03-32 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 32. Vers
ये त्वेतदभ्यसूयन्तो नानुतिष्ठन्ति मे मतम् | सर्वज्ञानविमूढांस्तान्विद्धि नष्टानचेतसः || ३ ३२ ||
ये त्वेतदभ्यसूयन्तो नानुतिष्ठन्ति मे मतम् | सर्वज्ञानविमूढांस्तान्विद्धि नष्टानचेतसः || ३ ३२ ||
ye tvetadabhyasūyanto nānutiṣṭhanti me matam sarvajñānavimūḍhāṃstān viddhi naṣṭānacetasaḥ Vereinfachte Transkription: ye tv etad abhyasuyanto nanutishthanti me matam sarva-jnana-vimudhams tan viddhi nastan acetasah iTrans: ye tvetadabhyasuuyanto naanutishhThanti me matam.h . sarvaGYaanavimuuDhaa.nstaan viddhi nashhTaanachetasaH
Dickköpfige, starrsinnige Menschen, die die Lehren des Herrn kritisieren und sie nicht praktizieren, sind unvermeidlich der Zerstörung preisgegeben. Sie sind in der Tat unverbesserlich und töricht.
सदृशं चेष्टते स्वस्याः प्रकृतेर्ज्ञानवानपि | प्रकृतिं यान्ति भूतानि निग्रहः किं करिष्यति || ३ ३३ ||
sadṛśaṃ ceṣṭate svasyāḥ prakṛterjñānavānapi prakṛtiṃ yānti bhūtāni nigrahaḥ kiṃ kariṣyati Vereinfachte Transkription: sadrsam cestate svasyah prakriter jnanavan api prakritim yanti bhutani nigrahah kim karishyati iTrans: sadR^isha.n cheshhTate svasyaaH prakR^iterGYaanavaanapi . prakR^iti.n yaanti bhuutaani nigrahaH kiM karishhyati
sadṛśam – gemäß ceṣṭate – handelt svasyāḥ – der eigenen prakṛteḥ – Natur jñānavān – der Wissende api – sogar prakṛtim – (ihrer) Natur yānti – folgen bhūtāni – die Wesen nigrahaḥ – Unterdrückung kim – was kariṣyati – wird ausrichten
इन्द्रियस्येन्द्रियस्यार्थे रागद्वेषौ व्यवस्थितौ | तयोर्न वशमागच्छेत्तौ ह्यस्य परिपन्थिनौ || ३ ३४ ||
indriyasyendriyasyārthe rāgadveṣau vyavasthitau tayorna vaśamāgacchet tau hyasya paripanthinau Vereinfachte Transkription: indriyasyendriyasyarthe raga-dvesau vyavasthitau tayor na vasam agacchet tau hy asya paripanthinau iTrans: indriyasyendriyasyaarthe raagadveshhau vyavasthitau . tayorna vashamaagach{}chhet tau hyasya paripanthinau
Jeder Sinn empfindet gegenüber Angenehmem Anziehung und Abneigung gegen Unerfreuliches. Wenn man diese beiden Ströme, Zu- und Abneigung, beherrschen kann, wird man nicht unter den Einfluß dieser beiden Tendenzen kommen. Hier ist Raum für persönliche Anstrengung, Purushartha. Die Natur, die die Summe aller Samskaras, der latent …
Bhagavad Gita, 3. Kapitel, 34. Vers: Verhaftung und Abneigung „Verhaftung und Abneigung gegenüber den Sinnesobjekten liegen in den Sinnen. Möge niemand unter ihren Einfluss gelangen, denn sie sind seine Feinde.“ Verhaftung und Abneigung gegenüber den Sinnesobjekten. Das, was man sieht, ist nicht per se schön oder …
श्रेयान्स्वधर्मो विगुणः परधर्मात्स्वनुष्ठितात् | स्वधर्मे निधनं श्रेयः परधर्मो भयावहः || ३ ३५ ||
śreyānsvadharmo viguṇaḥ paradharmātsvanuṣṭhitāt svadharme nidhanaṃ śreyaḥ paradharmo bhayāvahaḥ Vereinfachte Transkription: sreyan sva-dharmo vigunah para-dharmat sv-anusthitat sva-dharme nidhanam sreyah para-dharmo bhayavahah iTrans: shreyaansvadharmo viguNaH paradharmaatsvanushhThitaat.h . svadharme nidhana.n shreyaH paradharmo bhayaavahaH
Vorher hatte ich etwas über Swadharma geschrieben. Swadharma ergibt sich aus Swarupa, Swabhava, Prakriti und Karma, also unserer inneren Natur und äußeren Einflüssen. Beides müssen wir natürlich noch filtern und in Sattwa und in Daiva umwandeln. Auch scheinbar negative asurische Eigenschaften können wir in Daivas, göttliche …
अर्जुन उवाच | अथ केन प्रयुक्तोऽयं पापं चरति पूरुषः | अनिच्छन्नपि वार्ष्णेय बलादिव नियोजितः || ३ ३६ ||
arjuna uvāca atha kena prayukto ’yaṃ pāpaṃ carati pūruṣaḥ anicchannapi vārṣṇeya balādiva niyojitaḥ Vereinfachte Transkription: arjuna uvaca atha kena prayukto ’yam papam carati purushah anicchann api varsneya balad iva niyojitah iTrans: arjuna uvaacha . atha kena prayuk{}to.ayaM paapa.n charati puurushhaH . anich{}chhannapi vaarshhNeya balaadiva niyojitaH
Varshneya ist ein Abkömmling aus der Familie der Vrishnis, ein Name für Krishna.
श्रीभगवानुवाच | काम एष क्रोध एष रजोगुणसमुद्भवः | महाशनो महापाप्मा विद्ध्येनमिह वैरिणम् || ३ ३७ ||
śrībhagavānuvāca kāma eṣa krodha eṣa rajoguṇasamudbhavaḥ mahāśano mahāpāpmā viddhyenamiha vairiṇam Vereinfachte Transkription: sri-bhagavan uvaca kama esa krodha esa rajo-guna-samudbhavah mahasano maha-papma viddhy enam iha vairinam iTrans: shriibhagavaanuvaacha . kaama eshha krodha eshha rajoguNasamudbhavaH . mahaashano mahaapaapmaa vid.hdhyenamiha vairiNam.h
Bhagavan: Bhaga meint die sechs Attribute, nämlich Jñana (Wissen), Vairagya (Leidenschaftslosigkeit), Kirti (Ruhm), Aishvarya (göttliche Manifestationen und außerordentliche Erscheinungen), Shri (Wohlstand) und Bala (Macht). Wer über diese sechs Attribute verfügt und vollkommenes Wissen über Anfang und Ende des Universums hat, ist Bhagavan, der Herr. Die Ursache …