03-13 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 13. Vers
यज्ञशिष्टाशिनः सन्तो मुच्यन्ते सर्वकिल्बिषैः | भुञ्जते ते त्वघं पापा ये पचन्त्यात्मकारणात् || ३ १३ ||
यज्ञशिष्टाशिनः सन्तो मुच्यन्ते सर्वकिल्बिषैः | भुञ्जते ते त्वघं पापा ये पचन्त्यात्मकारणात् || ३ १३ ||
yajñaśiṣṭāśinaḥ santo mucyante sarvakilbiṣaiḥ bhuñjate te tvaghaṃ pāpā ye pacantyātmakāraṇāt Vereinfachte Transkription: yajna-sistasinah santo mucyante sarva-kilbisaih bhunjate te tv agham papa ye pacanty atma-karanat iTrans: yaGYashishhTaashinaH santo muchyante sarvakilbishhaiH . bhuJN{}jate te tvaghaM paapaa ye pachantyaatmakaaraNaat.h
Diejenigen, die die Reste der Speisen verzehren, die nach den fünf großen Opfern verblieben sind, werden von allen Sünden befreit, die durch die fünf Instrumente entstehen, die den Tod von Insekten verursachen, nämlich 1) Stößel und Mörtel, 2) Schleifstein, 3) Feuerstelle, 4) Aufbewahrungsort für das Wassergefäß …
Bhagavad Gita, 3. Kapitel, 13. Vers: Die Rechtschaffenen Krishna spricht: „Die Rechtschaffenen, die die Reste der Opfergabe verzehren, werden von allen Sünden befreit. Diejenigen aber, die alles nur für sich selbst tun, nehmen wahrlich Sünde zu sich.“ Ich habe einige Verse der Bhagavad Gita übersprungen und …
अन्नाद्भवन्ति भूतानि पर्जन्यादन्नसंभवः | यज्ञाद्भवति पर्जन्यो यज्ञः कर्मसमुद्भवः || ३ १४ ||
annādbhavanti bhūtāni parjanyādannasaṃbhavaḥ yajñādbhavati parjanyo yajñaḥ karmasamudbhavaḥ Vereinfachte Transkription: annad bhavanti bhutani parjanyad anna-sambhavah yajnad bhavati parjanyo yajnah karma-samudbhavah iTrans: annaadbhavanti bhuutaani parjanyaadannasaMbhavaH . yaGYaadbhavati parjanyo yaGYaH karmasamudbhavaH
Hier bedeutet Yajña »Apurva«, das subtile Prinzip, die unsichtbare Form des Opfers vom Zeitpunkt seiner Ausführung bis zum Zeitpunkt, da Früchte sichtbar werden. Karma: Handlung, Brahmodbhavam: entstanden aus den vedischen Anweisungen.
कर्म ब्रह्मोद्भवं विद्धि ब्रह्माक्षरसमुद्भवम् | तस्मात्सर्वगतं ब्रह्म नित्यं यज्ञे प्रतिष्ठितम् || ३ १५ ||
karma brahmodbhavaṃ viddhi brahmākṣarasamudbhavam tasmātsarvagataṃ brahma nityaṃ yajñe pratiṣṭhitam Vereinfachte Transkription: karma brahmodbhavam viddhi brahmakshara-samudbhavam tasmat sarva-gatam brahma nityam yajne pratisthitam iTrans: karma brahmodbhava.n viddhi brahmaaksharasamudbhavam.h . tasmaatsarvagataM brahma nityaM yaGYe pratishhThitam.h
karma – Handlung brahma-udbhavam – (hat ihren) Ursprung (udbhava) im Brahma viddhi – wisse brahma – das Brahma (auch: Vedawort, Opferspruch) akṣara-samudbhavam – (hat seinen) Ursprung im Unvergänglichen (akṣara) tasmāt – deshalb sarva-gatam – (ist) das alldurchdringende brahma – Brahma nityam – stets yajñe – im …
Krishna lehrt hier den Weg zum Ziel. Alle Handlungen, die wir tun, kommen irgendwie von Brahma. Brahma ist der Schöpfer. Dieser Schöpfer, diese Schöpfungsenergie, stammt letztlich von etwas Unvergänglichem. Und so ist alles, was wir tun, letztlich in Brahma aufgehoben. Und dessen sollten wir uns auch …
एवं प्रवर्तितं चक्रं नानुवर्तयतीह यः | अघायुरिन्द्रियारामो मोघं पार्थ स जीवति || ३ १६ ||
evaṃ pravartitaṃ cakraṃ nānuvartayatīha yaḥ aghāyurindriyārāmo moghaṃ pārtha sa jīvati Vereinfachte Transkription: evam pravartitam cakram nanuvartayatiha yah aghayur indriyaramo mogham partha sa jivati iTrans: evaM pravartita.n chakraM naanuvartayatiiha yaH . aghaayurindriyaaraamo moghaM paartha sa jiivati
यस्त्वात्मरतिरेव स्यादात्मतृप्तश्च मानवः | आत्मन्येव च संतुष्टस्तस्य कार्यं न विद्यते || ३ १७ ||
yastvātmaratireva syād ātmatṛptaśca mānavaḥ ātmanyeva ca saṃtuṣṭas tasya kāryaṃ na vidyate Vereinfachte Transkription: yas tv atma-ratir eva syad atma-trptas ca manavah atmany eva ca santustas tasya karyam na vidyate iTrans: yastvaatmaratireva syaad aatmatR^ip{}tashcha maanavaH . aatmanyeva cha sa.ntushhTas tasya kaaryaM na vidyate
Bhagavad Gita, 3. Kapitel, 17. Vers: Rechtschaffenheit Krishna, der Lehrer, spricht zu Arjuna: „Für den Menschen, der sich im Selbst erfreut, der Zufriedenheit im Selbst findet und im Selbst Genüge hat, gibt es nichts weiter zu erreichen.“ Hier spricht Krishna von dem höchsten Zustand. Jemand, der …
नैव तस्य कृतेनार्थो नाकृतेनेह कश्चन | न चास्य सर्वभूतेषु कश्चिदर्थव्यपाश्रयः || ३ १८ ||
naiva tasya kṛtenārtho nākṛteneha kaścana na cāsya sarvabhūteṣu kaścidarthavyapāśrayaḥ Vereinfachte Transkription: naiva tasya krtenartho nakrteneha kascana na casya sarva-bhutesu kascid artha-vyapasrayah iTrans: naiva tasya kR^itenaartho naakR^iteneha kashchana . na chaasya sarvabhuuteshhu kashchidarthavyapaashrayaH
Der Weise, der sich im Selbst erfreut, gewinnt nichts durch das Ausführen irgendwelcher Handlungen. Trotzdem handelt er, warum? Letztlich muss er ein- und ausatmen. Das geschieht von selbst. Er muss verdauen, auch das geschieht von selbst. Sein Parabdha Karma wird ausgearbeitet. Aber er muss nichts machen, …
तस्मादसक्तः सततं कार्यं कर्म समाचर | असक्तो ह्याचरन्कर्म परमाप्नोति पूरुषः || ३ १९ ||
tasmādasaktaḥ satataṃ kāryaṃ karma samācara asakto hyācarankarma paramāpnoti pūruṣaḥ Vereinfachte Transkription: tasmad asaktah satatam karyam karma samacara asakto hy acaran karma param apnoti purushah iTrans: tasmaadasak{}taH satataM kaaryaM karma samaachara . asak{}to hyaacharankarma paramaap{}noti puurushhaH