Artikel in der Kategorie ‘18. Kapitel’
18-35 Kommentar Sukadev
Wie schon mehrmals betont, gehört zu einem wirklich sattwigen Lebensstil auch Beständigkeit. Aber diese Beständigkeit kann auch wieder sattwig, rajasig oder tamasig sein. Eine rajasige Beständigkeit äußert sich zum Beispiel als Anhaftung, Identifikation, Nicht-loslassen-können, Streben nach egoistischen Zielen. Tamasige Beständigkeit drückt sich zum Beispiel aus als …
18-35 Kommentar Swami Sivananda
18-36 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 36. Vers
सुखं त्विदानीं त्रिविधं शृणु मे भरतर्षभ | अभ्यासाद्रमते यत्र दुःखान्तं च निगच्छति || १८ ३६ ||
18-36 sukham tv idanim tri-vidham shrinu me bharatarsabha abhyasad ramate yatra duhkhantam ca nigacchati
sukhaṃ tvidānīṃ trividhaṃ śṛṇu me bharatarṣabha abhyāsādramate yatra duḥkhāntaṃ ca nigacchati Vereinfachte Transkription: sukham tv idanim tri-vidham shrinu me bharatarsabha abhyasad ramate yatra duhkhantam ca nigacchati iTrans: sukhaM tvidaanii.n trividhaM shR^iNu me bharatarshhabha abhyaasaadramate yatra duHkhaanta.n cha nigach{}chhati
18-36 Wort-für-Wort Übersetzung
18-36 Nun höre von Mir, oh Arjuna, vom dreifachen Vergnügen, woran der Mensch Gefallen findet, da er es praktiziert, und das sicherlich in Schmerzen endet
18-36 Kommentar Swami Sivananda
Ein wenig von dieser Freude, die das Selbst erfährt, muß im Aufhören von Schmerz bestehen. Das Wesen dieser Freude ist von drei Arten, und ich werde sie nacheinander beschreiben, Oh Arjuna. (Vgl.VI.20,30)
18-37 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 37. Vers
यत्तदग्रे विषमिव परिणामेऽमृतोपमम् | तत्सुखं सात्त्विकं प्रोक्तमात्मबुद्धिप्रसादजम् || १८ ३७ ||
18-37 yat tad agre visam iva pariname ’mrtopamam tat sukham sattvikam proktam atma-buddhi-prasada-jam
yattadagre viṣamiva pariṇāme ’mṛtopamam tatsukhaṃ sāttvikaṃ proktam ātmabuddhiprasādajam Vereinfachte Transkription: yat tad agre visam iva pariname ’mrtopamam tat sukham sattvikam proktam atma-buddhi-prasada-jam iTrans: yattadagre vishhamiva pariNaame.amR^itopamam.h tatsukhaM saattvikaM prok{}tam aatmabuddhiprasaadajam.h
18-37 Wort-für-Wort Übersetzung
18-37 Was zuerst ist wie Gift, am Ende aber wie Nektar – dieses Glück wird sattwig genannt und stammt aus dem reinen Geist durch Selbstverwirklichung
18-37 Kommentar Sukadev
18-37 Kommentar Swami Sivananda
18-38 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 38. Vers
विषयेन्द्रियसंयोगाद्यत्तदग्रेऽमृतोपमम् | परिणामे विषमिव तत्सुखं राजसं स्मृतम् || १८ ३८ ||
18-38 visayendriya-samyogad yat tad agre ’mrtopamam pariname visam iva tat sukham rajasam smrtam
viṣayendriyasaṃyogād yattadagre ’mṛtopamam pariṇāme viṣamiva tatsukhaṃ rājasaṃ smṛtam Vereinfachte Transkription: visayendriya-samyogad yat tad agre ’mrtopamam pariname visam iva tat sukham rajasam smrtam iTrans: vishhayendriyasa.nyogaad yattadagre.amR^itopamam.h pariNaame vishhamiva tatsukhaM raajasaM smR^itam.h
18-38 Wort-für-Wort Übersetzung
18-38 Die Freude, die aus dem Kontakt der Sinnesorgane mit den Objekten entsteht, die zuerst wie Nektar ist und am Ende wie Gift – sie wird als rajasig angesehen
18-38 Kommentar Swami Sivananda
18-39 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 39. Vers
यदग्रे चानुबन्धे च सुखं मोहनमात्मनः | निद्रालस्यप्रमादोत्थं तत्तामसमुदाहृतम् || १८ ३९ ||
18-39 yad agre canubandhe ca sukham mohanam atmanah nidralasya-pramadottham tat tamasam udahrtam
yadagre cānubandhe ca sukhaṃ mohanamātmanaḥ nidrālasyapramādotthaṃ tattāmasamudāhṛtam Vereinfachte Transkription: yad agre canubandhe ca sukham mohanam atmanah nidralasya-pramadottham tat tamasam udahrtam iTrans: yadagre chaanubandhe cha sukhaM mohanamaatmanaH nidraalasyapramaadottha.n tattaamasamudaahR^itam.h
18-39 Wort-für-Wort Übersetzung
18-39 Die Freude, die sowohl zu Beginn als auch in der Folge Täuschung bringt, die aus Schlaf, Trägheit und Unachtsamkeit stammt – diese Freude wird tamasig genannt
18-39 Kommentar Sukadev
Letztlich ist damit auch die Freude gemeint, die aus Süchten stammt.
18-39 Kommentar Swami Sivananda
Anubandhe: In der Folge; nach dem Ende. Die Freude, die aus schlechten Gewohnheiten wie dem Trinken von Alkohol und dem Essen wertloser Dinge erwächst, verursacht Täuschung. Der Mensch wird achtlos auf dem Weg, den er gehen sollte. Solche Freude ist wirklich von dunkler Natur.
18-40 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 40. Vers
न तदस्ति पृथिव्यां वा दिवि देवेषु वा पुनः | सत्त्वं प्रकृतिजैर्मुक्तं यदेभिः स्यात्त्रिभिर्गुणैः || १८ ४० ||
18-40 na tad asti prithivyam va divi devesu va punah sattvam prakriti-jair muktam yad ebhih syat tribhir gunaih
na tadasti pṛthivyāṃ vā divi deveṣu vā punaḥ sattvaṃ prakṛtijairmuktaṃ yadebhiḥ syāttribhirguṇaiḥ Vereinfachte Transkription: na tad asti prithivyam va divi devesu va punah sattvam prakriti-jair muktam yad ebhih syat tribhir gunaih iTrans: na tadasti pR^ithivyaa.n vaa divi deveshhu vaa punaH sattvaM prakR^itijairmuk{}ta.n yadebhiH syaattribhirguNaiH
18-40 Wort-für-Wort Übersetzung
18-40 Es gibt kein Wesen auf der Erde und auch nicht im Himmel unter den Engelswesen, das frei ist von den drei Eigenschaften der Natur
18-40 Kommentar Sukadev
18-40 Kommentar Swami Sivananda
18-41 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 41. Vers
ब्राह्मणक्षत्रियविशां शूद्राणां च परंतप | कर्माणि प्रविभक्तानि स्वभावप्रभवैर्गुणैः || १८ ४१ ||
18-41 brahmana-kshatriya-visam shudranam ca parantapa karmani pravibhaktani svabhava-prabhavair gunaih
brāhmaṇakṣatriyaviśāṃ śūdrāṇāṃ ca paraṃtapa karmāṇi pravibhaktāni svabhāvaprabhavairguṇaiḥ Vereinfachte Transkription: brahmana-kshatriya-visam shudranam ca parantapa karmani pravibhaktani svabhava-prabhavair gunaih iTrans: braahmaNakshatriyavishaa.n shuudraaNaa.n cha para.ntapa karmaaNi pravibhak{}taani svabhaavaprabhavairguNaiH
18-41 Wort-für-Wort Übersetzung
brāhmaṇa-kṣatriya-viśām – der Brahmanen, der Kṣatrias, der Vaiśyas śūdrāṇām – der Śūdras ca – und param-tapa – oh Arjuna „Bedränger (tapa) der Feinde (para)“ karmāṇi – die Handlungen pravibhaktāni – werden unterteilt sva-bhāva-prabhavaiḥ – die ihren Ursprung (prabhava) in ihrem jeweiligen Wesen (sva-bhāva) haben guṇaiḥ – …
18-41 Die Pflichten von Brahmanen, Kshatriyas, Vaishyas und auch von Shudras sind so verteilt, wie es den sich aus ihrem Wesen ergebenden Eigenschaften entspricht
18-41 Kommentar Sukadev
Objektiv gesehen war das Kastensystem in Indien ein Mittel der Unterdrückung der niederen Kasten mit einer religiösen Begründung. Krishna hat es einfach uminterpretiert. Es gab übrigens schon vor Tausenden von Jahren in Indien ganze Bewegungen, wo das Kastensystem aufgeweicht wurde. Zum Beispiel wurde gesagt, ein Vaishnava …
18-41 Kommentar Swami Sivananda
18-42 Devanagari Bhagavad Gita 18. Kapitel 42. Vers
शमो दमस्तपः शौचं क्षान्तिरार्जवमेव च | ज्ञानं विज्ञानमास्तिक्यं ब्रह्मकर्म स्वभावजम् || १८ ४२ ||
18-42 samo damas tapah shaucam ksantir arjavam eva ca jnanam vijnanam astikyam brahma-karma svabhava-jam
śamo damastapaḥ śaucaṃ kṣāntirārjavameva ca jñānaṃ vijñānamāstikyaṃ brahmakarma svabhāvajam Vereinfachte Transkription: samo damas tapah shaucam ksantir arjavam eva ca jnanam vijnanam astikyam brahma-karma svabhava-jam iTrans: shamo damastapaH shauchaM kshaantiraarjavameva cha GYaanaM viGYaanamaastik{}yaM brahmakarma svabhaavajam.h
18-42 Wort-für-Wort Übersetzung
śamaḥ – Ruhe damaḥ – Selbstbeherrschung tapaḥ – Askese śaucam – Reinheit kṣāntiḥ – Nachsichtigkeit ārjavam – Rechtschaffenheit eva – wahrlich ca – und jñānam – Weisheit vijñānam – unterscheidende Erkenntnis āstikyam – Gläubigkeit brahma-karma – (hiervon geprägt) ist das Handeln (karman) der Brahmanen sva-bhāva-jam – …