Alle Artikel von ‘Vyasa’
02-10 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 10. Vers
तमुवाच हृषीकेशः प्रहसन्निव भारत | सेनयोरुभयोर्मध्ये विषीदन्तमिदं वचः || २ १० ||
02-10 tam uvaca hrishikeshah prahasann iva bharata senayor ubhayor madhye visidantam idam vacah
tamuvāca hṛṣīkeśaḥ prahasanniva bhārata senayorubhayormadhye viṣīdantamidaṃ vacaḥ Vereinfachte Transkription: tam uvaca hrishikeshah prahasann iva bharata senayor ubhayor madhye visidantam idam vacah iTrans: tamuvaacha hR^ishhiikeshaH prahasanniva bhaarata senayorubhayormadhye vishhiidantamida.n vachaH
02-10 Zu dem Verzweifelten, der zwischen den beiden Armeen stand, Oh Bharata, sprach Krishna, beinahe lächelnd, die folgenden Worte:
02-11 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 11. Vers
श्रीभगवानुवाच | अशोच्यानन्वशोचस्त्वं प्रज्ञावादांश्च भाषसे | गतासूनगतासूंश्च नानुशोचन्ति पण्डिताः || २ ११ ||
02-11 sri-bhagavan uvaca asocyan anvasocas tvam prajna-vadams ca bhasase gatasun agatasums ca nanusocanti panditah
śrībhagavānuvāca aśocyānanvaśocastvaṃ prajñāvādāṃśca bhāṣase gatāsūnagatāsūṃśca nānuśocanti paṇḍitāḥ Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca asocyan anvasocas tvam prajna-vadams ca bhasase gatasun agatasums ca nanusocanti panditah iTrans: shriibhagavaanuvaacha . ashochyaananvashochastvaM praGYaavaadaa.nshcha bhaashhase . gataasuunagataasuu.nshcha naanushochanti paNDitaaH
02-11 Krishna sprach: Du sorgst dich um die, um die du dich nicht zu sorgen brauchst (du sprichst gute Worte, du argumentierst gut aus der Purva Mimamsa Philosophie, du legst deinen ethischen Konflikt dar aber) die Weisen sorgen sich weder um die Lebenden noch um die Toten
02-12 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 12. Vers
नत्वेवाहं जातु नासं न त्वं नेमे जनाधिपाः | न चैव न भविष्यामः सर्वे वयमतः परम् || २ १२ ||
02-12 na tv evaham jatu nasam na tvam neme janadhipah na caiva na bhavisyamah sarve vayam atah param
02-12 Es gab nie eine Zeit, da Ich nicht war, oder du, oder auch diese Herrscher, und in Wahrheit werden wir auch in Zukunft niemals aufhören zu sein
02-13 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 13. Vers
देहिनोऽस्मिन्यथा देहे कौमारं यौवनं जरा | तथा देहान्तरप्राप्तिर्धीरस्तत्र न मुह्यति || २ १३ ||
02-13 dehino ’smin yatha dehe kaumaram yauvanam jara tatha dehantara-praptir dhiras tatra na muhyati
dehino ’sminyathā dehe kaumāraṃ yauvanaṃ jarā tathā dehāntaraprāptir dhīrastatra na muhyati Vereinfachte Transkription: dehino ’smin yatha dehe kaumaram yauvanam jara tatha dehantara-praptir dhiras tatra na muhyati iTrans: dehino.asminyathaa dehe kaumaara.n yauvana.n jaraa . tathaa dehaantarapraap{}tir dhiirastatra na muhyati
02-13 So wie in diesem Körper das Verkörperte (die Seele) durch Kindheit, Jugend und Alter geht, so geht es auch in einem anderen Körper; der unerschütterliche Mensch sorgt sich nicht darum
02-14 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 14. Vers
मात्रास्पर्शास्तु कौन्तेय शीतोष्णसुखदुःखदाः | आगमापायिनोऽनित्यास्तांस्तितिक्षस्व भारत || २ १४ ||
02-14 matra-sparshas tu kaunteya sitosna-sukha-duhkha-dah agamapayino ’nityas tams titiksasva bharata
mātrāsparśāstu kaunteya śītoṣṇasukhaduḥkhadāḥ āgamāpāyino.anityās tāṃstitikṣasva bhārata Vereinfachte Transkription: matra-sparshas tu kaunteya sitosna-sukha-duhkha-dah agamapayino ’nityas tams titiksasva bharata iTrans: maatraasparshaastu kaunteya shiitoshhNasukhaduHkhadaaH . aagamaapaayino.anityaas taa.nstitikshasva bhaarata
02-14 Die Kontakte der Sinne mit den Objekten, Oh Sohn Kuntis, die Hitze und Kälte, Vergnügen und Schmerz hervorrufen, haben einen Anfang und ein Ende; sie sind nicht dauerhaft; ertrage sie tapfer, Oh Arjuna
02-15 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 15. Vers
यं हि न व्यथयन्त्येते पुरुषं पुरुषर्षभ | समदुःखसुखं धीरं सोऽमृतत्वाय कल्पते || २ १५ ||
02-15 yam hi na vyathayanty ete purusham purusharsabha sama-duhkha-sukham dhiram so ’mrtatvaya kalpate
yaṃ hi na vyathayantyete puruṣaṃ puruṣarṣabha samaduḥkhasukhaṃ dhīraṃ so.amṛtatvāya kalpate Vereinfachte Transkription: yam hi na vyathayanty ete purusham purusharsabha sama-duhkha-sukham dhiram so ’mrtatvaya kalpate iTrans: ya.n hi na vyathayantyete purushhaM purushharshhabha . samaduHkhasukha.n dhiira.n so.amR^itatvaaya kal{}pate
02-15 Dieser unerschütterliche Mensch, den all dies nicht berührt, Oh Größter unter den Menschen, und für den Vergnügen und Schmerz gleichbedeutend sind, ist geeignet, Unsterblichkeit zu verwirklichen
02-16 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 16. Vers
नासतो विद्यते भावो नाभावो विद्यते सतः | उभयोरपि दृष्टोऽन्तस्त्वनयोस्तत्त्वदर्शिभिः || २ १६ ||
02-16 nasato vidyate bhavo nabhavo vidyate satah ubhayor api drsto ’ntas tv anayos tattva-darshibhih
nāsato vidyate bhāvo nābhāvo vidyate sataḥ ubhayorapi dṛṣṭo.antas tvanayostattvadarśibhiḥ Vereinfachte Transkription: nasato vidyate bhavo nabhavo vidyate satah ubhayor api drsto ’ntas tv anayos tattva-darshibhih iTrans: naasato vidyate bhaavo naabhaavo vidyate sataH . ubhayorapi dR^ishhTo.antas tvanayostattvadarshibhiH
02-16 Das Unwirklich hat kein Sein; es gibt kein Nichtsein des Wirklichen; wer die Wahrheit kennt (das Eigentliche sieht), hat erkannt, was an beidem wahr ist
02-17 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 17. Vers
अविनाशि तु तद्विद्धि येन सर्वमिदं ततम् | विनाशमव्ययस्यास्य न कश्चित्कर्तुमर्हति || २ १७ ||
02-17 avinasi tu tad viddhi yena sarvam idam tatam vinasam avyayasyasya na kascit kartum arhati
avināśi tu tadviddhi yena sarvamidaṃ tatam vināśamavyayasyāsya na kaścitkartumarhati Vereinfachte Transkription: avinasi tu tad viddhi yena sarvam idam tatam vinasam avyayasyasya na kascit kartum arhati iTrans: avinaashi tu tadviddhi yena sarvamida.n tatam.h . vinaashamavyayasyaasya na kashchitkartumarhati
02-17 Erkenne Das als unzerstörbar, Welches all das durchdringt. Niemand kann die Zerstörung des Unvergänglichen bewirken
02-18 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 18. Vers
अन्तवन्त इमे देहा नित्यस्योक्ताः शरीरिणः | अनाशिनोऽप्रमेयस्य तस्माद्युध्यस्व भारत || २ १८ ||
02-18 antavanta ime deha nityasyoktah saririnah anasino ’prameyasya tasmad yudhyasva bharata
antavanta ime dehā nityasyoktāḥ śarīriṇaḥ anāśino.aprameyasya tasmādyudhyasva bhārata Vereinfachte Transkription: antavanta ime deha nityasyoktah saririnah anasino ’prameyasya tasmad yudhyasva bharata iTrans: antavanta ime dehaa nityasyok{}taaH shariiriNaH . anaashino.aprameyasya tasmaadyudhyasva bhaarata
02-18 Es heißt, diese Körper, die das ewige, unzerstörbare und unermessliche Selbst umgeben, hätten ein Ende. Deshalb kämpfe, Oh Arjuna
02-19 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 19. Vers
य एनं वेत्ति हन्तारं यश्चैनं मन्यते हतम् उभौ तौ न विजानीतो नायं हन्ति न हन्यते || २ १९ ||
02-19 ya enam vetti hantaram yas cainam manyate hatam ubhau tau na vijanito nayam hanti na hanyate
ya enaṃ vetti hantāraṃ yaścainaṃ manyate hatam ubhau tau na vijānīto nāyaṃ hanti na hanyate Vereinfachte Transkription: ya enam vetti hantaram yas cainam manyate hatam ubhau tau na vijanito nayam hanti na hanyate iTrans: ya ena.n vetti hantaara.n yashchainaM manyate hatam.h ubhau tau na vijaaniito …
02-19 Weder der weiß, der das Selbst für den Tötenden hält, noch der, der meint, Es werde getötet. Es tötet nicht und wird auch nicht getötet
02-20 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 20. Vers
न जायते म्रियते वा कदाचिन् नायं भूत्वा भविता वा न भूयः | अजो नित्यः शाश्वतोऽयं पुराणो न हन्यते हन्यमाने शरीरे || २ २० ||
02-20 na jayate mriyate va kadacin nayam bhutva bhavita va na bhuyah ajo nityah sasvato ’yam purano na hanyate hanyamane sarire
na jāyate mriyate vā kadācin nāyaṃ bhūtvā bhavitā vā na bhūyaḥ ajo nityaḥ śāśvato.ayaṃ purāṇo na hanyate hanyamāne śarīre Vereinfachte Transkription: na jayate mriyate va kadacin nayam bhutva bhavita va na bhuyah ajo nityah sasvato ’yam purano na hanyate hanyamane sarire iTrans: na jaayate mriyate …
02-20 Es wurde nicht geboren und stirbt auch niemals; nachdem Es gewesen ist, hört Es wiederum nicht auf zu sein; da Es ungeboren, ewig, unveränderlich und uralt ist, wird Es nicht getötet, wenn der Körper getötet wird
02-21 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 21. Vers
वेदाविनाशिनं नित्यं य एनमजमव्ययम् | कथं स पुरुषः पार्थ कं घातयति हन्ति कम् || २ २१ ||
02-21 vedavinasinam nityam ya enam ajam avyayam katham sa purushah partha kam ghatayati hanti kam
vedāvināśinaṃ nityaṃ ya enamajamavyayam kathaṃ sa puruṣaḥ pārtha kaṃ ghātayati hanti kam Vereinfachte Transkription: vedavinasinam nityam ya enam ajam avyayam katham sa purushah partha kam ghatayati hanti kam iTrans: vedaavinaashina.n nitya.n ya enamajamavyayam.h . katha.n sa purushhaH paartha ka.n ghaatayati hanti kam.h
02-21 Wenn ein Mensch jedoch erkennt, dass Es unzerstörbar, ewig, ungeboren und unerschöpflich ist, wie kann er dann töten, Oh Arjuna, oder Tod verursachen?
02-22 Devanagari Bhagavad Gita 2. Kapitel 22. Vers
वासांसि जीर्णानि यथा विहाय नवानि गृह्णाति नरोऽपराणि | तथा शरीराणि विहाय जीर्णानि अन्यानि संयाति नवानि देही || २ २२ ||
02-22 vasamsi jirnani yatha vihaya navani grhnati naro ’parani tatha sarirani vihaya jirnany anyani samyati navani dehi
vāsāṃsi jīrṇāni yathā vihāya navāni gṛhṇāti naro.aparāṇi tathā śarīrāṇi vihāya jīrṇāni anyāni saṃyāti navāni dehī Vereinfachte Transkription: vasamsi jirnani yatha vihaya navani grhnati naro ’parani tatha sarirani vihaya jirnany anyani samyati navani dehi iTrans: vaasaa.nsi jiirNaani yathaa vihaaya navaani gR^ihNaati naro.aparaaNi . tathaa shariiraaNi vihaaya …