Alle Artikel von ‘Vyasa’
03-17 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 17. Vers
यस्त्वात्मरतिरेव स्यादात्मतृप्तश्च मानवः | आत्मन्येव च संतुष्टस्तस्य कार्यं न विद्यते || ३ १७ ||
03-17 yas tv atma-ratir eva syad atma-trptas ca manavah atmany eva ca santustas tasya karyam na vidyate
yastvātmaratireva syād ātmatṛptaśca mānavaḥ ātmanyeva ca saṃtuṣṭas tasya kāryaṃ na vidyate Vereinfachte Transkription: yas tv atma-ratir eva syad atma-trptas ca manavah atmany eva ca santustas tasya karyam na vidyate iTrans: yastvaatmaratireva syaad aatmatR^ip{}tashcha maanavaH . aatmanyeva cha sa.ntushhTas tasya kaaryaM na vidyate
03-17 Aber für den Menschen, der sich nur im Selbst erfreut, der Zufriedenheit im Selbst findet und im Selbst Genüge hat, für den gibt es nichts zu tun
03-18 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 18. Vers
नैव तस्य कृतेनार्थो नाकृतेनेह कश्चन | न चास्य सर्वभूतेषु कश्चिदर्थव्यपाश्रयः || ३ १८ ||
03-18 naiva tasya krtenartho nakrteneha kascana na casya sarva-bhutesu kascid artha-vyapasrayah
naiva tasya kṛtenārtho nākṛteneha kaścana na cāsya sarvabhūteṣu kaścidarthavyapāśrayaḥ Vereinfachte Transkription: naiva tasya krtenartho nakrteneha kascana na casya sarva-bhutesu kascid artha-vyapasrayah iTrans: naiva tasya kR^itenaartho naakR^iteneha kashchana . na chaasya sarvabhuuteshhu kashchidarthavyapaashrayaH
03-18 Für ihn ist es ohne Bedeutung, was getan und was unterlassen wird; er ist auch von niemandem in keiner Weise abhängig
03-19 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 19. Vers
तस्मादसक्तः सततं कार्यं कर्म समाचर | असक्तो ह्याचरन्कर्म परमाप्नोति पूरुषः || ३ १९ ||
03-19 tasmad asaktah satatam karyam karma samacara asakto hy acaran karma param apnoti purushah
tasmādasaktaḥ satataṃ kāryaṃ karma samācara asakto hyācarankarma paramāpnoti pūruṣaḥ Vereinfachte Transkription: tasmad asaktah satatam karyam karma samacara asakto hy acaran karma param apnoti purushah iTrans: tasmaadasak{}taH satataM kaaryaM karma samaachara . asak{}to hyaacharankarma paramaap{}noti puurushhaH
03-19 Daher tue ohne Verhaftung stets das, was getan werden muss; denn durch verhaftungsloses Handeln erreicht der Mensch das Höchste
03-20 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 20. Vers
कर्मणैव हि संसिद्धिमास्थिता जनकादयः | लोकसंग्रहमेवापि संपश्यन्कर्तुमर्हसि || ३ २० ||
03-20 karmanaiva hi samsiddhim asthita janakadayah loka-sangraham evapi sampasyan kartum arhasi
karmaṇaiva hi saṃsiddhim āsthitā janakādayaḥ lokasaṃgrahamevāpi saṃpaśyankartumarhasi Vereinfachte Transkription: karmanaiva hi samsiddhim asthita janakadayah loka-sangraham evapi sampasyan kartum arhasi iTrans: karmaNaiva hi sa.nsiddhim aasthitaa janakaadayaH . lokasa.ngrahamevaapi saMpashyankartumarhasi
03-20 Janaka und andere erreichten Vollkommenheit wahrlich alleine durch Handeln; auch zum Schutze der Menschen musst du handeln
03-21 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 21. Vers
यद्यदाचरति श्रेष्ठस्तत्तदेवेतरो जनः | स यत्प्रमाणं कुरुते लोकस्तदनुवर्तते || ३ २१ ||
03-21 yad yad acarati sresthas tat tad evetaro janah sa yat pramanam kurute lokas tad anuvartate
yadyadācarati śreṣṭhas tattadevetaro janaḥ sa yatpramāṇaṃ kurute lokastadanuvartate Vereinfachte Transkription: yad yad acarati sresthas tat tad evetaro janah sa yat pramanam kurute lokas tad anuvartate iTrans: yadyadaacharati shreshh Thastattadevetaro janaH . sa yatpramaaNaM kurute lokastadanuvartate
03-21 Was ein großer Mensch tut, das tun auch die anderen; was er zur Regel erhebt, dem folgt die Welt (Menschheit)
03-22 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 22. Vers
न मे पार्थास्ति कर्तव्यं त्रिषु लोकेषु किंचन | नानवाप्तमवाप्तव्यं वर्त एव च कर्मणि || ३ २२ ||
03-22 na me parthasti kartavyam trisu lokesu kincana nanavaptam avaptavyam varta eva ca karmani
na me pārthāsti kartavyaṃ triṣu lokeṣu kiṃcana nānavāptamavāptavyaṃ varta eva ca karmaṇi Vereinfachte Transkription: na me parthasti kartavyam trisu lokesu kincana nanavaptam avaptavyam varta eva ca karmani iTrans: na me paarthaasti kartavyaM trishhu lokeshhu ki.nchana . naanavaap{}tamavaap{}tavyaM varta eva cha karmaNi
03-22 Es gibt nichts in den drei Welten, Oh Arjuna, das Ich tun müsste, und es gibt auch nichts Unerreichtes zu erreichen; und doch handle Ich weiter
03-23 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 23. Vers
यदि ह्यहं न वर्तेयं जातु कर्मण्यतन्द्रितः | मम वर्त्मानुवर्तन्ते मनुष्याः पार्थ सर्वशः || ३ २३ ||
03-23 yadi hy aham na varteyam jatu karmany atandritah mama vartmanuvartante manushyah partha sarvasah
yadi hyahaṃ na varteyaṃ jātu karmaṇyatandritaḥ mama vartmānuvartante manuṣyāḥ pārtha sarvaśaḥ Vereinfachte Transkription: yadi hy aham na varteyam jatu karmany atandritah mama vartmanuvartante manushyah partha sarvasah iTrans: yadi hyahaM na varteya.n jaatu karmaNyatandritaH . mama vartmaanuvartante manushhyaaH paartha sarvashaH
03-23 Denn wenn ich nicht stets unermüdlich handelte, Oh Arjuna, würden die Menschen Mir in jeder Weise nachfolgen
03-24 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 24. Vers
उत्सीदेयुरिमे लोका न कुर्यां कर्म चेदहम् | सङ्करस्य च कर्ता स्यामुपहन्यामिमाः प्रजाः || ३ २४ ||
03-24 utsideyur ime loka na kuryam karma ced aham sankarasya ca karta syam upahanyam imah prajah
utsīdeyurime lokā na kuryāṃ karma cedaham saṅkarasya ca kartā syām upahanyāmimāḥ prajāḥ Vereinfachte Transkription: utsideyur ime loka na kuryam karma ced aham sankarasya ca karta syam upahanyam imah prajah iTrans: utsiideyurime lokaa na kuryaa.n karma chedaham.h . saN^karasya cha kartaa syaam upahanyaamimaaH prajaaH
03-24 Diese Welten würden vergehen, wenn Ich nicht handelte; Ich wäre der Urheber von Verwirrung und Untergang der Wesen
03-25 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 25. Vers
सक्ताः कर्मण्यविद्वांसो यथा कुर्वन्ति भारत | कुर्याद्विद्वांस्तथाऽसक्तश्चिकीर्षुर्लोकसंग्रहम् || ३ २५ ||
03-25 saktah karmany avidvamso yatha kurvanti bharata kuryad vidvams tathasaktas cikirsur loka-sangraham
saktāḥ karmaṇyavidvāṃso yathā kurvanti bhārata kuryādvidvāṃstathā.asaktaś cikīrṣurlokasaṃgraham Vereinfachte Transkription: saktah karmany avidvamso yatha kurvanti bharata kuryad vidvams tathasaktas cikirsur loka-sangraham iTrans: sak{}taaH karmaNyavidvaa.nso yathaa kurvanti bhaarata . kuryaadvidvaa.nstathaa.asak{}tash chikiirshhurlokasa.ngraham.h
03-25 Die Unwissenden handeln aus Verhaftung an die Handlung, Oh Arjuna, der Weise muss ohne Verhaftung handeln und das Wohlergehen der Welt wünschen
03-26 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 26. Vers
न बुद्धिभेदं जनयेदज्ञानां कर्मसङ्गिनाम् | जोषयेत्सर्वकर्माणि विद्वान्युक्तः समाचरन् || ३ २६ ||
03-26 na buddhi-bhedam janayed ajnanam karma-sanginam josayet sarva-karmani vidvan yuktah samacaran
na buddhibhedaṃ janayed ajñānāṃ karmasaṅginām joṣayetsarvakarmāṇi vidvānyuktaḥ samācaran Vereinfachte Transkriptionen: na buddhi-bhedam janayed ajnanam karma-sanginam josayet sarva-karmani vidvan yuktah samacaran iTrans: na buddhibheda.n janayed aGYaanaa.n karmasaN^ginaam.h . joshhayetsarvakarmaaNi vidvaanyuk{}taH samaacharan.h
03-26 Der Weise verwirre nicht den Geist unwissender Menschen, die an ihrem Handeln hängen; er ermutige sie zu allen Handlungen und führe sie selbst mit Hingabe aus
03-27 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 27. Vers
प्रकृतेः क्रियमाणानि गुणैः कर्माणि सर्वशः | अहङ्कारविमूढात्मा कर्ताहमिति मन्यते || ३ २७ ||
03-27 prakriteh kriyamanani gunaih karmani sarvasah ahankara-vimudhatma kartaham iti manyate
prakṛteḥ kriyamāṇāni guṇaiḥ karmāṇi sarvaśaḥ ahaṅkāravimūḍhātmā kartāhamiti manyate Vereinfachte Transkription: prakriteh kriyamanani gunaih karmani sarvasah ahankara-vimudhatma kartaham iti manyate iTrans: prakR^iteH kriyamaaNaani guNaiH karmaaNi sarvashaH . ahaN^kaaravimuuDhaatmaa kartaahamiti manyate
03-27 Alle Handlungen sind in allen Fällen nur aus den Eigenschaften der Natur geschmiedet. Der Mensch, dessen Geist von Ichbewusstsein getrübt ist, denkt: Ich bin der Handelnde
03-28 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 28. Vers
तत्त्ववित्तु महाबाहो गुणकर्मविभागयोः | गुणा गुणेषु वर्तन्त इति मत्वा न सज्जते || ३ २८ ||
03-28 tattva-vit tu maha-baho guna-karma-vibhagayoh guna gunesu vartanta iti matva na sajjate
tattvavittu mahābāho guṇakarmavibhāgayoḥ guṇā guṇeṣu vartanta iti matvā na sajjate Vereinfachte Transkription: tattva-vit tu maha-baho guna-karma-vibhagayoh guna gunesu vartanta iti matva na sajjate iTrans: tattvavittu mahaabaaho guNakarmavibhaagayoH . guNaa guNeshhu vartanta iti matvaa na saj{}jate
03-28 Wer jedoch die Wahrheit über die Bereiche der Eigenschaften und (ihre) Funktionen kennt, Oh mächtig Bewaffneter (Arjuna), und weiß, dass sich die Gunas als Sinne zwischen den Gunas als Sinnesobjekten bewegen, ist nicht verhaftet
03-29 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 29. Vers
प्रकृतेर्गुणसंमूढाः सज्जन्ते गुणकर्मसु | तानकृत्स्नविदो मन्दान्कृत्स्नविन्न विचालयेत् || ३ २९ ||
03-29 prakriter guna-sammudhah sajjante guna-karmasu tan akrtsna-vido mandan krtsna-vin na vicalayet
prakṛterguṇasaṃmūḍhāḥ sajjante guṇakarmasu tānakṛtsnavido mandān kṛtsnavinna vicālayet Vereinfachte Transkription: prakriter guna-sammudhah sajjante guna-karmasu tan akrtsna-vido mandan krtsna-vin na vicalayet iTrans: prakR^iterguNasaMmuuDhaaH saj{}jante guNakarmasu . taanakR^its{}navido mandaan kR^its{}navinna vichaalayet.h