18-01 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 1. Vers
अर्जुन उवाच | संन्यासस्य महाबाहो तत्त्वमिच्छामि वेदितुम् | त्यागस्य च हृषीकेश पृथक्केशिनिषूदन || १८ १ ||
अर्जुन उवाच | संन्यासस्य महाबाहो तत्त्वमिच्छामि वेदितुम् | त्यागस्य च हृषीकेश पृथक्केशिनिषूदन || १८ १ ||
arjuna uvāca saṃnyāsasya mahābāho tattvamicchāmi veditum tyāgasya ca hṛṣīkeśa pṛthakkeśiniṣūdana Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca sannyasasya maha-baho tattvam icchami veditum tyagasya ca hrishikesha prithak kesi-nisudana iTrans: arjuna uvaacha sa.nnyaasasya mahaabaaho tattvamich{}chhaami veditum.h . tyaagasya cha hR^ishhiikesha pR^ithak{}keshinishhuudana
„Hrishikesha“, ein Beiname von Krishna, heißt wörtlich, „der Herr über die Sinne“. Rishikesh ist auch der Name einer Stadt in Nordindien am Fuß des Himalaya. In ihrem Vorort Muni-ki-reti, dem „Ort der Munis“, der Weisen, gibt es viele Ashrams, unter anderem auch den Sivananda Ashram. Rishikesh soll …
In diesem Kapitel wird die ganze Lehre des Gita Shastra wunderschön zusammengefaßt. Dieses letzte Kapitel ist eine kurze meisterhafte Zusammenfassung all dessen, was in den vorhergehenden Kapiteln gesagt worden ist. Arjuna möchte den Unterschied zwischen Sannyasa und Tyaga kennenlernen. Keshi war ein Asura, den Shri Krishna …
श्रीभगवानुवाच | काम्यानां कर्मणां न्यासं संन्यासं कवयो विदुः | सर्वकर्मफलत्यागं प्राहुस्त्यागं विचक्षणाः || १८ २ ||
śrībhagavānuvāca kāmyānāṃ karmaṇāṃ nyāsaṃ saṃnyāsaṃ kavayo viduḥ sarvakarmaphalatyāgaṃ prāhustyāgaṃ vicakṣaṇāḥ Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca kamyanam karmanam nyasam sannyasam kavayo viduh sarva-karma-phala-tyagam prahus tyagam vicakshanah iTrans: shriibhagavaanuvaacha kaamyaanaa.n karmaNaa.n nyaasaM sa.nnyaasaM kavayo viduH sarvakarmaphalatyaagaM praahustyaagaM vichakshaNaaH
śrī-bhagavān – der Erhabene uvāca – sprach kāmyānām – die auf Wünschen basieren karmaṇām – von Handlungen nyāsam – das Aufgeben saṃnyāsam – unter sannyāsa „Entsagung“ kavayaḥ – die Weisen viduḥ – verstehen sarva-karma-phala-tyāgam – den Verzicht (tyāga) auf die Früchte (phala) aller (sarva) Handlungen (karman) …
Sannyasa – handeln ohne Wunsch Krishna definiert hier Sannyasa als bewussten Verzicht auf Handlungen, die mit Wünschen verbunden sind. Das heißt also, man verzichtet nicht insgesamt auf Handlung, sondern verwandelt alles Handeln in spirituelle Praxis. Diese Art von Handeln ist eine Hilfe, ein Mittel, um zur …
Kamya karmani: Aktivitäten wie Asvamedha (ein besonderes Opfer), usw., die ausgeführt werden, um spezielle Absichten aus Eigennutzen zu erreichen. Die Weisen sagen, Tyaga sei die Aufgabe der Früchte aller Nitya und Naimittika Werke (gewöhnliche und außergewöhnliche, d.h. gelegentliche, Pflichten). Die Grundbedeutung der Worte Sannyasa und Tyaga …
त्याज्यं दोषवदित्येके कर्म प्राहुर्मनीषिणः | यज्ञदानतपःकर्म न त्याज्यमिति चापरे || १८ ३ ||
tyājyaṃ doṣavadityeke karma prāhurmanīṣiṇaḥ yajñadānatapaḥkarma na tyājyamiti cāpare Vereinfachte Transkription: tyajyam dosa-vad ity eke karma prahur manisinah yajna-dana-tapah-karma na tyajyam iti capare iTrans: tyaajya.n doshhavadityeke karma praahurmaniishhiNaH yaGYadaanatapaHkarma na tyaajyamiti chaapare
Man findet also zwei unterschiedliche philosophische Ansätze bezüglich des Handelns. Zu Krishnas Zeiten und auch in manchen modernen Jnana Yoga Richtungen vertreten einige die Anssicht, man solle auf Handlungen grundsätzlich verzichten, weil Handlungen eine Tendenz haben, einen zu binden. Krishna ist anderer Meinung und versucht, den …
Philosphen, die der Lehre des Sankhya folgen, sagen, daß Handlungen aufgegeben werden müssen, weil sie schlecht sind, auch die, die Karma Yoga sein könnten. Doshavat: Weil sie schlecht sind: Alle Karmas müssen aufgegeben werden, da sie Übel bringen und Bindung schaffen, oder daß sie aufgegeben werden …
निश्चयं शृणु मे तत्र त्यागे भरतसत्तम | त्यागो हि पुरुषव्याघ्र त्रिविधः सम्प्रकीर्तितः || १८ ४ ||
niścayaṃ śṛṇu me tatra tyāge bharatasattama tyāgo hi puruṣavyāghra trividhaḥ samprakīrtitaḥ Vereinfachte Transkription: niscayam shrinu me tatra tyage bharata-sattama tyago hi purusha-vyaghra tri-vidhah samprakirtitah iTrans: nishchayaM shR^iNu me tatra tyaage bharatasattama tyaago hi purushhavyaaghra trividhaH samprakiirtitaH
„Bester der Bharatas“ ist ein Beiname von Arjuna. Er stammt aus dem Herrschergeschlecht der Bharatas. In der Bhagavad Gita wird vieles in die drei Kategorien von Sattwa, Rajas und Tamas eingeteilt: Sattwa – rein, zum Glück führend, erhaben, Herzens öffnend, erweiternd. Rajas – unruhig machend, gierig …
Jetzt präsentiert der Herr seine feste Meinung. Es heißt in den Schriften, daß Entsagung dreifach ist, nämlich sattvig, rajasig und tamasig. Nur der Herr kann die Wahrheit zu dem Thema lehren. Wer vom Kummer der Welt befreit werden möchte, muß das wahre Wesen der Entsagung verstehen.
यज्ञदानतपःकर्म न त्याज्यं कार्यमेव तत् | यज्ञो दानं तपश्चैव पावनानि मनीषिणाम् || १८ ५ ||
yajñadānatapaḥkarma na tyājyaṃ kāryameva tat yajño dānaṃ tapaścaiva pāvanāni manīṣiṇām Vereinfachte Transkription: yajna-dana-tapah-karma na tyajyam karyam eva tat yajno danam tapas caiva pavanani manisinam iTrans: yaGYadaanatapaHkarma na tyaajya.n kaaryameva tat.h yaGYo daanaM tapashchaiva paavanaani maniishhiNaam.h
Opferhandlungen, Geben und Askese reinigen die Herzen der Menschen, die keine Wünsche nach Entlohnung hegen. Diese Handlungen werden als verpflichtend angesehen und müssen ausgeführt werden. Handlungen, die mit Geschick ausgeführt werden, verlieren ihre die Seele bindende Kraft und befreien sie aus weltlichen Zwängen. Nun, Oh Arjuna, …
एतान्यपि तु कर्माणि सङ्गं त्यक्त्वा फलानि च | कर्तव्यानीति मे पार्थ निश्चितं मतमुत्तमम् || १८ ६ ||
etānyapi tu karmāṇi saṅgaṃ tyaktvā phalāni ca kartavyānīti me pārtha niścitaṃ matamuttamam Vereinfachte Transkription: etany api tu karmani sangam tyaktva phalani ca kartavyaniti me partha niscitam matam uttamam iTrans: etaanyapi tu karmaaNi saN^ga.n tyak{}tvaa phalaani cha kartavyaaniiti me paartha nishchitaM matamuttamam.h
नियतस्य तु संन्यासः कर्मणो नोपपद्यते | मोहात्तस्य परित्यागस्तामसः परिकीर्तितः || १८ ७ ||
niyatasya tu saṃnyāsaḥ karmaṇo nopapadyate mohāttasya parityāgas tāmasaḥ parikīrtitaḥ Vereinfachte Transkription: niyatasya tu sannyasah karmano nopapadyate mohat tasya parityagas tamasah parikirtitah iTrans: niyatasya tu sa.nnyaasaH karmaNo nopapadyate mohaattasya parityaagas taamasaH parikiirtitaH
niyatasya – einer vorgeschriebenen tu – jedoch saṃnyāsaḥ – die Entsagung karmaṇaḥ – Handlung na – nicht upapadyate – ist angemessen mohāt – aus Verblendung tasya – auf diese parityāgaḥ – der Verzicht tāmasaḥ – als tamasig (von Tamas „Trägheit“ bestimmt) parikīrtitaḥ – wird bezeichnet