Alle Artikel von ‘Vyasa’
08-08 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 8. Vers
अभ्यासयोगयुक्तेन चेतसा नान्यगामिना | परमं पुरुषं दिव्यं याति पार्थानुचिन्तयन् || ८ ८ ||
08-08 abhyasa-yoga-yuktena cetasa nanya-gamina paramam purusham divyam yati parthanucintayan
abhyāsayogayuktena cetasā nānyagāminā paramaṃ puruṣaṃ divyaṃ yāti pārthānucintayan Vereinfachte Transkription: abhyasa-yoga-yuktena cetasa nanya-gamina paramam purusham divyam yati parthanucintayan iTrans: abhyaasayogayuk{}tena chetasaa naanyagaaminaa paramaM purushhaM divya.n yaati paarthaanuchintayan.h
08-08 Wenn der Geist sich nicht anderen Dingen zuwendet, wenn er durch die Gewohnheit des Meditierens fest geworden ist und fortwährend meditiert, gelangt man zum höchsten Wesen, dem Strahlenden
08-09 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 9. Vers
कविं पुराणमनुशासितारं अणोरणीयंसमनुस्मरेद्यः | सर्वस्य धातारमचिन्त्यरूपं आदित्यवर्णं तमसः परस्तात् || ८ ९ ||
08-09 kavim puranam anusasitaram anor aniyamsam anusmared yah sarvasya dhataram acintya-rupam aditya-varnam tamasah parastat
kaviṃ purāṇamanuśāsitāraṃ aṇoraṇīyaṃsamanusmaredyaḥ sarvasya dhātāramacintyarūpaṃ ādityavarṇaṃ tamasaḥ parastāt Vereinfachte Transkription: kavim puranam anusasitaram anor aniyamsam anusmared yah sarvasya dhataram acintya-rupam aditya-varnam tamasah parastat iTrans: kaviM puraaNamanushaasitaaraM aNoraNiiya.nsamanusmaredyaH . sarvasya dhaataaramachintyaruupaM aadityavarNaM tamasaH parastaat.h
08-09 Wer zur Stunde des Todes meditiert über den Allwissenden, der ohne Anfang und Ende ist, den Beherrscher der ganzen Welt, der kleiner ist als ein Atom, der alles erhellt, dessen Gestalt nicht wahrnehmbar ist, der strahlt wie die Sonne und jenseits von Dunkelheit ist,
08-10 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 10. Vers
प्रयाणकाले मनसाऽचलेन भक्त्या युक्तो योगबलेन चैव | भ्रुवोर्मध्ये प्राणमावेश्य सम्यक् स तं परं पुरुषमुपैति दिव्यम् || ८ १० ||
08-10 prayana-kale manasacalena bhaktya yukto yoga-balena caiva bhruvor madhye pranam avesya samyak sa tam param purusham upaiti divyam
prayāṇakāle manasā.acalena bhaktyā yukto yogabalena caiva bhruvormadhye prāṇamāveśya samyak sa taṃ paraṃ puruṣamupaiti divyam Vereinfachte Transkription: prayana-kale manasacalena bhaktya yukto yoga-balena caiva bhruvor madhye pranam avesya samyak sa tam param purusham upaiti divyam iTrans: prayaaNakaale manasaa.achalena bhak{}tyaa yuk{}to yogabalena chaiva bhruvormadhye praaNamaaveshya samyak.h sa taM …
08-10 Wessen Geist unerschütterlich, wer voller Hingabe ist, wer mit Hilfe der gesamten Yogakraft den gesamten Lebensatem zwischen den Augenbrauen festhält, erreicht dieses strahlende höchste Wesen
08-11 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 11. Vers
यदक्षरं वेदविदो वदन्ति विशन्ति यद्यतयो वीतरागाः | यदिच्छन्तो ब्रह्मचर्यं चरन्ति तत्ते पदं संग्रहेण प्रवक्ष्ये || ८ ११ ||
08-11 yad aksharam veda-vido vadanti vishanti yad yatayo vita-ragah yad icchanto brahmacaryam caranti tat te padam sangrahena pravaksye
yadakṣaraṃ vedavido vadanti viśanti yadyatayo vītarāgāḥ yadicchanto brahmacaryaṃ caranti tatte padaṃ saṃgraheṇa pravakṣye Vereinfachte Transkription: yad aksharam veda-vido vadanti vishanti yad yatayo vita-ragah yad icchanto brahmacaryam caranti tat te padam sangrahena pravaksye iTrans: yadaksharaM vedavido vadanti vishanti yadyatayo viitaraagaaH yadich{}chhanto brahmacharya.n charanti tatte padaM sa.ngraheNa …
08-11 Das, was die Kenner der Veden das Unvergängliche nennen, das, wohin die Selbstbeherrschten (Asketen und Sannyasins) und die Leidenschaftslosen eingehen, und das, wofür die Menschen, die es ersehnen, im Zölibat leben – dieses Ziel werde Ich dir kurz erläutern
08-12 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 12. Vers
सर्वद्वाराणि संयम्य मनो हृदि निरुध्य च | मूर्ध्न्याधायात्मनः प्राणमास्थितो योगधारणाम् || ८ १२ ||
08-12 sarva-dvarani samyamya mano hridi nirudhya ca murdhny adhayatmanah pranam asthito yoga-dharanam
sarvadvārāṇi saṃyamya mano hṛdi nirudhya ca mūrdhnyādhāyātmanaḥ prāṇamāsthito yogadhāraṇām Vereinfachte Transkription: sarva-dvarani samyamya mano hridi nirudhya ca murdhny adhayatmanah pranam asthito yoga-dharanam iTrans: sarvadvaaraaNi sa.nyamya mano hR^idi nirudhya cha . muu{dh{}nyaa}.rdhaayaatmanaH praaNamaasthito yogadhaaraNaam.h
08-12 Nachdem er alle Tore verriegelt und den Geist im Herzen eingeschlossen hat, nachdem er den Lebensatem im Kopf festgehalten hat und Konzentration übt,
08-13 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 13. Vers
ओमित्येकाक्षरं ब्रह्म व्याहरन्मामनुस्मरन् | यः प्रयाति त्यजन्देहं स याति परमां गतिम् || ८ १३ ||
08-13 om ity ekaksharam brahma vyaharan mam anusmaran yah prayati tyajan deham sa yati paramam gatim
omityekākṣaraṃ brahma vyāharanmāmanusmaran yaḥ prayāti tyajandehaṃ sa yāti paramāṃ gatim Vereinfachte Transkription: om ity ekaksharam brahma vyaharan mam anusmaran yah prayati tyajan deham sa yati paramam gatim iTrans: omityekaaksharaM brahma vyaaharanmaamanusmaran.h yaH prayaati tyajandehaM sa yaati paramaa.n gatim.h
08-13 wenn der Sterbende das einsilbige Om – für Brahman- spricht und beim Verlassen des Körpers an Mich denkt, erreicht er das höchste Ziel
08-14 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 14. Vers
अनन्यचेताः सततं यो मां स्मरति नित्यशः | तस्याहं सुलभः पार्थ नित्ययुक्तस्य योगिनः || ८ १४ ||
08-14 ananya-cetah satatam yo mam smarati nityasah tasyaham sulabhah partha nitya-yuktasya yoginah
ananyacetāḥ satataṃ yo māṃ smarati nityaśaḥ tasyāhaṃ sulabhaḥ pārtha nityayuktasya yoginaḥ Vereinfachte Transkription: ananya-cetah satatam yo mam smarati nityasah tasyaham sulabhah partha nitya-yuktasya yoginah iTrans: ananyachetaaH satataM yo maa.n smarati nityashaH tasyaahaM sulabhaH paartha nityayuk{}tasya yoginaH
08-14 Ich bin leicht zu erreichen für diesen stets zielbewussten Yogi, der fortwährend und täglich (über eine lange Zeit) (mit aufrichtigem und einpünktigem Geist) an nichts anderes als an Mich denkt, Oh Arjuna
08-15 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 15. Vers
मामुपेत्य पुनर्जन्म दुःखालयमशाश्वतम् | नाप्नुवन्ति महात्मानः संसिद्धिं परमां गताः || ८ १५ ||
08-15 mam upetya punar janma duhkhalayam asasvatam napnuvanti mahatmanah samsiddhim paramam gatah
māmupetya punarjanma duḥkhālayamaśāśvatam nāpnuvanti mahātmānaḥ saṃsiddhiṃ paramāṃ gatāḥ Vereinfachte Transkription: mam upetya punar janma duhkhalayam asasvatam napnuvanti mahatmanah samsiddhim paramam gatah iTrans: maamupetya punarjanma duHkhaalayamashaashvatam.h naap{}nuvanti mahaatmaanaH sa.nsiddhiM paramaa.n gataaH
08-15 Wenn diese großen Seelen zu Mir gelangt sind, werden sie (hier) an diesem nicht ewigen Ort des Schmerzes nicht wiedergeboren; sie haben höchste Vollkommenheit und Befreiung erreicht
08-16 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 16. Vers
आ ब्रह्मभुवनाल्लोकाः पुनरावर्तिनोऽर्जुन | मामुपेत्य तु कौन्तेय पुनर्जन्म न विद्यते || ८ १६ ||
08-16 a-brahma-bhuvanal lokah punar avartino ’rjuna mam upetya tu kaunteya punar janma na vidyate
ā brahma bhuvanāllokāḥ punarāvartino ’rjuna māmupetya tu kaunteya punarjanma na vidyate Vereinfachte Transkription: a-brahma-bhuvanal lokah punar avartino ’rjuna mam upetya tu kaunteya punar janma na vidyate iTrans: aabrahmabhuvanaal{}lokaaH punaraavartino.arjuna maamupetya tu kaunteya punarjanma na vidyate
08-16 (Alle) Welten, auch die Welt Brahmas, unterliegen der Wiederkehr, Oh Arjuna; wer aber Mich erreicht, Oh Sohn Kuntis, wird nicht wiedergeboren
08-17 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 17. Vers
सहस्रयुगपर्यन्तमहर्यद् ब्रह्मणो विदुः | रात्रिं युगसहस्रान्तां तेऽहोरात्रविदो जनाः || ८ १७ ||
08-17 sahasra-yuga-paryantam ahar yad brahmano viduh ratrim yuga-sahasrantam te ’ho-ratra-vido janah
sahasrayugaparyantamaharyad brahmaṇo viduḥ rātriṃ yugasahasrāntāṃ te.ahorātravido janā Vereinfachte Transkription: sahasra-yuga-paryantam ahar yad brahmano viduh ratrim yuga-sahasrantam te ’ho-ratra-vido janah iTrans: sahasrayugaparyantamaharyad.h brahmaNo viduH raatri.n yugasahasraantaa.n te.ahoraatravido janaaH
08-17 Die Menschen, die den Tag Brahmas kennen, der tausend Yugas dauert, und die Nacht, die ebenfalls tausend Yugas währt, kennen Tag und Nacht
08-18 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 18. Vers
अव्यक्ताद् व्यक्तयः सर्वाः प्रभवन्त्यहरागमे | रात्र्यागमे प्रलीयन्ते तत्रैवाव्यक्तसंज्ञके || ८ १८ ||
08-18 avyaktad vyaktayah sarvah prabhavanty ahar-agame ratry-agame praliyante tatraivavyakta-samjnake
avyaktād vyaktayaḥ sarvāḥ prabhavantyaharāgame rātryāgame pralīyante tatraivāvyaktasaṃjñake Vereinfachte Transkription: avyaktad vyaktayah sarvah prabhavanty ahar-agame ratry-agame praliyante tatraivavyakta-samjnake iTrans: avyak{}taad.h vyak{}tayaH sarvaaH prabhavantyaharaagame raatr{}yaagame praliiyante tatraivaavyak{}tasa.nGYake
08-18 Aus dem Nichtmanifesten entsteht das Manifeste (die Welten) bei Anbruch des „Tages“; wahrlich, sie lösen sich bei Anbruch der „Nacht“ in das auf, als das, was das Nichtmanifeste genannt wird
08-19 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 19. Vers
भूतग्रामः स एवायं भूत्वा भूत्वा प्रलीयते | रात्र्यागमेऽवशः पार्थ प्रभवत्यहरागमे || ८ १९ ||
08-19 bhuta-gramah sa evayam bhutva bhutva praliyate ratry-agame ’vasah partha prabhavaty ahar-agame
bhūtagrāmaḥ sa evāyaṃ bhūtvā bhūtvā pralīyate rātryāgame ’vaśaḥ pārtha prabhavatyaharāgame Vereinfachte Transkription: bhuta-gramah sa evayam bhutva bhutva praliyate ratry-agame ’vasah partha prabhavaty ahar-agame iTrans: bhuutagraamaH sa evaayaM bhuutvaa bhuutvaa praliiyate raatr{}yaagame.avashaH paartha prabhavatyaharaagame
08-19 Dieselbe Vielzahl von Wesen wird wieder und wieder geboren und hilflos beim Anbruch der Nacht wieder im Nichtmanifesten aufgelöst, Oh Arjuna, und sie taucht bei Tagesanbruch wieder auf
08-20 Devanagari Bhagavad Gita 8. Kapitel 20. Vers
परस्तस्मात्तु भावोऽन्योऽव्यक्तोऽव्यक्तात्सनातनः | यः स सर्वेषु भूतेषु नश्यत्सु न विनश्यति || ८ २० ||
08-20 paras tasmat tu bhavo ’nyo ’vyakto ’vyaktat sanatanah yah sa sarveshu bhutesu nasyatsu na vinasyati
parastasmāttu bhāvo ’nyo ’vyakto ’vyaktātsanātanaḥ yaḥ sa sarveṣu bhūteṣu naśyatsu na vinaśyati Vereinfachte Transkription: paras tasmat tu bhavo ’nyo ’vyakto ’vyaktat sanatanah yah sa sarveshu bhutesu nasyatsu na vinasyati iTrans: parastasmaattu bhaavo.anyo.avyak{}to.avyak{}taatsanaatanaH . yaH sa sarveshhu bhuuteshhu nashyatsu na vinashyati