09-25 Devanagari Bhagavad Gita 9. Kapitel 25. Vers
यान्ति देवव्रता देवान्पितॄन्यान्ति पितृव्रताः | भूतानि यान्ति भूतेज्या यान्ति मद्याजिनोऽपि माम् || ९ २५ ||
यान्ति देवव्रता देवान्पितॄन्यान्ति पितृव्रताः | भूतानि यान्ति भूतेज्या यान्ति मद्याजिनोऽपि माम् || ९ २५ ||
yānti devavratā devān pitṝnyānti pitṛvratāḥ bhūtāni yānti bhūtejyā yānti madyājino ’api mām Vereinfachte Transkription: yanti deva-vrata devan pitrn yanti pitr-vratah bhutani yanti bhutejya yanti mad-yajino ’pi mam iTrans: yaanti devavrataa devaan pitR^Inyaanti pitR^ivrataaH bhuutaani yaanti bhuutejyaa yaanti madyaajino.api maam.h
Wir können uns an Gott selbst wenden, oder die Engelswesen oder die verschiedensten höheren, mittleren oder niederen Astralwesen oder auch an unsere verstorbenen Vorfahren. Je nachdem, wen wir verehren oder an wen wir uns wenden, entsteht eine Verbindung zu demjenigen. Zwar ist Gott das Selbst von …
Menschen, die die Manen verehren wie die Agnisvattas, die Shradda und andere Riten in Ehrfurcht vor ihren Vorfahren ausführen, gehen zu den Manen. Wer den Göttern mit Hingabe und Gelübden huldigt, geht zu ihnen. Bhutas sind ›Elementarwesen‹, niedriger als die Götter aber höher als menschliche Wesen; …
पत्रं पुष्पं फलं तोयं यो मे भक्त्या प्रयच्छति | तदहं भक्त्युपहृतमश्नामि प्रयतात्मनः || ९ २६ ||
patraṃ puṣpaṃ phalaṃ toyaṃ yo me bhaktyā prayacchati tadahaṃ bhaktyupahṛtam aśnāmi prayatātmanaḥ Vereinfachte Transkription: patram puspam phalam toyam yo me bhaktya prayacchati tad aham bhakty-upahrtam asnami prayatatmanah iTrans: patraM pushhpaM phalaM toyaM yo me bhak{}tyaa prayach{}chhati tadahaM bhak{}tyupahR^itam ashnaami prayataatmanaH
यत्करोषि यदश्नासि यज्जुहोषि ददासि यत् | यत्तपस्यसि कौन्तेय तत्कुरुष्व मदर्पणम् || ९ २७ ||
yatkaroṣi yadaśnāsi yajjuhoṣi dadāsi yat yattapasyasi kaunteya tatkuruṣva madarpaṇam Vereinfachte Transkription: yat karosi yad asnasi yaj juhosi dadasi yat yat tapasyasi kaunteya tat kurusva mad-arpanam iTrans: yatkaroshhi yadashnaasi yaj{}juhoshhi dadaasi yat.h yattapasyasi kaunteya tatkurushhva madarpaNam.h
शुभाशुभफलैरेवं मोक्ष्यसे कर्मबन्धनैः | संन्यासयोगयुक्तात्मा विमुक्तो मामुपैष्यसि || ९ २८ ||
śubhāśubhaphalairevaṃ mokṣyase karmabandhanaiḥ saṃnyāsayogayuktātmā vimukto māmupaiṣyasi Vereinfachte Transkription: subhasubha-phalair evam moksyase karma-bandhanaih sannyasa-yoga-yuktatma vimukto mam upaisyasi iTrans: shubhaashubhaphalairevaM mokshyase karmabandhanaiH sa.nnyaasayogayuk{}taatmaa vimuk{}to maamupaishhyasi
śubha-aśubha-phalaiḥ – das gute (śubha) und schlechte (aśubha) Früchte (phala) bringt evam – so mokṣyase – wirst du befreit werden karma-bandhanaiḥ – aus den Fesseln (bandhana) des Handelns (karman) saṃnyāsa-yoga-yuktātmā – den Geist (ātman) gerichtet (yukta) auf den Yoga (die Praxis) der Entsagung (saṃnyāsa) vimuktaḥ – …
समोऽहं सर्वभूतेषु न मे द्वेष्योऽस्ति न प्रियः | ये भजन्ति तु मां भक्त्या मयि ते तेषु चाप्यहम् || ९ २९ ||
अपि चेत्सुदुराचारो भजते मामनन्यभाक् | साधुरेव स मन्तव्यः सम्यग्व्यवसितो हि सः || ९ ३० ||
api cetsudurācāro bhajate māmananyabhāk sādhureva sa mantavyaḥ samyagvyavasito hi saḥ Vereinfachte Transkription: api cet su-duracaro bhajate mam ananya-bhak sadhur eva sa mantavyah samyag vyavasito hi sah iTrans api chetsuduraachaaro bhajate maamananyabhaak.h saadhureva sa mantavyaH samyagvyavasito hi saH