Artikel in der Kategorie ‘05. Kapitel’
05-20 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 20. Vers
न प्रहृष्येत्प्रियं प्राप्य नोद्विजेत्प्राप्य चाप्रियम् | स्थिरबुद्धिरसंमूढो ब्रह्मविद् ब्रह्मणि स्थितः || ५ २० ||
05-20 na prahrsyet priyam prapya nodvijet prapya capriyam sthira-buddhir asammudho brahma-vid brahmani sthitah
na prahṛṣyetpriyaṃ prāpya nodvijetprāpya cāpriyam sthirabuddhirasaṃmūḍho brahmavid brahmaṇi sthitaḥ Vereinfachte Transkription: na prahrsyet priyam prapya nodvijet prapya capriyam sthira-buddhir asammudho brahma-vid brahmani sthitah iTrans: na prahR^ishhyetpriyaM praapya nodvijetpraapya chaapriyam.h sthirabuddhirasaMmuuDho brahmavid.h brahmaNi sthitaH
05-20 Wort-für-Wort Übersetzung
05-20 Wer Brahman kennt, ruht mit unerschütterlichem und ungetäuschtem Verstand in Brahman und wird nicht jubeln, wenn ihm Angenehmes widerfährt, noch bekümmert sein, wenn ihm Unangenehmes zustößt
05-20 Kommentar Sukadev
Das ist auch der Test, ob wir wirklich in Brahman fest verankert sind. Wann immer wir nicht gleichmütig reagieren, sind wir noch nicht am Ziel angelangt.
05-20 Kommentar Swami Sivananda
05-20 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 5. Kapitel, 20. Vers: Verwirklichung führt zu Gleichmut „Wer Brahman kennt, ruht mit unerschütterlichem und ungetäuschtem Verstand in Brahman und wird nicht jubeln, wenn ihm Angenehmes widerfährt, noch bekümmert sein, wenn ihm Unangenehmes zustößt.“ Namaste und herzlich willkommen zu den Yoga Vidya täglichen Inspirationen. …
05-21 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 21. Vers
बाह्यस्पर्शेष्वसक्तात्मा विन्दत्यात्मनि यत्सुखम् | स ब्रह्मयोगयुक्तात्मा सुखमक्षयमश्नुते || ५ २१ ||
05-21 bahya-sparsesv asaktatma vindaty atmani yat sukham sa brahma-yoga-yuktatma sukham akshayam asnute
bāhyasparśeṣvasaktātmā vindatyātmani yatsukham sa brahmayogayuktātmā sukhamakṣayamaśnute Vereinfachte Transkription: bahya-sparsesv asaktatma vindaty atmani yat sukham sa brahma-yoga-yuktatma sukham akshayam asnute iTrans: baahyasparsheshhvasak{}taatmaa vindatyaatmani yatsukham.h sa brahmayogayuk{}taatmaa sukhamakshayamashnute
05-21 Wort-für-Wort Übersetzung
05-21 Er ist nicht an Kontakte mit Äußerem verhaftet und findet Glück im Selbst; er versenkt sich in die Meditation über Brahman und erreicht das unendliche Glück
05-21 Kommentar Sukadev
Ein weiterer wunderbarer Vers für die Meditation.
05-21 Kommentar Swami Sivananda
Wenn der Geist nicht an äußeren Sinnesobjekten hängt und man tief in die Kontemplation über Brahman versenkt ist, findet man unvergängliche Seligkeit im Inneren. Wenn du dich des unvergänglichen Glücks des Selbst im Innern erfreuen willst, mußt du die Sinne von ihren jeweiligen Objekten abziehen und …
05-21 Kommentar 2 von Sukadev
05-22 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 22. Vers
ये हि संस्पर्शजा भोगा दुःखयोनय एव ते | आद्यन्तवन्तः कौन्तेय न तेषु रमते बुधः || ५ २२ ||
05-22 ye hi samsparsha-ja bhoga duhkha-yonaya eva te ady-antavantah kaunteya na tesu ramate budhah
ye hi saṃsparśajā bhogā duḥkhayonaya eva te ādyantavantaḥ kaunteya na teṣu ramate budhaḥ Vereinfachte Transkription: ye hi samsparsha-ja bhoga duhkha-yonaya eva te ady-antavantah kaunteya na tesu ramate budhah iTrans: ye hi sa.nsparshajaa bhogaa duHkhayonaya eva te aadyantavantaH kaunteya na teshhu ramate budhaH
05-22 Wort-für-Wort Übersetzung
05-22 Freuden, die aus Kontakten mit den Sinnen stammen, lassen nur Schmerz entstehen, denn sie haben einen Anfang und ein Ende, Oh Arjuna: der Weise findet an ihnen keine Freude
05-22 Kommentar Sukadev
05-22 Kommentar Swami Sivananda
05-22 Kommentar 2 von Sukadev
05-23 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 23. Vers
शक्नोतीहैव यः सोढुं प्राक्शरीरविमोक्षणात् | कामक्रोधोद्भवं वेगं स युक्तः स सुखी नरः || ५ २३ ||
05-23 saknotihaiva yah sodhum prak sarira-vimokshanat kama-krodhodbhavam vegam sa yuktah sa sukhi narah
śaknotīhaiva yaḥ soḍhuṃ prākśarīravimokṣaṇāt kāmakrodhodbhavaṃ vegaṃ sa yuktaḥ sa sukhī naraḥ Vereinfachte Transkription: saknotihaiva yah sodhum prak sarira-vimokshanat kama-krodhodbhavam vegam sa yuktah sa sukhi narah iTrans: shak{}notiihaiva yaH soDhuM praak{}shariiravimokshaNaat.h kaamakrodhodbhavaM vegaM sa yuk{}taH sa sukhii naraH
05-23 Wort-für-Wort Übersetzung
05-23 Wer schon hier (in dieser Welt), bevor er Befreiung vom Körper erlangt hat, dem aus Wunsch und Ärger entstandenen Drängen widerstehen kann – ist ein Yogi, er ist ein glücklicher Mensch
05-23 Kommentar Swami Sivananda
05-23 Kommentar 2 von Sukadev
05-24 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 24. Vers
योऽन्तःसुखोऽन्तरारामस्तथान्तर्ज्योतिरेव यः | स योगी ब्रह्मनिर्वाणं ब्रह्मभूतोऽधिगच्छति || ५ २४ ||
05-24 yo ’ntah-sukho ’ntar-aramas tathantar-jyotir eva yah sa yogi brahma-nirvanam brahma-bhuto ’dhigacchati
yo ’ntaḥsukh ’antarārāmastathāntarjyotireva yaḥ sa yogī brahmanirvāṇaṃ brahmabhūto ’dhigacchati Vereinfachte Transkription: yo ’ntah-sukho ’ntar-aramas tathantar-jyotir eva yah sa yogi brahma-nirvanam brahma-bhuto ’dhigacchati iTrans: yo.antaHsukho.antaraaraamastathaantarjyotireva yaH . sa yogii brahmanirvaaNaM brahmabhuuto.adhigach{}chhati
05-24 Wort-für-Wort Übersetzung
05-24 Wer Glück und Freude im Innern findet und im Innern erleuchtet ist, dieser Yogi erlangt absolute Freiheit, Moksha, da er selbst Brahman wird
05-24 Kommentar Swami Sivananda
Im Innern bedeutet »im Selbst«. Er erlangt Brahmanirvanam, Befreiung zu Lebzeiten. Er wird ein Jivanmukta.
05-24 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 5. Kapitel, 24. Vers: Erfahre Glück und Freude im Inneren „Wer Glück und Freude im Innern findet und im Innern erleuchtet ist, dieser Yogi erlangt absolute Freiheit,Moksha, da er selbst Brahman wird.“ Überlege mal, angenommen, es würde dir gelingen, tatsächlich zu jedem Zeitpunkt, den …
05-25 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 25. Vers
लभन्ते ब्रह्मनिर्वाणमृषयः क्षीणकल्मषाः | छिन्नद्वैधा यतात्मानः सर्वभूतहिते रताः || ५ २५ ||
05-25 labhante brahma-nirvanam rsayah ksina-kalmasah chinna-dvaidha yatatmanah sarva-bhuta-hite ratah
labhante brahmanirvāṇamṛṣayaḥ kṣīṇakalmaṣāḥ chinnadvaidhā yatātmānaḥ sarvabhūtahite ratāḥ Vereinfachte Transkription: labhante brahma-nirvanam rsayah ksina-kalmasah chinna-dvaidha yatatmanah sarva-bhuta-hite ratah iTrans: labhante brahmanirvaaNamR^ishhayaH kshiiNakalmashhaaH chhinnadvaidhaa yataatmaanaH sarvabhuutahite rataaH
05-25 Wort-für-Wort Übersetzung
labhante – erlangen brahma-nirvāṇam – das Erlöschen (nirvāṇa) im Brahman ṛṣayaḥ – die Weisen, Seher kṣīṇa-kalmaṣāḥ – deren Sünden (kalmaṣa) zerstört (kṣīṇa) sind chinna-dvaidhāḥ – deren eigene Spaltung (dvaidha) vernichtet (chinna „gespalten“) ist yata-ātmānaḥ – die selbstbeherrscht sind sarva-bhūta-hite – die am Wohlergehen (hita) aller (sarva) …
05-25 Die Weisen (Rishis) erlangen absolute Freiheit, Moksha – diejenigen, deren Sünden zerstört und deren Dualitäten (Wahrnehmung von Dualitäten, Erfahren von Gegensatzpaaren) zunichte gemacht worden sind, die selbstbeherrscht und auf das Wohlergehen aller Wesen bedacht sind
05-25 Kommentar Swami Sivananda
Sünden werden zunichte gemacht durch das Ausführen von Agnihotra (ein täglich auszuführendes Ritual) und andere Yajñas (siehe Anmerkungen zu Vers III.13), ohne daß Früchte daraus erwartet werden und durch andere Formen selbstlosen Dienens. Die Pflichten verschwinden durch die ständige Meditation über das nichtduale Brahman. Niemals verletzt …
05-26 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 26. Vers
कामक्रोधवियुक्तानां यतीनां यतचेतसाम् | अभितो ब्रह्मनिर्वाणं वर्तते विदितात्मनाम् || ५ २६ ||