Alle Artikel von ‘Vyasa’
06-47 Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel 47. Vers
योगिनामपि सर्वेषां मद्गतेनान्तरात्मना | श्रद्धावान्भजते यो मां स मे युक्ततमो मतः || ६ ४७ ||
06-47 yoginam api sarvesam mad-gatenantar-atmana shraddhavan bhajate yo mam sa me yuktatamo matah
yogināmapi sarveṣāṃ madgatenāntarātmanā śraddhāvānbhajate yo māṃ sa me yuktatamo mataḥ Vereinfachte Transkription: yoginam api sarvesam mad-gatenantar-atmana shraddhavan bhajate yo mam sa me yuktatamo matah iTrans: yoginaamapi sarveshhaaM madgatenaantaraatmanaa shraddhaavaanbhajate yo maa.n sa me yuk{}tatamo mataH
06-47 Und von all den Yogis erachte ich den Vertrauensvollen, der in seinem Innersten in Mir aufgeht, und der Mich verehrt, als den Frömmsten
06-Abschluss Devanagari Bhagavad Gita 6. Kapitel Abschluss
ॐ तत्सदिति श्रीमद् भगवद्गीतासूपनिषत्सु ब्रह्मविद्यायां योगशास्त्रे श्रीकृष्णार्जुनसंवादे आत्मसंयमयोगो नाम षष्ठोऽध्यायः || ६ ||
06-Abschluss-OM tat sat iti srimad bhagavadgitasupanisatsu brahmavidyayam yogasastre srikrsnarjuna samvade atmasamyama yogo nama sastho ’dhyayah
OM tatsaditi śrīmad bhagavadgītāsūpaniṣatsu brahmavidyāyāṃ yogaśāstre śrīkṛṣṇārjunasaṃvāde ātmasaṃyamayogo nāma ṣaṣṭho ’dhyāyaḥ Vereinfachte Transkription: OM tatsaditi srimad bhagavadgitasupanisatsu brahmavidyayam yogasastre srikrsnarjuna samvade atmasamyama yogo nama sastho ’dhyayah iTrans: AUM tatsaditi shriimad.h bhagavad.hgiitaasuupanishhatsu brahmavidyaayaa.n yogashaastre shriikR^ishhNaarjunasa.nvaade aatmasa.nyamayogo naama shhashhTho.adhyaayaH
06-Abschluss So endet in den Upanishaden der glorreichen Bhagavad Gita, der Wissenschaft vom Ewigen, der Schrift über Yoga, des Dialogs zwischen Shri Krishna und Arjuna, das sechste Kapitel mit dem Namen: Der Yoga der Meditation
07-01 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 1. Vers
श्रीभगवानुवाच | मय्यासक्तमनाः पार्थ योगं युञ्जन्मदाश्रयः | असंशयं समग्रं मां यथा ज्ञास्यसि तच्छृणु || ७ १ ||
07-01 sri-bhagavan uvaca mayy asakta-manah partha yogam yunjan mad-asrayah asamsayam samagram mam yatha jnasyasi tac chrnu
śrībhagavānuvāca mayyāsaktamanāḥ pārtha yogaṃ yuñjanmadāśrayaḥ asaṃśayaṃ samagraṃ māṃ yathā jñāsyasi tacchṛṇu Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca mayy asakta-manah partha yogam yunjan mad-asrayah asamsayam samagram mam yatha jnasyasi tac chrnu iTrans: shriibhagavaanuvaacha mayyaasak{}tamanaaH paartha yogaM yuJN{}janmadaashrayaH asa.nshayaM samagraM maa.n yathaa GYaasyasi tach{}chhR^iNu
07-01 Krishna sprach: Oh Arjuna höre, wie Du Mich ohne Zweifel vollständig erkennen wirst, indem Du den Geist auf Mich richtest, Yoga übst und bei Mir Zuflucht suchst
07-02 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 2. Vers
ज्ञानं तेऽहं सविज्ञानमिदं वक्ष्याम्यशेषतः | यज्ज्ञात्वा नेह भूयोऽन्यज्ज्ञातव्यमवशिष्यते || ७ २ ||
07-02 jnanam te ’ham sa-vijnanam idam vaksyamy asesatah yaj jnatva neha bhuyo ’nyaj jnatavyam avasisyate
jñānaṃ te ’haṃ savijñānamidaṃ vakṣyāmyaśeṣataḥ yajjñātvā neha bhūyo ’nyajjñātavyamavaśiṣyate Vereinfachte Transkription: jnanam te ’ham sa-vijnanam idam vaksyamy asesatah yaj jnatva neha bhuyo ’nyaj jnatavyam avasisyate iTrans: GYaanaM te.ahaM saviGYaanamidaM vakshyaamyasheshhataH yajGYaatvaa neha bhuuyo.anyajGYaatavyamavashishhyate
07-02 Ich werde Dir diese Erkenntnis vollständig erläutern, die gepaart ist mit direkter Verwirklichung und nach deren Erkennen Dir nichts mehr zu erkennen verbleibt
07-03 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 3. Vers
मनुष्याणां सहस्रेषु कश्चिद्यतति सिद्धये | यततामपि सिद्धानां कश्चिन्मां वेत्ति तत्त्वतः || ७ ३ ||
07-03 manushyanam sahasresu kascid yatati siddhaye yatatam api siddhanam kascin mam vetti tattvatah
manuṣyāṇāṃ sahasreṣu kaścidyatati siddhaye yatatāmapi siddhānāṃ kaścinmāṃ vetti tattvataḥ Vereinfachte Transkription: manushyanam sahasresu kascid yatati siddhaye yatatam api siddhanam kascin mam vetti tattvatah iTrans: manushhyaaNaa.n sahasreshhu kashchidyatati siddhaye yatataamapi siddhaanaa.n kashchinmaa.n vetti tattvataH
07-03 Unter Tausenden von Menschen strebt kaum einer nach Vollkommenheit; selbst von denen, die erfolgreich streben, erkennt nur einer vielleicht Mein Wesen
07-04 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 4. Vers
भूमिरापोऽनलो वायुः खं मनो बुद्धिरेव च | अहंकार इतीयं मे भिन्ना प्रकृतिरष्टधा || ७ ४ ||
07-04 bhumir apo ’nalo vayuh kham mano buddhir eva ca ahankara itiyam me bhinna prakritir astadha
bhūmirāpo ’nalo vāyuḥ khaṃ mano buddhireva ca ahaṃkāra itīyaṃ me bhinnā prakṛtiraṣṭadhā Vereinfachte Transkription: bhumir apo ’nalo vayuh kham mano buddhir eva ca ahankara itiyam me bhinna prakritir astadha iTrans: bhuumiraapo.analo vaayuH khaM mano buddhireva cha aha.nkaara itiiyaM me bhinnaa prakR^itirashhTadhaa
07-04 Erde, Wasser Feuer, Luft, Äther, Geist, Verstand und Ich-Bewusstsein, dies ist meine achtfache Natur
07-05 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 5. Vers
अपरेयमितस्त्वन्यां प्रकृतिं विद्धि मे पराम् | जीवभूतां महाबाहो ययेदं धार्यते जगत् || ७ ५ ||
07-05 apareyam itas tv anyam prakritim viddhi me param jiva-bhutam maha-baho yayedam dharyate jagat
apareyamitastvanyāṃ prakṛtiṃ viddhi me parām jīvabhūtāṃ mahābāho yayedaṃ dhāryate jagat Vereinfachte Transkription: apareyam itas tv anyam prakritim viddhi me param jiva-bhutam maha-baho yayedam dharyate jagat iTrans: apareyamitastvanyaaM prakR^iti.n viddhi me paraam.h jiivabhuutaaM mahaabaaho yayedaM dhaaryate jagat.h
07-05 Das ist also die niedere Prakriti, Oh Arjuna, erkenne, dass sich Meine höhere Prakriti, das wirkliche Lebenselement, das diese Welt bestehen lässt, davon unterscheidet
07-06 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 6. Vers
एतद्योनीनि भूतानि सर्वाणीत्युपधारय | अहं कृत्स्नस्य जगतः प्रभवः प्रलयस्तथा || ७ ६ ||
07-06 etad-yonini bhutani sarvanity upadharaya aham krtsnasya jagatah prabhavah pralayas tatha
etadyonīni bhūtāni sarvāṇītyupadhāraya ahaṃ kṛtsnasya jagataḥ prabhavaḥ pralayastathā Vereinfachte Transkription: etad-yonini bhutani sarvanity upadharaya aham krtsnasya jagatah prabhavah pralayas tatha iTrans: etadyoniini bhuutaani sarvaaNiityupadhaaraya ahaM kR^its{}nasya jagataH prabhavaH pralayastathaa
07-06 Wisse, dass diese beiden Naturen der Mutterschoß aller Wesen sind, daher bin ich Ursprung und Auflösung des gesamten Universums
07-07 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 7. Vers
मत्तः परतरं नान्यत्किंचिदस्ति धनंजय | मयि सर्वमिदं प्रोतं सूत्रे मणिगणा इव || ७ ७ ||
07-07 mattah parataram nanyat kincid asti dhananjaya mayi sarvam idam protam sutre mani-gana iva
mattaḥ parataraṃ nānyatkiṃcidasti dhanaṃjaya mayi sarvamidaṃ protaṃ sūtre maṇigaṇā iva Vereinfachte Transkription: mattah parataram nanyat kincid asti dhananjaya mayi sarvam idam protam sutre mani-gana iva iTrans: mattaH parataraM naanyatki.nchidasti dhana.njaya mayi sarvamidaM protaM suutre maNigaNaa iva
07-07 Es gibt nichts Höheres als Mich, Oh Arjuna, all das ist auf Mir aufgefädelt wie eine Reihe von Perlen auf einer Schnur
07-08 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 8. Vers
रसोऽहमप्सु कौन्तेय प्रभास्मि शशिसूर्ययोः | प्रणवः सर्ववेदेषु शब्दः खे पौरुषं नृषु || ७ ८ ||
07-08 raso ’ham apsu kaunteya prabhasmi sasi-suryayoh pranavah sarva-vedesu shabdah khe paurusam nrsu
raso ’hamapsu kaunteya prabhāsmi śaśisūryayoḥ praṇavaḥ sarvavedeṣu śabdaḥ khe pauruṣaṃ nṛṣu Vereinfachte Transkription: raso ’ham apsu kaunteya prabhasmi sasi-suryayoh pranavah sarva-vedesu shabdah khe paurusam nrsu iTrans: raso.ahamapsu kaunteya prabhaasmi shashisuuryayoH praNavaH sarvavedeshhu shabdaH khe paurushhaM nR^ishhu
07-08 Ich bin der Geschmack im Wasser, Oh Arjuna; Ich bin das Licht in Sonne und Mond; Ich bin die Silbe Om in allen Veden, der Klang im Äther und die Zeugungskraft im Manne
07-09 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 9. Vers
पुण्यो गन्धः पृथिव्यां च तेजश्चास्मि विभावसौ | जीवनं सर्वभूतेषु तपश्चास्मि तपस्विषु || ७ ९ ||
07-09 punyo gandhah prithivyam ca tejas casmi vibhavasau jivanam sarva-bhutesu tapas casmi tapasvisu
puṇyo gandhaḥ pṛthivyāṃ ca tejaścāsmi vibhāvasau jīvanaṃ sarvabhūteṣu tapaścāsmi tapasviṣu Vereinfachte Transkription: punyo gandhah prithivyam ca tejas casmi vibhavasau jivanam sarva-bhutesu tapas casmi tapasvisu iTrans: puNyo gandhaH pR^ithivyaa.n cha tejashchaasmi vibhaavasau jiivanaM sarvabhuuteshhu tapashchaasmi tapasvishhu
07-09 Ich bin der liebliche Duft der Erde und das Leuchten im Feuer, das Leben in allen Wesen, und Ich bin die Kasteiung der Asketen
07-10 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 10. Vers
बीजं मां सर्वभूतानां विद्धि पार्थ सनातनम् | बुद्धिर्बुद्धिमतामस्मि तेजस्तेजस्विनामहम् || ७ १० ||
07-10 bijam mam sarva-bhutanam viddhi partha sanatanam buddhir buddhimatam asmi tejas tejasvinam aham
bījaṃ māṃ sarvabhūtānāṃ viddhi pārtha sanātanam buddhirbuddhimatāmasmi tejastejasvināmaham Vereinfachte Transkription: bijam mam sarva-bhutanam viddhi partha sanatanam buddhir buddhimatam asmi tejas tejasvinam aham iTrans: biijaM maa.n sarvabhuutaanaa.n viddhi paartha sanaatanam.h buddhirbuddhimataamasmi tejastejasvinaamaham.h
07-10 Wisse also, Oh Arjuna, Ich bin der ewige Same in allen Menschen; Ich bin die Intelligenz der Klugen; das Strahlen des Glänzenden bin Ich
07-11 Devanagari Bhagavad Gita 7. Kapitel 11. Vers
बलं बलवतां चाहं कामरागविवर्जितम् | धर्माविरुद्धो भूतेषु कामोऽस्मि भरतर्षभ || ७ ११ ||
07-11 balam balavatam caham kama-raga-vivarjitam dharmaviruddho bhutesu kamo ’smi bharatarsabha
balaṃ balavatāṃ cāhaṃ kāmarāgavivarjitam dharmāviruddho bhūteṣu kāmo ’smi bharatarṣabha Vereinfachte Transkription: balam balavatam caham kama-raga-vivarjitam dharmaviruddho bhutesu kamo ’smi bharatarsabha iTrans: balaM balavataa.n chaahaM kaamaraagavivarjitam.h dharmaaviruddho bhuuteshhu kaamo.asmi bharatarshhabha