Alle Artikel von ‘Vyasa’
04-40 Devanagari Bhagavad Gita 4. Kapitel 40. Vers
अज्ञश्चाश्रद्दधानश्च संशयात्मा विनश्यति | नायं लोकोऽस्ति न परो न सुखं संशयात्मनः || ४ ४० ||
04-40 ajnas casraddadhanas ca samsayatma vinasyati nayam loko ’sti na paro na sukham samsayatmanah
ajñaścāśraddadhānaśca saṃśayātmā vinaśyati nāyaṃ loko ’sti na paro na sukhaṃ saṃśayātmanaḥ Vereinfachte Transkription: ajnas casraddadhanas ca samsayatma vinasyati nayam loko ’sti na paro na sukham samsayatmanah iTrans: aGYashchaashraddadhaanashcha sa.nshayaatmaa vinashyati naayaM loko.asti na paro na sukhaM sa.nshayaatmanaH
04-40 Der Unwissende, Ungläubige und Zweifelnde geht zur Zerstörung; weder diese Welt, noch die andere, und auch kein Glück gibt es für den Zweifelnden
04-41 Devanagari Bhagavad Gita 4. Kapitel 41. Vers
योगसंन्यस्तकर्माणं ज्ञानसंछिन्नसंशयम् | आत्मवन्तं न कर्माणि निबध्नन्ति धनंजय || ४ ४१ ||
04-41 yoga-sannyasta-karmanam jnana-sanchinna-samsayam atmavantam na karmani nibadhnanti dhananjaya
yogasaṃnyastakarmāṇaṃ jñānasaṃchinnasaṃśayam ātmavantaṃ na karmāṇi nibadhnanti dhanaṃjaya Vereinfachte Transkription: yoga-sannyasta-karmanam jnana-sanchinna-samsayam atmavantam na karmani nibadhnanti dhananjaya iTrans: yogasa.nnyastakarmaaNaM GYaanasa.nchhinnasa.nshayam.h aatmavantaM na karmaaNi nibadh{}nanti dhana.njaya
04-41 Den Menschen, der durch Yoga den Handlungen, dem Karma entsagt hat, (d.h. nicht das er nichts tut), dessen Zweifel durch Wissen aufgelöst worden sind, und der gefasst ist – ihn binden Handlungen nicht, Oh Arjuna
04-42 Devanagari Bhagavad Gita 4. Kapitel 42. Vers
तस्मादज्ञानसंभूतं हृत्स्थं ज्ञानासिनात्मनः | छित्त्वैनं संशयं योगमातिष्ठोत्तिष्ठ भारत || ४ ४२ ||
04-42 tasmad ajnana-sambhutam hrt-stham jnanasinatmanah chittvainam samsayam yogam atisthottistha bharata
tasmādajñānasaṃbhūtaṃ hṛtsthaṃ jñānāsinātmanaḥ chittvainaṃ saṃśayaṃ yogamātiṣṭhottiṣṭha bhārata Vereinfachte Transkription: tasmad ajnana-sambhutam hrt-stham jnanasinatmanah chittvainam samsayam yogam atisthottistha bharata iTrans: tasmaadaGYaanasaMbhuutaM hR^itstha.n GYaanaasinaatmanaH chhittvainaM sa.nshayaM yogamaatishhThottishhTha bhaarata
04-42 Mit dem Schwert der Erkenntnis (des Selbst) mache daher deine Zweifel zunichte, die aus Unwissenheit entstanden sind und in deinem Herzen wohnen, und suche Zuflucht im Yoga. Erhebe dich, Oh Arjuna
04-Abschluss Devanagari Bhagavad Gita 4. Kapitel Abschluss
ॐ तत्सदिति श्रीमद् भगवद्गीतासूपनिषत्सु ब्रह्मविद्यायां योगशास्त्रे श्रीकृष्णार्जुनसंवादे ज्ञानकर्मसंन्यासयोगो नाम चतुर्थोऽध्यायः || ४ ||
04-Abschluss Hari Om tat sat iti srimad bhagavad gitasupanisatsu brahmavidyayam yoga sastre sri krishnarjuna samvade jnana karma sannyasa yogo nama chaturthodhyayah
OM tatsaditi śrīmad bhagavadgītāsūpaniṣatsu brahmavidyāyāṃ yogaśāstre śrīkṛṣṇārjunasaṃvāde jñānakarmasaṃnyāsayogo nāma caturthodhyāyaḥ Vereinfachte Transkription: Om tat sat iti srimad bhagavad gitasupanisatsu brahmavidyayam yoga sastre sri krishnarjuna samvade jnana karma sannyasa yogo nama chaturthodhyayah iTrans: AUM tatsaditi shriimad.h bhagavad.hgiitaasuupanishhatsu brahmavidyaayaa.n yogashaastre shriikR^ishhNaarjunasa.nvaade GYaanakarmasa.nnyaasayogo naama chaturtho.adhyaayaH
04-Abschluss So endet in den Upanishaden der glorreichen Bhagavad Gita, der Wissenschaft vom Ewigen, der Schrift über Yoga, des Dialoges zwischen Shri Krishna und Arjuna das vierte Kapitel mit dem Namen: Der Yoga der Weisheit
05-01 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 1. Vers
अर्जुन उवाच | संन्यासं कर्मणां कृष्ण पुनर्योगं च शंससि | यच्छ्रेय एतयोरेकं तन्मे ब्रूहि सुनिश्चितम् || ५ १ ||
05-01 arjuna uvaca sannyasam karmanam krishna punar yogam ca samsasi yac chreya etayor ekam tan me bruhi su-niscitam
arjuna uvāca saṃnyāsaṃ karmaṇāṃ kṛṣṇa punaryogaṃ ca śaṃsasi yacchreya etayorekaṃ tanme brūhi suniścitam Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca sannyasam karmanam krishna punar yogam ca samsasi yac chreya etayor ekam tan me bruhi su-niscitam iTrans: arjuna uvaacha sa.nnyaasaM karmaNaa.n kR^ishhNa punaryoga.n cha sha.nsasi yach{}chhreya etayorekaM tanme bruuhi …
05-01 Arjuna beginnt und fragt: Den Verzicht auf Handlung (also eigentlich Karma) rühmst du, Oh Krishna, und dann wieder Yoga (Yoga im Sinne von Karma Yoga). Sage mir endgültig, was von beiden besser ist
05-02 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 2. Vers
श्रीभगवानुवाच | संन्यासः कर्मयोगश्च निःश्रेयसकरावुभौ | तयोस्तु कर्मसंन्यासात्कर्मयोगो विशिष्यते || ५ २ ||
05-02 sri-bhagavan uvaca sannyasah karma-yogas ca nihsreyasa-karav ubhau tayos tu karma-sannyasat karma-yogo visisyate
śrībhagavānuvāca saṃnyāsaḥ karmayogaśca niḥśreyasakarāvubhau tayostu karmasaṃnyāsāt karmayogo viśiṣyate Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca sannyasah karma-yogas ca nihsreyasa-karav ubhau tayos tu karma-sannyasat karma-yogo visisyate iTrans: shriibhagavaanuvaacha sa.nnyaasaH karmayogashcha niHshreyasakaraavubhau tayostu karmasa.nnyaasaat karmayogo vishishhyate
05-02 Entsagung und Yoga des Handelns führen zu höchster Seligkeit. Von den beiden jedoch ist der Yoga des Handelns der Überlegenere
05-03 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 3. Vers
ज्ञेयः स नित्यसंन्यासी यो न द्वेष्टि न काङ्क्षति | निर्द्वन्द्वो हि महाबाहो सुखं बन्धात्प्रमुच्यते || ५ ३ ||
05-03 jneyah sa nitya-sannyasi yo na dvesti na kanksati nirdvandvo hi maha-baho sukham bandhat pramucyate
jñeyaḥ sa nityasaṃnyāsī yo na dveṣṭi na kāṅkṣati nirdvandvo hi mahābāho sukhaṃ bandhātpramucyate Vereinfachte Transkription: jneyah sa nitya-sannyasi yo na dvesti na kanksati nirdvandvo hi maha-baho sukham bandhat pramucyate iTrans: GYeyaH sa nityasa.nnyaasii yo na dveshhTi na kaaN^kshati . nirdvandvo hi mahaabaaho sukhaM bandhaatpramuchyate
05-03 Als immerwährender Sannyasin (Entsagter) möge der angesehen werden, der weder hasst noch wünscht; denn frei von den Gegensatzpaaren, Oh mächtig bewaffneter Arjuna, findet er leicht Befreiung aus den Banden
05-04 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 4. Vers
साङ्ख्ययोगौ पृथग्बालाः प्रवदन्ति न पण्डिताः | एकमप्यास्थितः सम्यगुभयोर्विन्दते फलम् || ५ ४ ||
05-04 sankhya-yogau prithag balah pravadanti na panditah ekam apy asthitah samyag ubhayor vindate phalam
sāṅkhyayogau pṛthagbālāḥ pravadanti na paṇḍitāḥ ekamapyāsthitaḥ samyagubhayorvindate phalam Vereinfachte Transkription: sankhya-yogau prithag balah pravadanti na panditah ekam apy asthitah samyag ubhayor vindate phalam iTrans: saaN^khyayogau pR^ithagbaalaaH pravadanti na paNDitaaH . ekamapyaasthitaH samyagubhayorvindate phalam.h
05-04 Kinder, nicht Weise sprechen von Wissen und dem Yoga des Handelns (Karma-Yoga) als wären es zwei verschiedene Dinge, etwas voneinander Getrenntes. Wer wahrhaft in einem fest verwurzelt ist, erntet die Früchte von beiden
05-05 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 5. Vers
यत्साङ्ख्यैः प्राप्यते स्थानं तद्योगैरपि गम्यते | एकं साङ्ख्यं च योगं च यः पश्यति स पश्यति || ५ ५ ||
05-05 yat sankhyaih prapyate sthanam tad yogair api gamyate ekam sankhyam ca yogam ca yah pasyati sa pasyati
yatsāṅkhyaiḥ prāpyate sthānaṃ tadyogairapi gamyate ekaṃ sāṅkhyaṃ ca yogaṃ ca yaḥ paśyati sa paśyati Vereinfachte Transkription: yat sankhyaih prapyate sthanam tad yogair api gamyate ekam sankhyam ca yogam ca yah pasyati sa pasyati iTrans: yatsaaN^khyaiH praapyate sthaanaM tadyogairapi gamyate ekaM saaN^khya.n cha yoga.n cha yaH …
05-05 Den Ort, den die Samkhyas oder Jnanis erreichen, erreichen auch die Yogis, die Karma-Yogis. Derjenige erkennt, der Wissen und Handeln als eins erkennt
05-06 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 6. Vers
संन्यासस्तु महाबाहो दुःखमाप्तुमयोगतः | योगयुक्तो मुनिर्ब्रह्म नचिरेणाधिगच्छति || ५ ६ ||
05-06 sannyasas tu maha-baho duhkham aptum ayogatah yoga-yukto munir brahma na cirenadhigacchati
saṃnyāsastu mahābāho duḥkhamāptumayogataḥ yogayukto munirbrahma nacireṇādhigacchati Vereinfachte Transkription: sannyasas tu maha-baho duhkham aptum ayogatah yoga-yukto munir brahma na cirenadhigacchati iTrans: sa.nnyaasastu mahaabaaho duHkhamaap{}tumayogataH yogayuk{}to munirbrahma nachireNaadhigach{}chhati
05-06 Entsagung, Oh Arjuna, ist ohne Karma Yoga schwer zu erreichen; und der Yogi oder der Weise, der durch Yoga Harmonie erreicht hat, geht zu Brahman
05-07 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 7. Vers
योगयुक्तो विशुद्धात्मा विजितात्मा जितेन्द्रियः | सर्वभूतात्मभूतात्मा कुर्वन्नपि न लिप्यते || ५ ७ ||
05-07 yoga-yukto vishuddhatma vijitatma jitendriyah sarva-bhutatma-bhutatma kurvann api na lipyate
yogayukto viśuddhātmā vijitātmā jitendriyaḥ sarvabhūtātmabhūtātmā kurvannapi na lipyate Vereinfachte Transkription: yoga-yukto vishuddhatma vijitatma jitendriyah sarva-bhutatma-bhutatma kurvann api na lipyate iTrans: yogayuk{}to vishuddhaatmaa vijitaatmaa jitendriyaH sarvabhuutaatmabhuutaatmaa kurvannapi na lipyate
05-07 Wer den Weg des Karma Yoga geht, dessen Geist ganz rein ist, der selbstbeherrscht ist, seine Sinne bezwungen hat und sein Selbst als das Selbst aller Wesen erkennt, wird nicht befleckt, obgleich er handelt
05-08 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 8. Vers
नैव किंचित्करोमीति युक्तो मन्येत तत्त्ववित् | पश्यञ्शृण्वन्स्पृशञ्जिघ्रन्नश्नंगच्छन्स्वपन्श्वसन् || ५ ८ ||
05-08 naiva kincit karomiti yukto manyeta tattva-vit pasyan shrinvan sprsan jighrann asnan gacchan svapan svasan
naiva kiṃcitkaromīti yukto manyeta tattvavit paśyañśṛṇvanspṛśañjighrannaśnaṃgacchansvapanśvasan Vereinfachte Transkription: naiva kincit karomiti yukto manyeta tattva-vit pasyan shrinvan sprsan jighrann asnan gacchan svapan svasan iTrans: naiva ki.nchitkaromiiti yuk{}to manyeta tattvavit.h pashyaJNshruNvanspR^ishaJN{}jighrannashna.ngach{}chhansvapanshvasan.h
05-08 Ich tue gar nichts“ so denkt ein Mensch, der in Harmonie ist und die Wahrheit kennt, wenn er sieht, hört, fühlt, isst, geht, schläft, atmet,
05-09 Devanagari Bhagavad Gita 5. Kapitel 9. Vers
प्रलपन्विसृजन्गृह्णन्नुन्मिषन्निमिषन्नपि | इन्द्रियाणीन्द्रियार्थेषु वर्तन्त इति धारयन् || ५ ९ ||
05-09 pralapan visrjan grhnann unmisan nimisann api indriyanindriyarthesu vartanta iti dharayan
pralapanvisṛjangṛhṇannunmiṣannimiṣannapi indriyāṇīndriyārtheṣu vartanta iti dhārayan Vereinfachte Transkription: pralapan visrjan grhnann unmisan nimisann api indriyanindriyarthesu vartanta iti dharayan iTrans: pralapanvisR^ijangR^ihNannunmishhannimishhannapi indriyaaNiindriyaartheshhu vartanta iti dhaarayan.h