Alle Artikel von ‘Vyasa’
18-18 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 18. Vers
ज्ञानं ज्ञेयं परिज्ञाता त्रिविधा कर्मचोदना | करणं कर्म कर्तेति त्रिविधः कर्मसंग्रहः || १८ १८ ||
18-18 jnanam jneyam parijnata tri-vidha karma-codana karanam karma karteti tri-vidhah karma-sangrahah
jñānaṃ jñeyaṃ parijñātā trividhā karmacodanā karaṇaṃ karma karteti trividhaḥ karmasaṃgrahaḥ Vereinfachte Transkription: jnanam jneyam parijnata tri-vidha karma-codana karanam karma karteti tri-vidhah karma-sangrahah iTrans: GYaanaM GYeyaM pariGYaataa trividhaa karmachodanaa karaNaM karma karteti trividhaH karmasa.ngrahaH
18-18 Erkenntnis, das zu Erkennende und Erkennender sind der dreifache Handlungsimpuls; Organ, Handlung und Handelnder sind die dreifache Handlungsgrundlage (Grundlage von Karma)
18-19 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 19. Vers
ज्ञानं कर्म च कर्ता च त्रिधैव गुणभेदतः | प्रोच्यते गुणसङ्ख्याने यथावच्छृणु तान्यपि || १८ १९ ||
18-19 jnanam karma ca karta ca tridhaiva guna-bhedatah procyate guna-sankhyane yathavac chrnu tany api
jñānaṃ karma ca kartā ca tridhaiva guṇabhedataḥ procyate guṇasaṅkhyāne yathāvacchṛṇu tānyapi Vereinfachte Transkription: jnanam karma ca karta ca tridhaiva guna-bhedatah procyate guna-sankhyane yathavac chrnu tany api iTrans: GYaanaM karma cha kartaa cha tridhaiva guNabhedataH prochyate guNasaN^khyaane yathaavach{}chhR^iNu taanyapi
18-19 In der Wissenschaft von den Gunas (der Sankhyaphilosophie) wird erklärt, dass Wissen, Handlung und Handelnder nur von dreifacher Art sind, gemäß der Unterscheidung durch die Gunas
18-20 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 20. Vers
सर्वभूतेषु येनैकं भावमव्ययमीक्षते | अविभक्तं विभक्तेषु तज्ज्ञानं विद्धि सात्त्विकम् || १८ २० ||
18-20 sarva-bhutesu yenaikam bhavam avyayam iksate avibhaktam vibhaktesu taj jnanam viddhi sattvikam
sarvabhūteṣu yenaikaṃ bhāvamavyayamīkṣate avibhaktaṃ vibhakteṣu tajjñānaṃ viddhi sāttvikam Vereinfachte Transkription: sarva-bhutesu yenaikam bhavam avyayam iksate avibhaktam vibhaktesu taj jnanam viddhi sattvikam iTrans: sarvabhuuteshhu yenaikaM bhaavamavyayamiikshate avibhak{}ta.n vibhak{}teshhu tajGYaanaM viddhi saattvikam.h
18-20 Das, was den Menschen die unzerstörbare Wirklichkeit in allen Wesen erkennen lässt, die in all den getrennten Wesen nicht getrennt ist – wisse, dies ist sattwige Erkenntnis
18-21 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 21. Vers
पृथक्त्वेन तु यज्ज्ञानं नानाभावान्पृथग्विधान् | वेत्ति सर्वेषु भूतेषु तज्ज्ञानं विद्धि राजसम् || १८ २१ ||
18-21 prithaktvena tu yaj jnanam nana-bhavan prithag-vidhan vetti sarveshu bhutesu taj jnanam viddhi rajasam
pṛthaktvena tu yajjñānaṃ nānābhāvānpṛthagvidhān vetti sarveṣu bhūteṣu tajjñānaṃ viddhi rājasam Vereinfachte Transkription: prithaktvena tu yaj jnanam nana-bhavan prithag-vidhan vetti sarveshu bhutesu taj jnanam viddhi rajasam iTrans: pR^ithak{}tvena tu yajGYaanaM naanaabhaavaanpR^ithagvidhaan.h vetti sarveshhu bhuuteshhu tajGYaanaM viddhi raajasam.h
18-21 Erkenntnis jedoch, die in allen Wesen unterschiedliche Wesenheiten oder bestimmte von einander verschiedene Arten sieht – diese Erkenntnis erkenne als rajasig
18-22 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 22. Vers
यत्तु कृत्स्नवदेकस्मिन्कार्ये सक्तमहैतुकम् | अतत्त्वार्थवदल्पं च तत्तामसमुदाहृतम् || १८ २२ ||
18-22 yat tu krtsna-vad ekasmin karye saktam ahaitukam atattvartha-vad alpam ca tat tamasam udahrtam
yattu kṛtsnavadekasmin kārye saktamahaitukam atattvārthavadalpaṃ ca tattāmasamudāhṛtam Vereinfachte Transkription: yat tu krtsna-vad ekasmin karye saktam ahaitukam atattvartha-vad alpam ca tat tamasam udahrtam iTrans: yattu kR^its{}navadekasmin kaarye sak{}tamahaitukam.h atattvaarthavadal{}pa.n cha tattaamasamudaahR^itam.h
18-22 Das jedoch, was ohne Verstehen. ohne Grundlage in der Wahrheit und oberflächlich an einer einzigen Wirkung hängt, so als wäre sie das Ganze – wird tamasig genannt
18-23 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 23. Vers
नियतं सङ्गरहितमरागद्वेषतः कृतम् | अफलप्रेप्सुना कर्म यत्तत्सात्त्विकमुच्यते || १८ २३ ||
18-23 niyatam sanga-rahitam araga-dvesatah kritam aphala-prepsuna karma yat tat sattvikam ucyate
niyataṃ saṅgarahitam arāgadveṣataḥ kṛtam aphalaprepsunā karma yattatsāttvikamucyate Vereinfachte Transkription: niyatam sanga-rahitam araga-dvesatah kritam aphala-prepsuna karma yat tat sattvikam ucyate iTrans:https://www.yoga-vidya.de/Yoga–Buch/bhagavad-gita/wp-admin/post.php?post=6969&action=edit niyataM saN^garahitam araagadveshhataH kR^itam.h aphalaprepsunaa karma yattatsaattvikamuchyate
18-23 Handlung die geboten ist, keine Verhaftung bringt und ohne Zu- oder Abneigung von einem Menschen ausgeführt wird, der keinen Lohn dafür wünscht – diese Handlung wird als sattwig bezeichnet
18-24 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 24. Vers
यत्तु कामेप्सुना कर्म साहंकारेण वा पुनः | क्रियते बहुलायासं तद्राजसमुदाहृतम् || १८ २४ ||
18-24 yat tu kamepsuna karma sahankarena va punah kriyate bahulayasam tad rajasam udahrtam
yattu kāmepsunā karma sāhaṃkāreṇa vā punaḥ kriyate bahulāyāsaṃ tadrājasamudāhṛtam Vereinfachte Transkription: yat tu kamepsuna karma sahankarena va punah kriyate bahulayasam tad rajasam udahrtam iTrans: yattu kaamepsunaa karma saaha.nkaareNa vaa punaH kriyate bahulaayaasaM tadraajasamudaahR^itam.h
18-24 Die Handlung jedoch, die im Verlangen nach Erfüllung von Wünschen oder nach Gewinn getan wird, mit Ichgedanken und viel Mühe – wird als rajasig betrachtet
18-25 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 25. Vers
अनुबन्धं क्षयं हिंसामनपेक्ष्य च पौरुषम् | मोहादारभ्यते कर्म यत्तत्तामसमुच्यते || १८ २५ ||
18-25 anubandham ksayam himsam anapeksya ca paurusam mohad arabhyate karma yat tat tamasam ucyate
anubandhaṃ kṣayaṃ hiṃsām anapekṣya ca pauruṣam mohādārabhyate karma yattattāmasamucyate Vereinfachte Transkription: anubandham ksayam himsam anapeksya ca paurusam mohad arabhyate karma yat tat tamasam ucyate iTrans: anubandha.n kshayaM hi.nsaam anapekshya cha paurushham.h mohaadaarabhyate karma yattattaamasamuchyate
18-25 Handlung aus Täuschung, ohne Rücksicht auf Folgen, Nachteile, Verletzung und (die eigenen) Fähigkeiten – wird als tamasig bezeichnet
18-26 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 26. Vers
मुक्तसङ्गोऽनहंवादी धृत्युत्साहसमन्वितः | सिद्ध्यसिद्ध्योर्निर्विकारः कर्ता सात्त्विक उच्यते || १८ २६ ||
18-26 mukta-sango ’naham-vadi dhrty-utsaha-samanvitah siddhy-asiddhyor nirvikarah karta sattvika ucyate
muktasaṅgo ’nahaṃvādī dhṛtyutsāhasamanvitaḥ siddhyasiddhyornirvikāraḥ kartā sāttvika ucyate Vereinfachte Transkription: mukta-sango ’naham-vadi dhrty-utsaha-samanvitah siddhy-asiddhyor nirvikarah karta sattvika ucyate iTrans: muk{}tasaN^go.anaha.nvaadii dhR^ityutsaahasamanvitaH sid.hdhyasid.hdhyornirvikaaraH kartaa saattvika uchyate
18-26 Ein Mensch, der ohne Verhaftung und ohne Ich-Gedanken handelt, der über Beständigkeit und Begeisterung verfügt und von Erfolg und Misserfolg unberührt bleibt, dieser wird sattwig genannt
18-27 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 27. Vers
रागी कर्मफलप्रेप्सुर्लुब्धो हिंसात्मकोऽशुचिः | हर्षशोकान्वितः कर्ता राजसः परिकीर्तितः || १८ २७ ||
18-27 ragi karma-phala-prepsur lubdho himsatmako ’sucih harsa-sokanvitah karta rajasah parikirtitah
rāgī karmaphalaprepsur lubdho hiṃsātmako ’śuciḥ harṣaśokānvitaḥ kartā rājasaḥ parikīrtitaḥ Vereinfachte Transkription: ragi karma-phala-prepsur lubdho himsatmako ’sucih harsa-sokanvitah karta rajasah parikirtitah iTrans: raagii karmaphalaprepsur lubdho hi.nsaatmako.ashuchiH harshhashokaanvitaH kartaa raajasaH parikiirtitaH
18-27 Leidenschaftlich, nach dem Ertrag der Handlungen verlangend, gierig, grausam, unrein und getrieben von Freude und Sorge – wer so handelt, wird rajasig genannt
18-28 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 28. Vers
अयुक्तः प्राकृतः स्तब्धः शठो नैष्कृतिकोऽलसः | विषादी दीर्घसूत्री च कर्ता तामस उच्यते || १८ २८ ||
18-28 ayuktah prakritah stabdhah satho naiskritiko ’lasah visadi dirgha-sutri ca karta tamasa ucyate
ayuktaḥ prākṛtaḥ stabdhaḥ śaṭho naiṣkṛtiko ’lasaḥ viṣādī dīrghasūtrī ca kartā tāmasa ucyate Vereinfachte Transkription: ayuktah prakritah stabdhah satho naiskritiko ’lasah visadi dirgha-sutri ca karta tamasa ucyate iTrans: ayuk{}taH praakR^itaH stabdhaH shaTho naishhkR^itiko.alasaH vishhaadii diirghasuutrii cha kartaa taamasa uchyate
18-28 Unbeständig, vulgär, unbeugsam, betrügerisch, hinterlistig, faul, mutlos und zaudernd – wer so handelt, wird tamasig genannt
18-29 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 29. Vers
बुद्धेर्भेदं धृतेश्चैव गुणतस्त्रिविधं शृणु | प्रोच्यमानमशेषेण पृथक्त्वेन धनंजय || १८ २९ ||
18-29 buddher bhedam dhrtes caiva gunatas tri-vidham shrinu procyamanam asesena prithaktvena dhananjaya
buddherbhedaṃ dhṛteścaiva guṇatastrividhaṃ śṛṇu procyamānamaśeṣeṇa pṛthaktvena dhanaṃjaya Vereinfachte Transkription: buddher bhedam dhrtes caiva gunatas tri-vidham shrinu procyamanam asesena prithaktvena dhananjaya iTrans: buddherbhedaM dhR^iteshchaiva guNatastrividhaM shR^iNu prochyamaanamasheshheNa pR^ithak{}tvena dhana.njaya
18-29 Nun höre von der Dreiteilung des Verstandes und der Beständigkeit entsprechend der Gunas, wie ich sie vollständig und genau erkläre, Oh Arjuna
18-30 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 30. Vers
प्रवृत्तिं च निवृत्तिं च कार्याकार्ये भयाभये | बन्धं मोक्षं च या वेत्ति बुद्धिः सा पार्थ सात्त्विकी || १८ ३० ||
18-30 pravrttim ca nivrttim ca karyakarye bhayabhaye bandham moksham ca ya vetti buddhih sa partha sattviki
pravṛttiṃ ca nivṛttiṃ ca kāryākārye bhayābhaye bandhaṃ mokṣaṃ ca yā vetti buddhiḥ sā pārtha sāttvikī Vereinfachte Transkription: pravrttim ca nivrttim ca karyakarye bhayabhaye bandham moksham ca ya vetti buddhih sa partha sattviki iTrans: pravR^itti.n cha nivR^itti.n cha kaaryaakaarye bhayaabhaye bandhaM moksha.n cha yaa vetti buddhiH …