Suche
  • TIPP: Nutze die Suche, um bestimmte Verse zu finden.
  • z. B.: die Eingabe 01-21 bringt dir 1. Kapitel, 21 Vers.
Suche Menü

11-32 Kommentar 2 von Sukadev

Bhagavad Gita, 11. Kapitel,  32. Vers: Gott ist die Zeit, die alles vernichtet „Shri bhagavan uvaca Kalo’smi loka-ksaya-krt pravrddho lokan samahartum iha pravrttah rte’pi tvam na bhaivisyanti sarve ye’vasthitah pratyanikesu yodhah.“ Krishna sprach: „Ich bin die mächtige, weltzerstörende Zeit, die dabei ist, die Welten zu vernichten. …

Weiterlesen

11-33 Devanagari Bhagavad Gita 11. Kapitel 33. Vers

तस्मात्त्वमुत्तिष्ठ यशो लभस्व जित्वा शत्रून् भुङ्क्ष्व राज्यं समृद्धम् | मयैवैते निहताः पूर्वमेव निमित्तमात्रं भव मा व्यथिन् || ११ ३३ ||

11-33 tasmat tvam uttistha yaso labhasva jitva satrun bhunksva rajyam samrddham ma yaivaiti nihatah purvam eva nimitta-matram bhava savya-sacin

tasmāttvamuttiṣṭha yaśo labhasva jitvā śatrūn bhuṅkṣva rājyaṃ samṛddham mā vyathi nihatāḥ pūrvameva nimittamātraṃ bhava savyasācin Vereinfachte Transkription: tasmat tvam uttistha yaso labhasva jitva satrun bhunksva rajyam samrddham ma yaivaiti nihatah purvam eva nimitta-matram bhava savya-sacin   iTrans: tasmaattvamuttishhTha yasho labhasva jitvaa shatruun.h bhuN^.hkshva raajya.n samR^iddham.h mayaivaite …

Weiterlesen

11-33 Kommentar Sukadev

Dieses Gefühl können wir auch entwickeln. Auf der einen Ebene sollten wir sehr verantwortungsbewusst handeln und dabei verhaftungslos, wunschlos und pflichtbewusst sein. Es ist schwierig, Verhaftungslosigkeit mit Pflichtbewusstsein zu verbinden. Die meisten Menschen sind entweder das eine oder das andere. So müssen wir einerseits so tun, …

Weiterlesen

11-33 Kommentar 2 von Sukadev

Bhagavad Gita, 11. Kapitel,  33. Vers: Wir sind alle Instrumente Gottes „Tasmat tvam uttishtha yaso labhasva jitva satrun bhunksva rajyam samrddham mayaivaite nihatah purvam eva nimitta-matram bhava savya-sacin.“ Krishna spricht zu Arjuna: „Deshalb erhebe dich und erlange Ehre. Besiege die Feinde und genieße das unumstrittene Königreich. …

Weiterlesen

11-34 Devanagari Bhagavad Gita 11. Kapitel 34. Vers

द्रोणं च भीष्मं च जयद्रथं च कर्णं तथान्यानपि योधवीरान् | मया हतांस्त्वं जहि माव्यथिष्ठा युध्यस्व जेतासि रणे सपत्नान् || ११ ३४ ||

11-34 dronam ca bhismam ca jayadratham ca karnam tathanyan api yodha-viran maya hatams tvam jahi ma vyathistha yudhyasva jetasi rane sapatnan

droṇaṃ ca bhīṣmaṃ ca jayadrathaṃ ca karṇaṃ tathānyānapi yodhavīrān mayā hatāṃstvaṃ jahi māvyathiṣṭhā yudhyasva jetāsi raṇe sapatnān Vereinfachte Transkription: dronam ca bhismam ca jayadratham ca karnam tathanyan api yodha-viran maya hatams tvam jahi ma vyathistha yudhyasva jetasi rane sapatnan   iTrans: droNa.n cha bhiishhma.n cha jayadratha.n …

Weiterlesen

11-34 Kommentar Sukadev

Krishna sagt ihm jetzt: „Es ist eigentlich alles schon geschehen, sei du nur Instrument. Nachher wird man dich vielleicht loben und sagen: Das ist ein großartiger Held, aber in Wahrheit habe ich – also Gott – schon alles gemacht.“ Wenn jemand ein schönes Kunstwerk gemalt hat, …

Weiterlesen

11-34 Kommentar 2 von Sukadev

Bhagavad Gita, 11. Kapitel,  34. Vers: Letztlich geschieht das, was Gott will „Dronam ca bhismam ca jayadratham ca karnam tathanyam api yodha-viran maya hatams tvam jahi ma vyathistha yuddhyasva jetasi rane sapatnan.“ „Drona, Bishma, Jayadratha, Karna und andere mutige Krieger – sie sind schon von Mir …

Weiterlesen

11-35 Devanagari Bhagavad Gita 11. Kapitel 35. Vers

संजय उवाच | एतच्छ्रुत्वा वचनं केशवस्य कृताञ्जलिर्वेपमानः किरीटी | नमस्कृत्वा भूय एवाह कृष्णं सगद्गदं भीतभीतः प्रणम्य || ११ ३५ ||

11-35 sanjaya uvaca etac chrutva vacanam keshavasya kritanjalir vepamanah kiriti namaskritva bhuya evaha krishnam sa-gadgadam bhita-bhitah pranamya

saṃjaya uvāca etacchrutvā vacanaṃ keśavasya kṛtāñjalirvepamānaḥ kirīṭī namaskṛtvā bhūya evāha kṛṣṇaṃ sagadgadaṃ bhītabhītaḥ praṇamya Vereinfachte Transkription: sanjaya uvaca etac chrutva vacanam keshavasya kritanjalir vepamanah kiriti namaskritva bhuya evaha krishnam sa-gadgadam bhita-bhitah pranamya   iTrans: sa.njaya uvaacha etach{}chhrutvaa vachanaM keshavasya kR^itaaJN{}jalirvepamaanaH kiriiTii namaskR^itvaa bhuuya evaaha kR^ishhNaM sagadgadaM …

Weiterlesen

11-35 Wort-für-Wort Übersetzung

saṃjayaḥ – Sañjaya uvāca – sprach etat – diese śrutvā – nachdem er gehört hatte vacanam – Worte keśavasya – Keśavas (Kṛṣṇas) kṛta-añjaliḥ – mit gefalteten Händen vepamānaḥ – zitternd kirīṭī – Arjuna, „der Gekrönte“ namaskṛtvā – Verehrung bezeugend bhūyaḥ – erneut eva – wahrlich āha …

Weiterlesen

11-35 Kommentar Sukadev

Er ist immer noch überwältigt, die Worte von Krishna haben ihm nicht ausreichend Trost gegeben. Er hat weiterhin eine Art Doppelbewusstsein. Er sieht immer noch das Ganze, Vishwarupa. Er sieht gleichzeitig auch Krishna, wie er dort steht, er kann sich auch selbst verneigen. Er hat zum …

Weiterlesen

11-35 Kommentar Swami Sivananda

In einem Zustand außerordentlicher Furcht oder Freude vergießt man Tränen aus Schmerz oder Entzücken. Dann ist die Kehle wie zugeschnürt, und man stammelt, spricht unverständlich oder mit dumpfer, erstickter Stimme. Arjuna hatte große Angst angesichts der kosmischen Form und stammelte daher. In Sanjayas Worten liegt eine …

Weiterlesen

11-35 Kommentar 2 von Sukadev

Bhagavad Gita, 11. Kapitel,  35. Vers: Arjuna wendet sich mit gefalteten Händen an Krishna „Sanjaya uvaca Etac chrutva vacanam kesavasya krtanjalir vepamanah kiriti namaskrtva bhuya evaha krsnam sa-gadgadam bhita-bhitah pranamya.“ Sanjaya, der Erzähler, sprach: „Nachdem Arjuna diese Worte Shri Krishnas vernommen hatte, faltete er die Hände, …

Weiterlesen

11-36 Devanagari Bhagavad Gita 11. Kapitel 36. Vers

अर्जुन उवाच | स्थाने हृषीकेश तव प्रकीर्त्या जगत्प्रहृष्यत्यनुरज्यते च | रक्षांसि भीतानि दिशो द्रवन्ति सर्वे नमस्यन्ति च सिद्धसङ्घाः || ११ ३६ ||

11-36 arjuna uvaca sthane hrishikesha tava prakirtya jagat prahrsyaty anurajyate ca rakshamsi bhitani diso dravanti sarve namasyanti ca siddha-sanghah

arjuna uvāca sthāne hṛṣīkeśa tava prakīrtyā jagatprahṛṣyatyanurajyate ca rakṣāṃsi bhītāni diśo dravanti sarve namasyanti ca siddhasaṅghāḥ Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca sthane hrishikesha tava prakirtya jagat prahrsyaty anurajyate ca rakshamsi bhitani diso dravanti sarve namasyanti ca siddha-sanghah   iTrans: arjuna uvaacha sthaane hR^ishhiikesha tava prakiirtyaa jagatprahR^ishhyatyanurajyate cha …

Weiterlesen

11-36 Wort-für-Wort Übersetzung

arjunaḥ – Arjuna uvāca – sprach sthāne – zurecht hṛṣīkeśa – oh Hṛṣīkeśa (Kṛṣṇa) tava – deinem prakīrtyā – in Lobpreis jagat – die Welt prahṛṣyati – jubelt anurajyate – ist verzückt ca – und rakṣāṃsi – die Dämonen bhītāni – erschrocken diśaḥ – in (alle) …

Weiterlesen

11-36 Kommentar Sukadev

Arjuna spricht hier von Rishis und Siddhas. Siddhas sind Wesen oder Meister, Meisterinnen, welche in diesem physischen Leben die Vollkommenheit fast vollständig erreicht haben. Siddha heißt „der, es erreicht hat“ – aber sich nicht entschieden hat, endgültig mit Gott oder Brahman zu verschmelzen, sondern in einem …

Weiterlesen

11-37 kasmac ca te na nameran mahatman gariyase brahmano ’py adi-kartre ananta devesa jagan-nivasa tvam aksharam sad-asat tat param yat

kasmācca te na nameranmahātman garīyase brahmaṇo ’pyādikartre ananta deveśa jagannivāsa tvamakṣaraṃ sadasattatparaṃ yat Vereinfachte Transkription: kasmac ca te na nameran mahatman gariyase brahmano ’py adi-kartre ananta devesa jagan-nivasa tvam aksharam sad-asat tat param yat   iTrans: kasmaach{}cha te na nameranmahaatman.h gariiyase brahmaNo.apyaadikartre ananta devesha jagannivaasa tvamaksharaM …

Weiterlesen

11-38 tvam adi-devah purushah puranas tvam asya vishvasya param nidhanam vettasi vedyam ca param ca dhama tvaya tatam vishvam ananta-rupa

tvamādidevaḥ puruṣaḥ purāṇaḥ tvamasya viśvasya paraṃ nidhānam vettāsi vedyaṃ ca paraṃ ca dhāma tvayā tataṃ viśvamanantarūpa Vereinfachte Transkription: tvam adi-devah purushah puranas tvam asya vishvasya param nidhanam vettasi vedyam ca param ca dhama tvaya tatam vishvam ananta-rupa   iTrans: tvamaadidevaH purushhaH puraaNaH tvamasya vishvasya paraM nidhaanam.h …

Weiterlesen

11-38 Kommentar Sukadev

Hier beschreibt Arjuna die verschiedenen Aspekte und Ebenen Gottes und der Gotteserfahrung. Zum einen „der Urgott, ohne Anfang und Ende, die große Seele, du bist die höchste Zuflucht dieses Universums“ und dann „du erfüllst das Universum, du Wesen mit unendlich vielen Gestalten“. Gott ist also transzendent …

Weiterlesen