Alle Artikel von ‘Vyasa’
06-07 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 7. Vers
जितात्मनः प्रशान्तस्य परमात्मा समाहितः | शीतोष्णसुखदुःखेषु तथा मानापमानयोः || ६ ७ ||
06-07 jitatmanah prashantasya paramatma samahitah sitosna-sukha-duhkhesu tatha manapamanayoh
jitātmanaḥ praśāntasya paramātmā samāhitaḥ śītoṣṇasukhaduḥkheṣu tathā mānāpamānayoḥ Vereinfachte Transkription: jitatmanah prashantasya paramatma samahitah sitosna-sukha-duhkhesu tatha manapamanayoh iTrans: jitaatmanaH prashaantasya paramaatmaa samaahitaH shiitoshhNasukhaduHkheshhu tathaa maanaapamaanayoH
06-07 Das höchste Selbst des selbstbeherrschten und friedvollen Menschen bleibt unberührt von Hitze und Kälte, Vergnügen und Schmerz und auch von Ehre und Schmach
06-08 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 8. Vers
ज्ञानविज्ञानतृप्तात्मा कूटस्थो विजितेन्द्रियः | युक्त इत्युच्यते योगी समलोष्टाश्मकांचनः || ६ ८ ||
06-08 jnana-vijnana-trptatma kuta-stho vijitendriyah yukta ity ucyate yogi sama-lostrasma-kancanah
jñānavijñānatṛptātmā kūṭastho vijitendriyaḥ yukta ityucyate yogī samaloṣṭāśmakāṃcanaḥ Vereinfachte Transkription: jnana-vijnana-trptatma kuta-stho vijitendriyah yukta ity ucyate yogi sama-lostrasma-kancanah iTrans: GYaanaviGYaanatR^ip{}taatmaa kuuTastho vijitendriyaH yuk{}ta ityuchyate yogii samaloshhTaashmakaa.nchanaH
06-08 Der Yogi, der in der Erkenntnis und der Weisheit des Selbst Zufriedenheit findet, der die Sinne bezwungen hat, und für den ein Klumpen Erde ein Stück Stein oder Gold dasselbe bedeuten, gilt als in Harmonie befindlich
06-09 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 9. Vers
सुहृन्मित्रार्युदासीनमध्यस्थद्वेष्यबन्धुषु | साधुष्वपि च पापेषु समबुद्धिर्विशिष्यते || ६ ९ ||
06-09 suhrn-mitrary-udasina- madhyastha-dvesya-bandhusu sadhusv api ca papesu sama-buddhir visisyate
suhṛnmitrāryudāsīnamadhyasthadveṣyabandhuṣu sādhuṣvapi ca pāpeṣu samabuddhirviśiṣyate Vereinfachte Transkription: suhrn-mitrary-udasina- madhyastha-dvesya-bandhusu sadhusv api ca papesu sama-buddhir visisyate iTrans: suhR^inmitraaryudaasiinamadhyasthadveshhyabandhushhu saadhushhvapi cha paapeshhu samabuddhirvishishhyate
06-09 Wer Wohltätern, Freunden, Feinden, Gleichgültigen, Unparteiischen, Hasserfüllten, Verwandten, Rechtschaffenen und Sündern im selben Geist begegnet, ist vortrefflich
06-10 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 10. Vers
योगी युञ्जीत सततमात्मानं रहसि स्थितः | एकाकी यतचित्तात्मा निराशीरपरिग्रहः || ६ १० ||
06-10 yogi yunjita satatam atmanam rahasi sthitah ekaki yata-cittatma nirasir aparigrahah
yogī yuñjīta satatamātmānaṃ rahasi sthitaḥ ekākī yatacittātmā nirāśīraparigrahaḥ Vereinfachte Transkription: yogi yunjita satatam atmanam rahasi sthitah ekaki yata-cittatma nirasir aparigrahah iTrans: yogii yuJN{}jiita satatamaatmaanaM rahasi sthitaH ekaakii yatachittaatmaa niraashiiraparigrahaH
06-10 Möge der Yogi stets bemüht sein, den Geist ruhig zu halten; in Einsamkeit, allein, mit Kontrolle über Geist und Körper und frei von Hoffnung und Verlangen
06-11 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 11. Vers
शुचौ देशे प्रतिष्ठाप्य स्थिरमासनमात्मनः | नात्युच्छ्रितं नातिनीचं चैलाजिनकुशोत्तरम् || ६ ११ ||
06-11 sucau dese pratishthapya sthiram asanam atmanah naty-ucchritam nati-nicam cailajina-kusottaram
śucau deśe pratiṣṭhāpya sthiramāsanamātmanaḥ nātyucchritaṃ nātinīcaṃ cailājinakuśottaram Vereinfachte Transkription: sucau dese pratishthapya sthiram asanam atmanah naty-ucchritam nati-nicam cailajina-kusottaram iTrans: shuchau deshe pratishhThaapya sthiramaasanamaatmanaH naatyuch{}chhritaM naatiniicha.n chailaajinakushottaram.h
06-11 An einem sauberen Ort, auf einem für ihn bereiteten festen Sitz, der weder zu hoch, noch zu niedrig ist und aus Schichten von übereinander gelegtem Tuch, einer Tierhaut und Kusha-Gras besteht,
06-12 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 12. Vers
तत्रैकाग्रं मनः कृत्वा यतचित्तेन्द्रियक्रियाः | उपविश्यासने युञ्ज्याद्योगमात्मविशुद्धये || ६ १२ ||
06-12 tatraikagram manah kritva yata-cittendriya-kriyah upavisyasane yunjyad yogam atma-vishuddhaye
tatraikāgraṃ manaḥ kṛtvā yatacittendriyakriyāḥ upaviśyāsane yuñjyādyogamātmaviśuddhaye Vereinfachte Transkription: tatraikagram manah kritva yata-cittendriya-kriyah upavisyasane yunjyad yogam atma-vishuddhaye iTrans: tatraikaagraM manaH kR^itvaa yatachittendriyakriyaaH upavishyaasane yuJN{}jyaadyogamaatmavishuddhaye
06-12 Mit einpünktigem Geist, nachdem er Beherrschung über die Aktivitäten von Geist und Sinnen gefunden hat, möge er sich auf diesem Sitz niederlassen und Yoga üben, um sich selbst zu reinigen
06-13 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 13. Vers
समं कायशिरोग्रीवं धारयन्नचलं स्थिरः | संप्रेक्ष्य नासिकाग्रं स्वं दिशश्चानवलोकयन् || ६ १३ ||
06-13 samam kaya-siro-grivam dharayann acalam sthirah sampreksya nasikagram svam disas canavalokayan
samaṃ kāyaśirogrīvaṃ dhārayannacalaṃ sthiraḥ saṃprekṣya nāsikāgraṃ svaṃ diśaścānavalokayan Vereinfachte Transkription: samam kaya-siro-grivam dharayann acalam sthirah sampreksya nasikagram svam disas canavalokayan iTrans: samaM kaayashirogriivaM dhaarayannachalaM sthiraH saMprekshya naasikaagraM svaM dishashchaanavalokayan.h
06-13 Er halte seinen Körper unbewegt, Kopf und Nacken gerade und ruhig, den Blick auf die Nasenspitze gerichtet, ohne herumzusehen
06-14 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 14. Vers
प्रशान्तात्मा विगतभीर्ब्रह्मचारिव्रते स्थितः | मनः संयम्य मच्चित्तो युक्त आसीत मत्परः || ६ १४ ||
06-14 prashantatma vigata-bhir brahmacari-vrate sthitah manah samyamya mac-citto yukta asita mat-parah
praśāntātmā vigatabhīrbrahmacārivrate sthitaḥ manaḥ saṃyamya maccitto yukta āsīta matparaḥ Vereinfachte Transkription: prashantatma vigata-bhir brahmacari-vrate sthitah manah samyamya mac-citto yukta asita mat-parah iTrans: prashaantaatmaa vigatabhiirbrahmachaarivrate sthitaH manaH sa.nyamya mach{}chitto yuk{}ta aasiita matparaH
06-14 Frohgemut, furchtlos, fest im Gelübde des Brahmachari, mit beherrschtem Geist, die Gedanken auf Mich gerichtet und mit ausgewogenem Geist sitze er und mache Mich zu seinem höchsten Ziel
06-15 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 15. Vers
युञ्जन्नेवं सदात्मानं योगी नियतमानसः | शान्तिं निर्वाणपरमां मत्संस्थामधिगच्छति || ६ १५ ||
06-15 yunjann evam sadatmanam yogi niyata-manasah shantim nirvana-paramam mat-samstham adhigacchati
yuñjannevaṃ sadātmānaṃ yogī niyatamānasaḥ śāntiṃ nirvāṇaparamāṃ matsaṃsthāmadhigacchati Vereinfachte Transkription: yunjann evam sadatmanam yogi niyata-manasah shantim nirvana-paramam mat-samstham adhigacchati iTrans: yuJN{}jannevaM sadaatmaanaM yogii niyatamaanasaH shaanti.n nirvaaNaparamaaM matsa.nsthaamadhigach{}chhati
06-15 Wenn der Yogi seinen Geist also stets auf diese Weise ausgeglichen hält und den Geist beherrscht, erreicht er den Frieden, der in Mir liegt und in Befreiung gipfelt
06-16 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 16. Vers
नात्यश्नतस्तु योगोऽस्ति न चैकान्तमनश्नतः | न चातिस्वप्नशीलस्य जाग्रतो नैव चार्जुन || ६ १६ ||
06-16 naty-asnatas ’tu yogo ’sti na caikantam anasnatah na cati-svapna-silasya jagrato naiva carjuna
nātyaśnatastu yogo ’sti na caikāntamanaśnataḥ na cātisvapnaśīlasya jāgrato naiva cārjuna Vereinfachte Transkription: naty-asnatas ’tu yogo ’sti na caikantam anasnatah na cati-svapna-silasya jagrato naiva carjuna iTrans: naatyashnatastu yogo.asti na chaikaantamanashnataH na chaatisvap{}nashiilasya jaagrato naiva chaarjuna
06-16 Wahrlich, Yoga ist unmöglich für den Menschen, der zuviel isst, wie auch für den, der überhaupt nicht isst, für den, der zuviel schläft, wie auch für den, der immer wacht, Oh Arjuna
06-17 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 17. Vers
युक्ताहारविहारस्य युक्तचेष्टस्य कर्मसु | युक्तस्वप्नावबोधस्य योगो भवति दुःखहा || ६ १७ ||
06-17 yuktahara-viharasya yukta-cestasya karmasu yukta-svapnavabodhasya yogo bhavati duhkha-ha
yuktāhāravihārasya yuktaceṣṭasya karmasu yuktasvapnāvabodhasya yogo bhavati duḥkhahā Vereinfachte Transkription: yuktahara-viharasya yukta-cestasya karmasu yukta-svapnavabodhasya yogo bhavati duhkha-ha iTrans: yuk{}taahaaravihaarasya yuk{}tacheshhTasya karmasu yuk{}tasvap{}naavabodhasya yogo bhavati duHkhahaa
06-17 Yoga wird zum Zerstörer des Leidens desjenigen, der in Nahrung wie Erholung (z.B. Spazierengehen, usw.) mäßig ist, der mäßig ist in seinen Handlungen, und in Schlaf und Wachen mäßig ist
06-18 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 18. Vers
यदा विनियतं चित्तमात्मन्येवावतिष्ठते | निःस्पृहः सर्वकामेभ्यो युक्त इत्युच्यते तदा || ६ १८ ||
06-18 yada viniyatam cittam atmany evavatisthate nisprhah sarva-kamebhyo yukta ity ucyate tada
yadā viniyataṃ cittamātmanyevāvatiṣṭhate niḥspṛhaḥ sarvakāmebhyo yukta ityucyate tadā Vereinfachte Transkription: yada viniyatam cittam atmany evavatisthate nisprhah sarva-kamebhyo yukta ity ucyate tada iTrans: yadaa viniyata.n chittamaatmanyevaavatishhThate niHspR^ihaH sarvakaamebhyo yuk{}ta ityuchyate tadaa
06-18 Wenn der vollkommen beherrschte Geist alleine im Selbst ruht und frei ist von der Sehnsucht nach Wunschgegenständen, dann heißt es: Er ist in Einheit
06-19 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 19. Vers
यथा दीपो निवातस्थो नेङ्गते सोपमा स्मृता | योगिनो यतचित्तस्य युञ्जतो योगमात्मनः || ६ १९ ||
06-19 yatha dipo nivata-stho nengate sopama smrta yogino yata-cittasya yunjato yogam atmanah
yathā dīpo nivātastho neṅgate sopamā smṛtā yogino yatacittasya yuñjato yogamātmanaḥ Vereinfachte Transkription: yatha dipo nivata-stho nengate sopama smrta yogino yata-cittasya yunjato yogam atmanah iTrans: yathaa diipo nivaatastho neN^gate sopamaa smR^itaa yogino yatachittasya yuJN{}jato yogamaatmanaH