad yac chokam ucchosanam indriyanam avapya bhumav asapatnam rddham rajyam suranam api cadhipatyam iTrans: na hi prapashyaami mamaapanudyaad.h yach{}chhokamuch{}chhoshhaNamindriyaaNaam.h . avaapya bhuumaavasapat{}namR^iddha.n raajya.n suraaNaamapi chaadhipatyam.h
02-08 Wort-für-Wort Übersetzung
na – nicht hi – denn prapaśyāmi – ich sehe mama – meine apanudyāt – vertreiben könnte yat – was śokam – Sorge ucchoṣaṇam – (dieses) Verdorren, Verbrennen indriyāṇām – der Sinne avāpya – erlangt habend, wenn ich erlangte bhūmau – auf Erden asapatnam – unangefochtene ṛddham – blühende rājyam – Königsherrschaft …
02-08 Ich sehe nicht, dass es diese Sorge, die meine Sinne verbrennt, beseitigen würde, auch nicht wenn ich blühende und unangefochtene Macht über die Erde und Herrschaft über die Götter Erlange
02-08 Kommentar Sukadev
Götter sind hier Engelswesen in den höheren Astralwelten.
02-08 Kommentar 2 von Sukadev
02-09 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 9. Vers
संजय उवाच | एवमुक्त्वा हृषीकेशं गुडाकेशः परंतपः | न योत्स्य इति गोविन्दमुक्त्वा तूष्णीं बभूव ह || २ ९ ||
02-09 sanjaya uvaca evam uktva hrishikesham gudakeshah parantapah na yotsya iti govindam uktva tusnim babhuva ha
saṃjaya uvāca evamuktvā hṛṣīkeśaṃ guḍākeśaḥ paraṃtapaḥ na yotsya iti govindam uktvā tūṣṇīṃ babhūva ha Vereinfachte Transkription: sanjaya uvaca evam uktva hrishikesham gudakeshah parantapah na yotsya iti govindam uktva tusnim babhuva ha iTrans: sa.njaya uvaacha . evamuk{}tvaa hR^ishhiikesha.n guDaakeshaH para.ntapaH . na yotsya iti govindam uk{}tvaa …
02-09 Wort-für-Wort Übersetzung
02-09 Sanjaya sprach: Nachdem er so zu Hrishikesha (dem Herrn über die Sinne) gesprochen hatte, sagte Arjuna (der Bezwinger des Schlafes), der Zerstörer der Widersacher, zu Krishna: Ich werde nicht kämpfen. Und verstummte
02-09 Kommentar Sukadev
02-10 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 10. Vers
तमुवाच हृषीकेशः प्रहसन्निव भारत | सेनयोरुभयोर्मध्ये विषीदन्तमिदं वचः || २ १० ||
02-10 tam uvaca hrishikeshah prahasann iva bharata senayor ubhayor madhye visidantam idam vacah
tamuvāca hṛṣīkeśaḥ prahasanniva bhārata senayorubhayormadhye viṣīdantamidaṃ vacaḥ Vereinfachte Transkription: tam uvaca hrishikeshah prahasann iva bharata senayor ubhayor madhye visidantam idam vacah iTrans: tamuvaacha hR^ishhiikeshaH prahasanniva bhaarata senayorubhayormadhye vishhiidantamida.n vachaH
02-10 Wort-für-Wort Übersetzung
tam – zu dem uvāca – sprach hṛṣīkeśaḥ – Hṛṣīkeśa „Herr über die Sinne“ (Kṛṣṇa) prahasan – lächelnd iva – gleichsam bhārata – oh Nachkomme Bharatas senayoḥ – Heere ubhayoḥ – der beiden madhye – inmitten viṣīdantam – Verzweifelten idam – diese vacaḥ – Worte
02-10 Zu dem Verzweifelten, der zwischen den beiden Armeen stand, Oh Bharata, sprach Krishna, beinahe lächelnd, die folgenden Worte:
02-10 Kommentar Sukadev
Mit „Bharata“ ist hier „Dhritarashtra“ gemeint. Normalerweise werden alle Nachfolger Bharatas, Bharata genannt. Krishna lächelt, während er das spricht, obwohl Arjuna völlig verzweifelt ist. Er ist in Tränen aufgelöst und hat die Waffen weggeworfen. Die Armeen stehen sich gegenüber um sich gegenseitig zu ermorden und Krishna …
02-10 Kommentar 2 von Sukadev
02-11 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 11. Vers
श्रीभगवानुवाच | अशोच्यानन्वशोचस्त्वं प्रज्ञावादांश्च भाषसे | गतासूनगतासूंश्च नानुशोचन्ति पण्डिताः || २ ११ ||
02-11 sri-bhagavan uvaca asocyan anvasocas tvam prajna-vadams ca bhasase gatasun agatasums ca nanusocanti panditah
śrībhagavānuvāca aśocyānanvaśocastvaṃ prajñāvādāṃśca bhāṣase gatāsūnagatāsūṃśca nānuśocanti paṇḍitāḥ Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca asocyan anvasocas tvam prajna-vadams ca bhasase gatasun agatasums ca nanusocanti panditah iTrans: shriibhagavaanuvaacha . ashochyaananvashochastvaM praGYaavaadaa.nshcha bhaashhase . gataasuunagataasuu.nshcha naanushochanti paNDitaaH
02-11 Wort-für-Wort Übersetzung
śrī-bhagavān – der Erhabene uvāca – sprach aśocyān – die nicht zu Betrauernden anvaśocas – betrauerst tvam – du prajñā-vādān – Worte der Weisheit (prajñā) ca – aber bhāṣase – sprichst du gata-asūn – die Toten („deren Leben bereits vergangen ist“) agata-asūn – die Lebenden („deren Leben noch nicht vergangen ist“) ca …
02-11 Krishna sprach: Du sorgst dich um die, um die du dich nicht zu sorgen brauchst (du sprichst gute Worte, du argumentierst gut aus der Purva Mimamsa Philosophie, du legst deinen ethischen Konflikt dar aber) die Weisen sorgen sich weder um die Lebenden noch um die Toten
02-11 Kommentar Sukadev
Das klingt jetzt zuerst einmal etwas brutal. Mitgefühl ist eigentlich auch ein wichtiger Aspekt, Sorge aber nicht. Warum sorgen sich die Weisen nicht um die Lebenden oder um die Toten?
02-11 Kommentar Swami Sivananda
02-11 Kommentar 2 von Sukadev
02-12 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 12. Vers
नत्वेवाहं जातु नासं न त्वं नेमे जनाधिपाः | न चैव न भविष्यामः सर्वे वयमतः परम् || २ १२ ||