Artikel in der Kategorie ‘14. Kapitel’
14-01 Devanagari Bhagavad Gita 14. Kapitel 1. Vers
श्रीभगवानुवाच | परं भूयः प्रवक्ष्यामि ज्ञानानां ज्ञानमुत्तमम् | यज्ज्ञात्वा मुनयः सर्वे परां सिद्धिमितो गताः || १४ १ ||
14-01 sri-bhagavan uvaca param bhuyah pravaksyami jnananam jnanam uttamam yaj jnatva munayah sarve param siddhim ito gatah
śrībhagavānuvāca paraṃ bhūyaḥ pravakṣyāmi jñānānāṃ jñānamuttamam yajjñātvā munayaḥ sarve parāṃ siddhimito gatāḥ Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca param bhuyah pravaksyami jnananam jnanam uttamam yaj jnatva munayah sarve param siddhim ito gatah iTrans: shriibhagavaanuvaacha paraM bhuuyaH pravakshyaami GYaanaanaa.n GYaanamuttamam.h yajGYaatvaa munayaH sarve paraaM siddhimito gataaH
14-01 Wort-für-Wort Übersetzung
14-01 Krishna sprach: Ich werde dir noch einmal diese höchste Erkenntnis darlegen. Das allerbeste Wissen, dessen Kenntnis alle Weisen nach diesem Leben zur höchsten Vollkommenheit gelangen ließ
14-01 Kommentar Sukadev
Krishna versichert Arjuna, er wird ihm jetzt das höchste Wissen mitteilen, die höchste Erkenntnis, die zu Vollkommenheit führt. Es geht nicht einfach um etwas Alltägliches oder Banales. Es geht nicht darum, was man gegen Rückenprobleme machen kann oder um besser mit dem Partner auszukommen. Hier geht …
14-01 Kommentar Swami Sivananda
14-01 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 14. Kapitel 1. Vers: Höchste Erkenntnis „Sri bhagavan uvaca Param bhuyah pravaksyami jnananam jnanam uttamam yaj jnatva munayah sarve param siddhim ito gatah.“ Krishna sprach: „Ich werde dir noch einmal diese höchste Erkenntnis darlegen, das Beste allen Wissens, dessen Kenntnis alle Weisen nach diesem …
14-02 Devanagari Bhagavad Gita 14. Kapitel 2. Vers
इदं ज्ञानमुपाश्रित्य मम साधर्म्यमागताः | सर्गेऽपि नोपजायन्ते प्रलये न व्यथन्ति च || १४ २ ||
14-02 idam jnanam upasritya mama sadharmyam agatah sarge ’pi nopajayante pralaye na vyathanti ca
idaṃ jñānamupāśritya mama sādharmyamāgatāḥ sarge ’pi nopajāyante pralaye na vyathanti ca Vereinfachte Transkription: idam jnanam upasritya mama sadharmyam agatah sarge ’pi nopajayante pralaye na vyathanti ca iTrans: idaM GYaanamupaashritya mama saadharmyamaagataaH sarge.api nopajaayante pralaye na vyathanti cha
14-02 Wort-für-Wort Übersetzung
14-02 Menschen, die dadurch, dass sie in dieser Erkenntnis Zuflucht gesucht haben, zur Einheit mit mir gelangt sind, werden weder zur Zeit der Schöpfung geboren noch werden sie zur Zeit der Auflösung zerstört
14-02 Kommentar Sukadev
Jetzt bringt Krishna das Ganze in einen umfassenden Kontext. Wenn wir diese Vollkommenheit erreicht haben, brauchen wir nicht mehr als Individuum wiedergeboren zu werden. Wir sind eins geworden mit dem Absoluten. Wenn man das Abitur geschafft hat, braucht man nicht die Unter- oder Oberstufe noch einmal …
14-02 Kommentar Swami Sivananda
14-02 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 14. Kapitel 2. Vers: Einheit mit Gott „Idam jnanam upasritya mama sadharmyam agatah sarge’pi nopajayante pralaye na vyathanti ca.“ Krishna spricht: „Menschen, die dadurch, dass sie zu dieser Erkenntnis Zuflucht gesucht haben, zur Einheit mit Mir gelangt sind, werden weder zur Zeit der Schöpfung geboren, …
14-03 Devanagari Bhagavad Gita 14. Kapitel 3. Vers
मम योनिर्महद् ब्रह्म तस्मिन्गर्भं दधाम्यहम् | संभवः सर्वभूतानां ततो भवति भारत || १४ ३ ||
14-03 mama yonir mahad brahma tasmin garbham dadhamy aham sambhavah sarva-bhutanam tato bhavati bharata
mama yonirmahad brahma tasmingarbhaṃ dadhāmyaham saṃbhavaḥ sarvabhūtānāṃ tato bhavati bhārata Vereinfachte Transkription: mama yonir mahad brahma tasmin garbham dadhamy aham sambhavah sarva-bhutanam tato bhavati bharata iTrans: mama yonirmahad.h brahma tasmingarbha.n dadhaamyaham.h saMbhavaH sarvabhuutaanaa.n tato bhavati bhaarata
14-03 Wort-für-Wort Übersetzung
14-03 Mein Schoß ist das große Brahman. In ihn lege ich den Keim. Daraus, oh Arjuna, werden alle Wesen geboren
14-03 Kommentar Sukadev
14-03 Kommentar Swami Sivananda
14-03 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 14. Kapitel 3. Vers: Der ursprüngliche göttliche Keim „Mama yonir mahad brahma tasmin garbham dadhamy aham sambhavah sarva-bhutanam tato bhavati bharata.“ Krishna spricht: „Mein Schoß ist das große Brahman; in ihn lege ich den Keim; darauf, Oh Arjuna, werden alle Wesen geboren.“ Dies ist …
14-04 Devanagari Bhagavad Gita 14. Kapitel 4. Vers
सर्वयोनिषु कौन्तेय मूर्तयः संभवन्ति याः | तासां ब्रह्म महद्योनिरहं बीजप्रदः पिता || १४ ४ ||
14-04 sarva-yonisu kaunteya murtayah sambhavanti yah tasam brahma mahad yonir aham bija-pradah pita
sarvayoniṣu kaunteya mūrtayaḥ saṃbhavanti yāḥ tāsāṃ brahma mahadyonir ahaṃ bījapradaḥ pitā Vereinfachte Transkription: sarva-yonisu kaunteya murtayah sambhavanti yah tasam brahma mahad yonir aham bija-pradah pita iTrans: sarvayonishhu kaunteya muurtayaH saMbhavanti yaaH . taasaaM brahma mahadyonir ahaM biijapradaH pitaa
14-04 Wort-für-Wort Übersetzung
14-04 Für alle Formen, die entstehen, oh Arjuna, in jeglichem Mutterschoß ist Maha Brahma der große Schoß und Ich (das Selbst) bin der Samen spendende Vater
14-04 Kommentar Sukadev
Diese Aussage finden wir auch im Tantrismus, in der Shiva–Shakti–Philosophie. Da ist Shakti die kosmische Energie, die Urmutter, und Shiva das Bewusstsein, der Urvater. In der Sankhya Philosophie finden wir diese beiden Seiten als Prakriti und Purusha. In den folgenden Versen spricht Krishna über die …
14-04 Kommentar Swami Sivananda
14-04 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 14. Kapitel 4. Vers: Vereinigung von Geist und Natur „Sarva-yonisu kaunteya murtayah sambhavanti yah tasam brahma mahad yonir aham bija-pradah pita.“ Krishna, der Lehrer, Inkarnation Gottes, spricht zu Arjuna, dem Schüler: „Für alle Formen, die entstehen, Oh Arjuna, in jeglichem Mutterschoß, ist der große …
14-05 Devanagari Bhagavad Gita 14. Kapitel 5. Vers
सत्त्वं रजस्तम इति गुणाः प्रकृतिसम्भवाः | निबध्नन्ति महाबाहो देहे देहिनमव्ययम् || १४ ५ ||
14-05 sattvam rajas tama iti gunah prakriti-sambhavah nibadhnanti maha-baho dehe dehinam avyayam
sattvaṃ rajastama iti guṇāḥ prakṛtisambhavāḥ nibadhnanti mahābāho dehe dehinamavyayam Vereinfachte Transkription: sattvam rajas tama iti gunah prakriti-sambhavah nibadhnanti maha-baho dehe dehinam avyayam iTrans: sattvaM rajastama iti guNaaH prakR^itisambhavaaH nibadh{}nanti mahaabaaho dehe dehinamavyayam.h
14-05 Wort-für-Wort Übersetzung
14-05 Sattwa, Rajas und Tamas – diese drei Eigenschaften, oh Arjuna, die aus der Natur stammen, binden das Verkörperte, das Unzerstörbare fest im Körper
14-05 Kommentar Sukadev
…Das Verkörperte… ist das höchste Selbst. Wie ist das Selbst? – Fest, unzerstörbar, alldurchdringend, ohne Anfang, ohne Ende, ewig. Das ist das Selbst und dieses Selbst sind wir. Wir sind eigentlich frei und doch scheinbar gebunden, „verkörpert“. Wie geschieht diese Verkörperung und damit Bindung, Beschränkung des …
14-05 Kommentar Swami Sivananda
Sattva ist am besten. Dann kommt Rajas. Tamas ist am niedrigsten und schlechtesten. Die drei Eigenschaften zeigen die dreifache Geisteshaltung an. Sie schaffen Bindung in den individuellen Seelen, täuschen sie und fesseln sie gleichsam an Samsara. So wie die drei Zustände, Kindheit, Jugend und Alter im …
14-05 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 14. Kapitel 5. Vers: Drei Grundkräfte der Natur, die das Selbst binden „Sattvam rajas tama iti gunah prakrti-sambhavah nibadhnanti maha-baho dehe dehinam avyayam.“ „Reinheit, Leidenschaft und Trägheit – diese drei Eigenschaften, Oh Arjuna, die aus der Natur stammen, binden das Verkörperte, Unzerstörbare, fest im …
14-06 Devanagari Bhagavad Gita 14. Kapitel 6. Vers
तत्र सत्त्वं निर्मलत्वात्प्रकाशकमनामयम् | सुखसङ्गेन बध्नाति ज्ञानसङ्गेन चानघ || १४ ६ ||
14-06 tatra sattvam nirmalatvat prakasakam anamayam sukha-sangena badhnati jnana-sangena canagha
tatra sattvaṃ nirmalatvāt prakāśakamanāmayam sukhasaṅgena badhnāti jñānasaṅgena cānagha Vereinfachte Transkription: tatra sattvam nirmalatvat prakasakam anamayam sukha-sangena badhnati jnana-sangena canagha iTrans: tatra sattvaM nirmalatvaat prakaashakamanaamayam.h sukhasaN^gena badh{}naati GYaanasaN^gena chaanagha
14-06 Wort-für-Wort Übersetzung
tatra – unter diesen sattvam – Sattva („Reinheit“) nirmalatvāt – aufgrund (ihrer) Makellosigkeit prakāśakam – leuchtend anāmayam – frei von Krankheit sukha-saṅgena – durch Verhaftung (saṅga) an Glück (sukha) badhnāti – bindet jñāna-saṅgena – durch Verhaftung (saṅga) an Wissen (jñāna) ca – und anagha – oh …