08-01 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 1. Vers
अर्जुन उवाच | किं तद् ब्रह्म किमध्यात्मं किं कर्म पुरुषोत्तम | अधिभूतं च किं प्रोक्तमधिदैवं किमुच्यते || ८ १ ||
अर्जुन उवाच | किं तद् ब्रह्म किमध्यात्मं किं कर्म पुरुषोत्तम | अधिभूतं च किं प्रोक्तमधिदैवं किमुच्यते || ८ १ ||
arjuna uvāca kiṃ tad brahma kimadhyātmaṃ kiṃ karma puruṣottama adhibhūtaṃ ca kiṃ proktamadhidaivaṃ kimucyate Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca kim tad brahma kim adhyatmam kim karma purushottama adhibhutam ca kim proktam adhidaivam kim ucyate iTrans: arjuna uvaacha ki.n tad.h brahma kimadhyaatma.n kiM karma purushhottama adhibhuuta.n cha …
In den beiden letzten Versen des siebenten Kapitels hat Shri Krishna bestimmte philosophische Begriffe verwendet wie Adhyatma, Adhibhutam, Adhidaivam und AdhiYajñam. Arjuna versteht die Bedeutung dieser Begriffe nicht. So bittet er den Herrn weiter um die Erläuterung dieser Begriffe. Shri Krishna beantwortet kurz und bündig eine …
अधियज्ञः कथं कोऽत्र देहेऽस्मिन्मधुसूदन | प्रयाणकाले च कथं ज्ञेयोऽसि नियतात्मभिः || ८ २ ||
adhiyajñaḥ kathaṃ ko ’tra dehe ’sminmadhusūdana prayāṇakāle ca kathaṃ jñeyo ’si niyatātmabhiḥ Vereinfachte Transkription: adhiyajnah katham ko ’tra dehe ’smin madhusudana prayana-kale ca katham jneyo ’si niyatatmabhih iTrans: adhiyaGYaH kathaM ko.atra dehe.asminmadhusuudana prayaaNakaale cha kathaM GYeyo.asi niyataatmabhiH
Arjuna stellt Fragen, die sich auf den letzten Vers des vorigen Kapitels beziehen. Krishna gibt zunächst mal eine sehr kurze Antwort:
Arjuna stellt dem Herrn sieben Fragen: Was ist dieses Brahman? Ist es Brahman mit Upadhis (den begrenzenden Hüllen) oder Brahman ohne sie? Ist es die Gesamtheit der Sinne, das individuelle Bewußtsein (Pratyak-Chaitanya) oder getrenntes, reines Bewußtsein? Was ist Karma? Ist es Yajña? Oder ist es etwas …
श्रीभगवानुवाच | अक्षरं ब्रह्म परमं स्वभावोऽध्यात्ममुच्यते | भूतभावोद्भवकरो विसर्गः कर्मसंज्ञितः || ८ ३ ||
śrībhagavānuvāca akṣaraṃ brahma paramaṃ svabhāvo ’dhyātmamucyate bhūtabhāvodbhavakaro visargaḥ karmasaṃjñitaḥ Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca aksharam brahma paramam svabhavo ’dhyatmam ucyate bhuta-bhavodbhava-karo visargah karma-samjnitah iTrans: shriibhagavaanuvaacha aksharaM brahma paramaM svabhaavo.adhyaatmamuchyate bhuutabhaavodbhavakaro visargaH karmasa.nGYitaH
śrī-bhagavān – der Erhabene uvāca – sprach akṣaram – das Unvergängliche brahma – Brahman paramam – (ist) das höchste sva-bhāvaḥ – (dessen) eigenes Wesen adhyātmam – das individuierte Selbst (als Teil Brahmans) ucyate – wird genannt bhūta-bhāva-udbhava-karaḥ – welches das Entstehen (udbhava) und Fortdauern (bhāva) der …
Bhagavad Gita, 8. Kapitel, 3. Vers: Jeder Mensch ist Bewusstsein Krishna sprach: „Brahman ist das Unvergängliche, das Höchste. Sein eigentliches Wesen heißt Wissen um das Selbst. Das Opfer, das die Wesen sein und sichtbar sein lässt und sie auch erhält, heißt Handlung.“ Krishna, der Lehrer, erklärt …
अधिभूतं क्षरो भावः पुरुषश्चाधिदैवतम् | अधियज्ञोऽहमेवात्र देहे देहभृतां वर || ८ ४ ||
adhibhūtaṃ kṣaro bhāvaḥ puruṣaścādhidaivatam adhiyajño ’hamevātra dehe dehabhṛtāṃ vara Vereinfachte Transkription: adhibhutam ksaro bhavah purushas cadhidaivatam adhiyajno ’ham evatra dehe deha-bhrtam vara iTrans: adhibhuutaM ksharo bhaavaH purushhashchaadhidaivatam.h adhiyaGYo.ahamevaatra dehe dehabhR^itaa.n vara
Gott ist Adhibhutam, die Essenz der Elemente. Krishna hat im siebten Kapitel über die verschiedenen Teile der vergänglichen Welt gesprochen. Hier ergänzt er, dass er Adhibhuta, die Essenz der Elemente Erde, Wasser, Feuer, Luft, Äther ist. Mit anderen Worten: Das physische Universum ist die vergängliche Natur …
Adhibhutam: Die vergängliche Natur; das sich verändernde Universum der fünf Elemente mit all seinen Objekten; alle materiellen Dinge, alles, was geboren ist; die sich verändernde Welt von Namen und Formen. Adhidaivam: Purusha bedeutet wörtlich ›Das Allerfüllende‹ (pur ›erfüllen‹). Es bedeutet auch ›Das in diesem Körper Liegende‹. …
अन्तकाले च मामेव स्मरन्मुक्त्वा कलेवरम् | यः प्रयाति स मद्भावं याति नास्त्यत्र संशयः || ८ ५ ||
antakāle ca māmeva smaranmuktvā kalevaram yaḥ prayāti sa madbhāvaṃ yāti nāstyatra saṃśayaḥ Vereinfachte Transkription: anta-kale ca mam eva smaran muktva kalevaram yah prayati sa mad-bhavam yati nasty atra samsayah iTrans: antakaale cha maameva smaranmuk{}tvaa kalevaram.h yaH prayaati sa madbhaavaM yaati naastyatra sa.nshayaH
यं यं वाऽपि स्मरन्भावं त्यजत्यन्ते कलेवरम् | तं तमेवैति कौन्तेय सदा तद्भावभावितः || ८ ६ ||
yaṃ yaṃ vā.api smaranbhāvaṃ tyajatyante kalevaram taṃ tamevaiti kaunteya sadā tadbhāvabhāvitaḥ Vereinfachte Transkription: yam yam vapi smaran bhavam tyajaty ante kalevaram tam tam evaiti kaunteya sada tad-bhava-bhavitah iTrans: yaM yaM vaa.api smaranbhaavaM tyajatyante kalevaram.h taM tamevaiti kaunteya sadaa tadbhaavabhaavitaH
Die letzten Gedanken bestimmen die nächste Geburt. Der Gedanke, der im Leben vorherrschte, beschäftigt den Geist zur Stunde des Todes. Der vorherrschende Gedanke in der Todesstunde ist der, dem im Leben die meiste Aufmerksamkeit geschenkt worden war. Der letzte Gedanke bestimmt die Natur oder den Charakter …
तस्मात्सर्वेषु कालेषु मामनुस्मर युध्य च | मय्यर्पितमनोबुद्धिर्मामेवैष्यस्यसंशयः || ८ ७ ||
tasmātsarveṣu kāleṣu māmanusmara yudhya ca mayyarpitamanobuddhirmāmevaiṣyasyasaṃśayaḥ Vereinfachte Transkription: tasmat sarveshu kaleshu mam anusmara yudhya ca mayy arpita-mano-buddhir mam evaishyasy asamsayah iTrans: tasmaatsarveshhu kaaleshhu maamanusmara yudhya cha mayyarpitamanobuddhirmaamevaishhyasyasa.nshayaH