13-02 Devanagari Bhagavad Gita 13. Kapitel 2. Vers
क्षेत्रज्ञं चापि मां विद्धि सर्वक्षेत्रेषु भारत | क्षेत्रक्षेत्रज्ञयोर्ज्ञानं यत्तज्ज्ञानं मतं मम || १३ २ ||
क्षेत्रज्ञं चापि मां विद्धि सर्वक्षेत्रेषु भारत | क्षेत्रक्षेत्रज्ञयोर्ज्ञानं यत्तज्ज्ञानं मतं मम || १३ २ ||
kṣetrajñaṃ cāpi māṃ viddhi sarvakṣetreṣu bhārata kṣetrakṣetrajñayorjñānaṃ yattajjñānaṃ mataṃ mama Vereinfachte Transkription: kshetra-jnam capi mam viddhi sarva-kshetresu bharata kshetra-kshetrajnayor jnanam yat taj jnanam matam mama iTrans: kshetraGYa.n chaapi maaM viddhi sarvakshetreshhu bhaarata kshetrakshetraGYayorGYaanaM yattajGYaanaM mataM mama
Die Felder sind unterschiedlich, aber Kenner des Feldes ist ein einziger. Die individuellen Seelen (Jivatmas) sind unterschiedlich, aber die höchste Seele (Paramatma) ist eine einzige. Überall wo Geist ist, bestehen Lebensatem, Ichbewußtsein und individuelles Bewußtsein, nämlich die reflektierte Intelligenz, nebeneinander. Wer den Begriff von Dualität hat, …