01-09 Devanagari Bhagavad Gita 1. Kapitel 9. Vers
अन्ये च बहवः शूरा मदर्थे त्यक्तजीविताः | नानाशस्त्रप्रहरणाः सर्वे युद्धविशारदाः ||१- ९||
अन्ये च बहवः शूरा मदर्थे त्यक्तजीविताः | नानाशस्त्रप्रहरणाः सर्वे युद्धविशारदाः ||१- ९||
anye ca bahavaḥ śūrā madarthe tyaktajīvitāḥ nānāśastrapraharaṇāḥ sarve yuddhaviśāradāḥ Vereinfachte Transkription: anye ca bahavah sura mad-arthe tyakta-jivitah nana-shastra-praharanah sarve yuddha-visaradah iTrans: anye cha bahavaH shuuraa madarthe tyak{}tajiivitaaH . naanaashastrapraharaNaaH sarve yuddhavishaaradaaH
anye – andere ca – und bahavaḥ – viele śūrāḥ – Helden mad-arthe – für mich tyakta-jīvitāḥ – die ihr Leben (jīvita) aufgegeben haben nānā-śastra-praharaṇāḥ – die mit unterschiedlichen (nānā) Waffen (śastra) kämpfen sarve – alle yuddha-viśāradāḥ – im Kampfe (yuddha) geschickt
अपर्याप्तं तदस्माकं बलं भीष्माभिरक्षितम् | पर्याप्तं त्विदमेतेषां बलं भीमाभिरक्षितम् ||१- १०||
aparyāptaṃ tadasmākaṃ balaṃ bhīṣmābhirakṣitam paryāptaṃ tvidameteṣāṃ balaṃ bhīmābhirakṣitam Vereinfachte Transkription: aparyaptam tad asmakam balam bhismabhiraksitam paryaptam tv idam etesam balam bhimabhiraksitam iTrans: aparyaap{}taM tadasmaakaM balaM bhiishhmaabhirakshitam.h . paryaap{}ta.n tvidameteshhaaM balaM bhiimaabhirakshitam.h
aparyāptam – unzureichend, (ihnen) nicht gewachsen tat – dieses asmākam – unser balam – Heer bhīṣma-abhirakṣitam – das von Bhīṣma befehligt wird paryāptam – zureichend, (uns) gewachsen tu – jedoch idam – dieses eteṣām – ihr, deren balam – Heer bhīma-abhirakṣitam – das von Bhīma befehligt wird
Der Vers wird von verschiedenen Kommentatoren auf verschiedene Weise interpretiert. Sridhara Swami setzt für das Wort aparyaptam ›unzureichend‹. Ananda Giri gibt ihm die Bedeutung von ›unbegrenzt‹.
अयनेषु च सर्वेषु यथाभागमवस्थिताः | भीष्ममेवाभिरक्षन्तु भवन्तः सर्व एव हि ||१- ११||
ayaneṣu ca sarveṣu yathābhāgamavasthitāḥ bhīṣmamevābhirakṣantu bhavantaḥ sarva eva hi Vereinfachte Transkription: ayanesu ca sarveshu yatha-bhagam avasthitah bhismam evabhirakshantu bhavantah sarva eva hi iTrans: ayaneshhu cha sarveshhu yathaabhaagamavasthitaaH . bhiishhmamevaabhirakshantu bhavantaH sarva eva hi
ayaneṣu – bei den Kampfgängen ca – und sarveṣu – allen yathā-bhāgam – an (euren) jeweiligen Plätzen avasthitāḥ – befindlich bhīṣmam – den Bhīṣma eva – allein abhirakṣantu – sollt beschützen bhavantaḥ – ihr sarve – allesamt eva hi – gewiss, unbedingt
Duryodhana hat Angst, dass sein Heeresführer dort getötet wird.
तस्य सञ्जनयन्हर्षं कुरुवृद्धः पितामहः | सिंहनादं विनद्योच्चैः शङ्खं दध्मौ प्रतापवान् ||१- १२||
tasya saṃjanayanharṣaṃ kuruvṛddhaḥ pitāmahaḥ siṃhanādaṃ vinadyoccaiḥ śaṅkhaṃ dadhmau pratāpavān Vereinfachte Transkription: tasya sanjanayan harsam kuru-vrddhah pitamahah simha-nadam vinadyoccaih sankham dadhmau pratapavan iTrans: tasya sa.njanayanharshha.n kuruvR^iddhaH pitaamahaH . si.nhanaada.n vinadyoch{}chaiH shaN^kha.n dadhmau prataapavaan.h
tasya – ihm (Duryodhana) saṃjanayan – verursachend harṣam – Freude kuru-vṛddhaḥ – der Alte (Älteste) der Kauravas pitāmahaḥ – Großvater Bhīṣma siṃha-nādam – ein Löwengebrüll vinadya – erschallen lassend uccaiḥ – laut śaṅkham – das Muschelhorn dadhmau – blies pratāpavān – majestätisch
ततः शङ्खाश्च भेर्यश्च पणवानकगोमुखाः | सहसैवाभ्यहन्यन्त स शब्दस्तुमुलोऽभवत् ||१- १३||
tataḥ śaṅkhāśca bheryaśca paṇavānakagomukhāḥ . sahasaivābhyahanyanta sa śabdastumulo.abhavat Vereinfachte Transkription: tatah sankhas ca bheryas ca panavanaka-gomukhah sahasaivabhyahanyanta sa shabdas tumulo ’bhavat iTrans: tataH shaN^khaashcha bheryashcha paNavaanakagomukhaaH . sahasaivaabhyahanyanta sa shabdastumulo.abhavat.h
Das war dann eigentlich der Beginn der Schlacht. Jetzt sollte es eigentlich beginnen.
ततः श्वेतैर्हयैर्युक्ते महति स्यन्दने स्थितौ | माधवः पाण्डवश्चैव दिव्यौ शङ्खौ प्रदध्मतुः ||१- १४||
tataḥ śvetairhayairyukte mahati syandane sthitau mādhavaḥ pāṇḍavaścaiva divyau śaṅkhau pradaghmatuḥ Vereinfachte Transkription: tatah svetair hayair yukte mahati syandane sthitau madhavah pandavas caiva divyau sankhau pradadhmatuh iTrans: tataH shvetairhayairyuk{}te mahati syandane sthitau . maadhavaH paaNDavashchaiva divyau shaN^khau pradaghmatuH
पाञ्चजन्यं हृषीकेशो देवदत्तं धनञ्जयः | पौण्ड्रं दध्मौ महाशङ्खं भीमकर्मा वृकोदरः ||१- १५||
pāṃcajanyaṃ hṛṣīkeśo devadattaṃ dhanaṃjayaḥ pauṇḍraṃ dadhmau mahāśaṅkhaṃ bhīmakarmā vṛkodaraḥ Vereinfachte Transkription: pancajanyam hrsikeso devadattam dhananjayah paundram dadhmau maha-sankham bhima-karma vrkodarah iTrans: paa.nchajanya.n hR^ishhiikesho devadatta.n dhana.njayaH . pauNDra.n dadhmau mahaashaN^khaM bhiimakarmaa vR^ikodaraH
pāṃcajanyam – das Muschelhorn „Pāṃcajanya“ hṛṣīkeśaḥ – Hṛṣīkeśa (Kṛṣṇa) devadattam – das Muschelhorn „Gottesgabe“ dhanaṃjayaḥ – Dhanaṃjaya „Reichtumsbezwinger“ (Arjuna) pauṇḍram – das Muschelhorn „Pauṇḍra“ dadhmau – blies mahā-śaṅkham – das großartige Muschelhorn bhīma-karmā – der schreckliche (bhīma) Taten (karma) vollbringende vṛkodaraḥ – „Wolfsbauch“ (Bhīma)
Devadatta und Paundra sind Muschelhörner. Es gibt viele Sagen des Altertums, in denen manche Kämpfer ihren Schwertern Namen gaben. In der Mahabharata wurde das ebenso gehandhabt. Hier hatten sowohl die Muschelhörner als auch die Streitwagen Namen.
अनन्तविजयं राजा कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः | नकुलः सहदेवश्च सुघोषमणिपुष्पकौ ||१- १६||
anaṃtavijayaṃ rājā kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ nakulaḥ sahadevaśca sughoṣamaṇipuṣpakau Vereinfachte Transkription: anantavijayam raja kunti-putro yudhisthirah nakulah sahadevas ca sughosa-manipuspakau iTrans: ana.ntavijaya.n raajaa kuntiiputro yudhishhThiraH . nakulaH sahadevashcha sughoshhamaNipushhpakau
anaṃtavijayam – das Muschelhorn Anantavijaya „Sieg ohne Ende“ rājā – der König (blies) kuntī-putraḥ – der Sohn Kuntīs yudhiṣṭhiraḥ – Yudhiṣṭhira nakulaḥ – Nakula sahadevaḥ – Sahadeva ca – und sughoṣa-maṇipuṣpakau – die Muschelhörner Sughoṣa „Wohlklang“ und Maṇipuṣpaka „Juwelenband“
Alle bliesen jetzt in ihre Muschelhörner.
काश्यश्च परमेष्वासः शिखण्डी च महारथः | धृष्टद्युम्नो विराटश्च सात्यकिश्चापराजितः ||१- १७||
kāśyaśca parameṣvāsaḥ śikhaṇḍī ca mahārathaḥ dhṛṣṭadyumno virāṭaśca sātyakiścāparājitaḥ Vereinfachte Transkription: kasyas ca paramesv-asah sikhandi ca maha-rathah dhrishtadyumno viratas ca satyakis caparajitah iTrans: kaashyashcha parameshhvaasaH shikhaNDii cha mahaarathaH . dhR^ishhTadyum{}no viraaTashcha saatyakishchaaparaajitaH
kāśyaḥ – der König von Kāśi ca – und parama-iṣu-āsaḥ – ein ausgezeichneter Bogenschütze śikhaṇḍī – Shikhaṇḍin ca – und mahārathaḥ – der große Wagenkämpfer dhṛṣṭadyumnaḥ – Dhṛṣṭadyumna virāṭaḥ – Virāṭa ca – und sātyakiḥ – der Sohn Sātyakas ca – und aparājitaḥ – der Unbesiegte