11-41 Devanagari Bhagavad Gita 11. Kapitel 41. Vers
सखेति मत्वा प्रसभं यदुक्तं हे कृष्ण हे यादव हे सखेति | अजानता महिमानं तवेदं मया प्रमादात्प्रणयेन वाऽपि || ११ ४१ ||
सखेति मत्वा प्रसभं यदुक्तं हे कृष्ण हे यादव हे सखेति | अजानता महिमानं तवेदं मया प्रमादात्प्रणयेन वाऽपि || ११ ४१ ||
sakheti matvā prasabhaṃ yaduktaṃ he kṛṣṇa he yādava he sakheti ajānatā mahimānaṃ tavedaṃ mayā pramādātpraṇayena vā.api Vereinfachte Transkription: sakheti matva prasabham yad uktam he krishna he yadava he sakheti ajanata mahimanam tavedam maya pramadat pranayena vapi iTrans: sakheti matvaa prasabhaM yaduk{}taM he kR^ishhNa he yaadava …
Jetzt rutscht Arjuna wieder ins Normalbewusstsein, vermengt dabei die Erfahrungen der verschiedenen Ebenen. Arjuna vergisst, dass er selbst auch die Seele des ganzen Universums ist. Jetzt bekommt er plötzlich ein schlechtes Gewissen.
Bhagavad Gita, 11. Kapitel, 41. und 42. Vers: Krishna, bitte vergib mir meine Unwissenheit als Du mein Freund warst „Sakheti matva prasabham yad uktam he krsna he yadava he sakheti ajanata mahimanam tavedam maya pramadat pranayena vapi.“ Arjuna spricht zu Krishna, der Inkarnation Gottes, dem großen …