12-07 Devanagari Bhagavad Gita 12. Kapitel 7. Vers
तेषामहं समुद्धर्ता मृत्युसंसारसागरात् | भवामि न चिरात्पार्थ मय्यावेशितचेतसाम् || १२ ७ ||
तेषामहं समुद्धर्ता मृत्युसंसारसागरात् | भवामि न चिरात्पार्थ मय्यावेशितचेतसाम् || १२ ७ ||
teṣāmahaṃ samuddhartā mṛtyusaṃsārasāgarāt bhavāmi na cirātpārtha mayyāveśitacetasām Vereinfachte Transkription: tesam aham samuddharta mrityu-samsara-sagarat bhavami na cirat partha mayy avesita-cetasam iTrans: teshhaamahaM samuddhartaa mR^ityusa.nsaarasaagaraat.h bhavaami na chiraatpaartha mayyaaveshitachetasaam.h
मय्येव मन आधत्स्व मयि बुद्धिं निवेशय | निवसिष्यसि मय्येव अत ऊर्ध्वं न संशयः || १२ ८ ||
mayyeva mana ādhatsva mayi buddhiṃ niveśaya nivasiṣyasi mayyeva ata ūrdhvaṃ na saṃśayaḥ Vereinfachte Transkription: mayy eva mana adhatsva mayi buddhim nivesaya nivasisyasi mayy eva ata urdhvam na samsayah iTrans: mayyeva mana aadhatsva mayi buddhi.n niveshaya nivasishhyasi mayyeva ata uurdhva.n na sa.nshayaH
Ab diesem Vers gibt Krishna uns verschiedene Tipps, wie wir Gott erreichen können. Er beginnt mit dem schwierigsten und endet mit dem leichtesten. Als erstes rät er uns, immer an Gott zu denken.
अथ चित्तं समाधातुं न शक्नोषि मयि स्थिरम् | अभ्यासयोगेन ततो मामिच्छाप्तुं धनंजय || १२ ९ ||
atha cittaṃ samādhātuṃ na śaknoṣi mayi sthiram abhyāsayogena tato māmicchāptuṃ dhanaṃjaya Vereinfachte Transkription: atha cittam samadhatum na saknosi mayi sthiram abhyasa-yogena tato mam icchaptum dhananjaya iTrans: athachittaM samaadhaatuM na shak{}noshhi mayi sthiram.h abhyaasayogena tato maamichchhaap{}tuM dhana.njaya
Wenn es uns nicht gelingt, beständig an Gott zu denken, können wir Yoga üben, Asanas, Pranayama und Meditation und so immer häufiger an Gott denken.
Bhagavad Gita, 12. Kapitel, 9. Vers: Übe Yoga, dann wird das Undurchführbare durchführbar „Atha cittam samadhatum na saknosi mayi sthiram abhyasa-yogena tato mam iccaptum dhananjaya.“ Krishna spricht zu Arjuna: „Wenn es dir nicht möglich ist, deinen Geist ständig auf mich zu richten, versuche, Mich durch den …
अभ्यासेऽप्यसमर्थोऽसि मत्कर्मपरमो भव | मदर्थमपि कर्माणि कुर्वन्सिद्धिमवाप्स्यसि || १२ १० ||
abhyāse ’pyasamartho ’si matkarmaparamo bhava madarthamapi karmāṇi kurvansiddhimavāpsyasi Vereinfachte Transkription: abhyase ’py asamartho ’si mat-karma-paramo bhava mad-artham api karmani kurvan siddhim avapsyasi iTrans: abhyaase.apyasamartho.asi matkarmaparamo bhava madarthamapi karmaaNi kurvansiddhimavaapsyasi
Wenn es uns auch nicht gelingt, beständig Yoga zu praktizieren, können wir immer, bevor wir etwas tun, sagen: „Oh Gott, was auch immer ich machen werde, mache ich für dich.“
Auch wenn du nicht Yoga praktizierst, wirst du durch das bloße Handeln um Meinetwillen Vollkommenheit erlangen. Du mußt zuerst Reinheit des Geistes erlangen, dann Yoga (Konzentration und Meditation), dann Wissen und letztendlich Vollkommenheit (Moksha, Befreiung). Der Menschheit mit Narayana Bhava zu dienen (mit dem Gefühl, in …
Bhagavad Gita, 12. Kapitel, 10. Vers: Fehlt dir die Disziplin und Verehrung, dann bringe Mir alles dar „Abhyase’py asamartho’si mat-karma-paramo bhava mad-artham api karmani kurvan siddhim avapsyasi.“ Krishna, Inkarnation, Manifestation Gottes, spricht zu Arjuna, dem Schüler: „Wenn du auch diesen Abhyasa Yoga nicht praktizieren kannst, sei …
अथैतदप्यशक्तोऽसि कर्तुं मद्योगमाश्रितः | सर्वकर्मफलत्यागं ततः कुरु यतात्मवान् || १२ ११ ||
athaitadapyaśakto ’si kartuṃ madyogamāśritaḥ sarvakarmaphalatyāgaṃ tataḥ kuru yatātmavān Vereinfachte Transkription: athaitad apy asakto ’si kartum mad-yogam asritah sarva-karma-phala-tyagam tatah kuru yatatmavan iTrans: athaitadapyashak{}to.asi kartuM madyogamaashritaH sarvakarmaphalatyaagaM tataH kuru yataatmavaan.h
Wenn wir vorher vergessen, die Handlung Gott darzubringen, können wir wenigstens zum Schluss sagen: „Oh Gott, die Früchte, die ich bekommen habe, bringe ich dir dar.“
Bhagavad Gita, 12. Kapitel, 11. Vers: Gebe das Verlangen nach den Früchten deiner Handlungen auf Athaitad apy asakto’si kartum mad-yogam asritah sarva-karma-phala-tyagam tatah kuru yatatmavan.“ „Wenn du auch das nicht tun kannst, entsage selbstbeherrscht den Früchten allen Tuns, nachdem du die Einheit mit Mir gesucht hast.“ …
श्रेयो हि ज्ञानमभ्यासाज्ज्ञानाद्ध्यानं विशिष्यते | ध्यानात्कर्मफलत्यागस्त्यागाच्छांतिरनन्तरम् || १२ १२ ||
śreyo hi jñānamabhyāsājjñānāddhyānaṃ viśiṣyate dhyānātkarmaphalatyāgastyāgācchāṃtiranantaram Vereinfachte Transkription: sreyo hi jnanam abhyasaj jnanad dhyanam visisyate dhyanat karma-phala-tyagas tyagac chantir anantaram iTrans: shreyo hi GYaanamabhyaasaajGYaanaad.hdhyaanaM vishishhyate dhyaanaatkarmaphalatyaagastyaagaach{}chhaa.ntiranantaram.h
Übung ist schon gut. Erkenntnis zu haben und die Zusammenhänge zu verstehen, ist besser. Meditation ist noch besser, denn sie führt zur intuitiven Erfahrung. Wer auf die Früchte der Handlungen verzichten kann, zeigt, dass er schon sehr in der Gotteshingabe gewachsen ist. Und grundsätzlich gilt: Innerer …
Theoretisches, indirektes, aus den Schriften stammendes Wissen über Brahman ist besser als Üben (die Beherrschung der Erscheinungsformen des Geistes, die Verehrung von Bildern oder Kasteiung zum Zweck der Kontrolle von Geist und Sinnen), das von Unwissenheit begleitet ist. Meditation ist besser als theoretisches Wissen. Verzicht auf …