11-50 Kommentar Swami Sivananda
Seine Form: Seine Gestalt als Sohn Vasudevas.
Seine Form: Seine Gestalt als Sohn Vasudevas.
Bhagavad Gita, 11. Kapitel, 50. Vers: Krishna erscheint wieder in seiner Menschengestalt und lächelt „Sanjaya uvaca Ity arjunam vasudevas tathoktva svakam rupam darsayam asa bhuyah asvasayam asa ca bhitam enam bhutva punah saumya-vapur mahatma.“ Sanjaya sprach: „Nachdem Krishna so zu Arjuna gesprochen hatte, zeigte Er ihm …
अर्जुन उवाच | दृष्ट्वेदं मानुषं रूपं तव सौम्यं जनार्दन | इदानीमस्मि संवृत्तः सचेताः प्रकृतिं गतः || ११ ५१ ||
arjuna uvāca dṛṣṭvedaṃ mānuṣaṃ rūpaṃ tava saumyaṃ janārdana idānīmasmi saṃvṛttaḥ sacetāḥ prakṛtiṃ gataḥ Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca drstvedam manusam rupam tava saumyam janardana idanim asmi samvrttah sa-cetah prakritim gatah iTrans: arjuna uvaacha dR^ishh{}TvedaM maanushhaM ruupaM tava saumya.n janaardana idaaniimasmi sa.nvR^ittaH sachetaaH prakR^iti.n gataH
Arjuna ist wieder zurück. Jetzt muss er aus dem Bewusstsein des Erfahrenen heraus wieder in den Alltag gehen.
श्रीभगवानुवाच | सुदुर्दर्शमिदं रूपं दृष्टवानसि यन्मम | देवा अप्यस्य रूपस्य नित्यं दर्शनकाङ्क्षिणः || ११ ५२ ||
śrībhagavānuvāca sudurdarśamidaṃ rūpaṃ dṛṣṭavānasi yanmama devā apyasya rūpasya nityaṃ darśanakāṅkṣiṇaḥ Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca su-durdarsham idam rupam drstavan asi yan mama deva apy asya rupasya nityam darshana-kanksinah iTrans: shriibhagavaanuvaacha sudurdarshamidaM ruupaM dR^ishh{}Tvaanasi yanmama devaa apyasya ruupasya nitya.n darshanakaaN^kshiNaH
नाहं वेदैर्न तपसा न दानेन न चेज्यया | शक्य एवंविधो द्रष्टुं दृष्टवानसि मां यथा || ११ ५३ ||
nāhaṃ vedairna tapasā na dānena na cejyayā śakya evaṃvidho draṣṭuṃ dṛṣṭavānasi māṃ yathā Vereinfachte Transkription: naham vedair na tapasa na danena na cejyaya sakya evam-vidho drastum drstavan asi mam yatha iTrans: naahaM vedairna tapasaa na daanena na chejyayaa shak{}ya eva.nvidho drashhTuM dR^ishhTavaanasi maa.n yathaa
Hier betont Krishna wieder, dass Gott nicht erzwingbar bzw. erübbar ist. Nicht durch Schriftwissen, nicht durch außergewöhnliche Heldentaten bei der Praxis, nicht durch großartige Spenden, gemeinnützige Tätigkeit, Aufopferungen oder Rituale allein ist Gott erfahrbar. All diese Praktiken haben natürlich ihren Sinn: Schriftstudium hilft zum Verstehen. Spirituelle …
भक्त्या त्वनन्यया शक्य अहमेवंविधोऽर्जुन | ज्ञातुं द्रष्टुं च तत्त्वेन प्रवेष्टुं च परंतप || ११ ५४ ||
bhaktyā tvananyayā śakya ahamevaṃvidho ’rjuna jñātuṃ draṣṭuṃ ca tattvena praveṣṭuṃ ca paraṃtapa Vereinfachte Transkription: bhaktya tv ananyaya sakya aham evam-vidho ’rjuna jnatum drastum ca tattvena pravestum ca parantapa iTrans: bhak{}tyaa tvananyayaa shak{}ya ahameva.nvidho.arjuna . GYaatuM drashhTu.n cha tatvena praveshhTu.n cha para.ntapa
Letzlich ist es die Liebe, die Hingabe, welche die Transformation bewirkt. Wenn dein Geist und dein Herz ganz auf Gott gerichtet sind, wird die Gnade dich zur Erfahrung Gottes führen.
Hingabe ist die einzige Möglichkeit, zur Verwirklichung der kosmischen Gestalt. Ananya–Bhakti: Aufrichtige Hingabe. Einpünktige, ungebrochene Hingabe; die Hingabe, die nichts außer Gott alleine sucht. In dieser Art von Hingabe macht keiner der Sinne eine andere Erfahrung als die Gottes. Ichbewußtsein und Dualismus verschwinden völlig. In dieser …
Bhagavad Gita, 11. Kapitel, 54. Vers: Liebe und Hingabe, die Sehnsucht nach Gott, reines Sein „Bhaktya tva nanyaya sakya aham evam-vidho’rjuna jnatum drastum ca tattvena pravestum ca parantapa.“ Krishna spricht zu Arjuna: „Durch einpünktige Hingabe kann Ich in der kosmischen Gestalt wahrgenommen und tatsächlich gesehen werden, …
मत्कर्मकृन्मत्परमो मद्भक्तः सङ्गवर्जितः | निर्वैरः सर्वभूतेषु यः स मामेति पाण्डव || ११ ५५ ||
matkarmakṛnmatparamo madbhaktaḥ saṅgavarjitaḥ nirvairaḥ sarvabhūteṣu yaḥ sa māmeti pāṇḍava Vereinfachte Transkription: mat-karma-krn mat-paramo mad-bhaktah sanga-varjitah nirvairah sarva-bhutesu yah sa mam eti pandava iTrans: matkarmakR^inmatparamo madbhak{}taH saN^gavarjitaH nirvairaH sarvabhuuteshhu yaH sa maameti paaNDava
mat-karma-kṛt – wer um meinetwillen (mat) handelt (karma-kṛt) mat-paramaḥ – wem ich (mat) das Höchste (parama) bin mat-bhaktaḥ – wer mir (mat) ergeben (bhakta) ist saṅga-varjitaḥ – wer ohne (varjita) Anhaftung (saṅga) ist nirvairaḥ – ohne Feindschaft ist sarva-bhūteṣu – zu allen (sarva) Wesen (bhūta) yaḥ …
Diese Tipps gibt Krishna immer wieder: Tue alles um Gottes Willen. Sieh in Gott das Höchste. Sage immer wieder mit tiefem Gefühl: „Nicht mein Wille, sondern dein Wille geschehe.“ Gib Verhaftungen auf. Lerne es, alle Menschen zu lieben. So kommst du zur Erfahrung Gottes.
Das ist die Essenz der gesamten Lehre der Gita. Wer diese Lehre praktiziert, wird höchste Wonne und Unsterblichkeit erlangen. Dieser Vers enthält die Zusammenfassung der gesamten Philosophie der Gita. Wer Handlungen (Pflichten) um des Herrn willen ausführt, wer all seine Handlungen Ihm weiht, wer dem Herrn …
Bhagavad Gita, 11. Kapitel, 55. Vers: Alles um Gottes willen tun, ist die Essenz des Lebens Krishna spricht zu Arjuna: „Mat-karma-krn mat-paramo mad-bhaktah sanga-varjitah nirvairah sarva-bhuteshu yah sam am eti pandava.“ „Wer alles um Meinetwillen tut, in Mir das Höchste sieht, Mir ergeben ist, keine Verhaftung …
ॐ तत्सदिति श्रीमद् भगवद्गीतासूपनिषत्सु ब्रह्मविद्यायां योगशास्त्रे श्रीकृष्णार्जुनसंवादे विश्वरूपदर्शनयोगो नामैकादशोऽध्यायः || ११ ||
OM tatsaditi śrīmad bhagavadgītāsūpaniṣatsu brahmavidyāyāṃ yogaśāstre śrīkṛṣṇārjunasaṃvāde viśvarūpadarśanayogo nāmaikādaśo ´dhyāyaḥ Vereinfachte Transkription: OM tatsaditi srimad bhagavadgitasupanishatsu brahmavidyayam yogashastre shrikrshnarjunasamvade vishvarupadarshanayogo namaikadasho ´dhyayah iTrans: AUM tatsaditi shriimad.h bhagavad.hgiitaasuupanishhatsu brahmavidyaayaa.n yogashaastre shriikR^ishhNaarjunasa.nvaade vishvaruupadarshanayogo naamaikaadasho.adhyaayaH
Bhagavad Gita, 11. Kapitel, Abschlussvers: Dieses elfte Kapitel war der Wendepunkt in der Bhagavad Gita Bhagavad Gita, 11. Kapitel, Abschlussvers: Das ist eigentlich nicht der letzte Vers, sondern die Zusammenfassung, letztlich die Beschreibung der Bhagavad Gita. Der Abschluss von jedem Kapitel ist ja ähnlich. „Harih om tatsat …