Artikel in der Kategorie ‘03. Kapitel’
03-06 Kommentar Swami Sivananda
Die fünf Handlungsorgane, Karma Indriyas, sind Vak (Sprechorgan), Pani (Hände), Padam (Füße), Upastha (Genitalien) und Guda (Anus). Sie stammen aus dem rajasigen Teil der fünf Tanmatras, der subtilen Elemente; Vak aus Akasha Tanmatra (Äther), Pani aus Vayu Tanmatra (Luft), Padam aus Agni Tanmatra (Feuer), Upastha aus …
03-06 Kommentar 2 von Sukadev
03-07 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 7. Vers
यस्त्विन्द्रियाणि मनसा नियम्यारभतेऽर्जुन | कर्मेन्द्रियैः कर्मयोगमसक्तः स विशिष्यते || ३ ७ ||
03-07 yas tv indriyani manasa niyamyarabhate ’rjuna karmendriyaih karma-yogam asaktah sa visisyate
yastvindriyāṇi manasā niyamyārabhate.arjuna karmendriyaiḥ karmayogam asaktaḥ sa viśiṣyate Vereinfachte Transkription: yas tv indriyani manasa niyamyarabhate ’rjuna karmendriyaih karma-yogam asaktah sa visisyate iTrans: yastvindriyaaNi manasaa niyamyaarabhate.arjuna . karmendriyaiH karmayogam asak{}taH sa vishishhyate
03-07 Wort-für-Wort Übersetzung
03-07 Wer aber die Sinne durch den Geist beherrscht, Oh Arjuna, und mit den Handlungsorganen, ohne Verhaftung, Karma Yoga übt, ist vortrefflich
03-07 Kommentar Sukadev
03-07 Kommentar Swami Sivananda
Wer mit den Handlungsorganen tätig ist (d.h. mit Händen, Füßen, Sprechorgan, usw.), die Wahrnehmungsorgane durch den Geist beherrscht, und wer für sein Tun keine Früchte erwartet und ohne Ichgedanken ist, ist sicherlich würdiger als der Heuchler, der sich falsch verhält. (Vgl. IV.21, II.64,68) Die fünf Wahrnehmungsorgane …
03-07 Kommentar 2 von Sukadev
Bhagavad Gita, 3. Kapitel, 7. Vers: Spiritualität im Handeln Krishna spricht zu Arjuna: „Wer aber die Sinne durch den Geist beherrscht, Oh Arjuna, und mit den Handlungsorganen ohne Verhaftung Karma Yoga übt, ist vortrefflich.“ Hier beschreibt Krishna, dass Spiritualität im Handeln etwas sehr Wichtiges ist. Den …
03-08 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 8. Vers
नियतं कुरु कर्म त्वं कर्म ज्यायो ह्यकर्मणः | शरीरयात्रापि च ते न प्रसिद्ध्येदकर्मणः || ३ ८ ||
03-08 niyatam kuru karma tvam karma jyayo hy akarmanah sarira-yatrapi ca te na prasiddhyed akarmanah
niyataṃ kuru karma tvaṃ karma jyāyo hyakarmaṇaḥ śarīrayātrāpi ca te na prasiddhyedakarmaṇaḥ Vereinfachte Transkription: niyatam kuru karma tvam karma jyayo hy akarmanah sarira-yatrapi ca te na prasiddhyed akarmanah iTrans: niyata.n kuru karma tvaM karma jyaayo hyakarmaNaH . shariirayaatraapi cha te na prasid.hdhyedakarmaNaH
03-08 Wort-für-Wort Übersetzung
03-08 Tue (Deine) Pflicht und Schuldigkeit, denn Handeln ist Nichthandeln überlegen, und in Untätigkeit wäre es dir nicht einmal möglich, deinen Körper zu erhalten
03-08 Kommentar Swami Sivananda
Niyatam Karma ist eine Pflicht, die unbedingt zu erfüllen ist. Das Nichterfüllen der Pflicht und Schuldigkeit zieht Schuld nach sich. Das Erfüllen unbedingter Pflichten ist kein Mittel, um ein bestimmtes Ergebnis zu erzielen. Sie zu tun, bringt keinerlei Verdienst. Leben an und für sich macht verschiedene …
03-08 Kommentar 2 von Sukadev
03-09 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 9. Vers
यज्ञार्थात्कर्मणोऽन्यत्र लोकोऽयं कर्मबन्धनः | तदर्थं कर्म कौन्तेय मुक्तसङ्गः समाचर || ३ ९ ||
03-09 yajnarthat karmano ’nyatra loko ’yam karma-bandhanah tad-artham karma kaunteya mukta-sangah samacara
yajñārthātkarmaṇo ’nyatra loko ’yaṃ karmabandhanaḥ tadarthaṃ karma kaunteya muktasaṅgaḥ samācara Vereinfachte Transkription: yajnarthat karmano ’nyatra loko ’yam karma-bandhanah tad-artham karma kaunteya mukta-sangah samacara iTrans: yaGYaarthaatkarmaNo.anyatra loko.aya.n karmabandhanaH . tadartha.n karma kaunteya muk{}tasaN^gaH samaachara
03-09 Wort-für-Wort Übersetzung
03-09 Die Welt wird gebunden durch Handlungen, die nicht als Opfer getan werden; daher handle Du, Oh Arjuna, einzig aus diesem Beweggrund (allein als Opfer), frei von Verhaftung
03-09 Kommentar Sukadev
Im Sanskritvers steht das Wort Yajna. Yajna bedeutet übersetzt „Feuerzeremonie“. Es ist ein kleines Feuerritual. Ein Feuer, in das Opfergaben gegeben werden, wird entzündet. Meistens wird Ghee (geklärte Butter) hinein gegeben. Manchmal aber auch Reis oder Sesamkörner oder andere Dinge. Das Opfern steht symbolisch dafür, dass …
03-09 Kommentar Swami Sivananda
Yajña bedeutet Opfer, religiöses Ritual, selbstloses Handeln aus einem reinen Motiv. Es bedeutet auch Ishvara. Die Taittiriya Samhita (der Veden) sagt: »Yajña ist wahrlich Vishnu« (1-7-4). Wenn ein Mensch um Gottes willen handelt, wird er nicht gebunden. Sein Herz wird gereinigt, da er um Gottes willen …
03-09 Kommentar 2 von Sukadev
03-10 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 10. Vers
सहयज्ञाः प्रजाः सृष्ट्वा पुरोवाच प्रजापतिः | अनेन प्रसविष्यध्वमेष वोऽस्त्विष्टकामधुक् || ३ १० ||
03-10 saha-yajnah prajah srstva purovaca prajapatih anena prasavisyadhvam esa vo ’stv ista-kama-dhuk
sahayajñāḥ prajāḥ sṛṣṭvā purovāca prajāpatiḥ anena prasaviṣyadhvam eṣa vo.astviṣṭakāmadhuk Vereinfachte Transkription: saha-yajnah prajah srstva purovaca prajapatih anena prasavisyadhvam esa vo ’stv ista-kama-dhuk iTrans: sahayaGYaaH prajaaH sR^ishh{}Tvaa purovaacha prajaapatiH anena prasavishhyadhvam eshha vo.astvishhTakaamadhuk.h
03-10 Wort-für-Wort Übersetzung
03-10 Der Schöpfer, der zu Beginn (der Schöpfung) die Menschheit gemeinsam mit dem Opfer geschaffen hat, sagte: „Dadurch möget ihr euch fortpflanzen; lasst dies die Milchkuh eurer Wünsche sein (die Kuh, die alles schenkt, was ihr wünscht)
03-10 Kommentar Sukadev
03-10 Kommentar Swami Sivananda
Prajapati ist der Schöpfer, Brahma. Kamadhuk ist ein anderer Name für die Kuh Kamadhenu. Kamadhenu ist die Kuh Indras, von der jeder Mensch das melken kann, was er wünscht. (Vgl.VIII.4, IX.24,27; X.25)
03-11 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 11. Vers
देवान्भावयतानेन ते देवा भावयन्तु वः | परस्परं भावयन्तः श्रेयः परमवाप्स्यथ || ३ ११ ||
03-11 devan bhavayatanena te deva bhavayantu vah parasparam bhavayantah sreyah param avapsyatha
devānbhāvayatānena te devā bhāvayantu vaḥ parasparaṃ bhāvayantaḥ śreyaḥ paramavāpsyatha Vereinfachte Transkription: devan bhavayatanena te deva bhavayantu vah parasparam bhavayantah sreyah param avapsyatha iTrans: devaanbhaavayataanena te devaa bhaavayantu vaH . parasparaM bhaavayantaH shreyaH paramavaapsyatha
03-11 Wort-für-Wort Übersetzung
03-11 Damit speise du die Götter, und die Götter mögen dich speisen; indem ihr euch also so gegenseitig speist, wirst du das höchste Gut erlangen
03-11 Kommentar Swami Sivananda
03-12 Devanagari Bhagavad Gita 3. Kapitel 12. Vers
इष्टान्भोगान्हि वो देवा दास्यन्ते यज्ञभाविताः | तैर्दत्तानप्रदायैभ्यो यो भुङ्क्ते स्तेन एव सः || ३ १२ ||
03-12 istan bhogan hi vo deva dasyante yajna-bhavitah tair dattan apradayaibhyo yo bhunkte stena eva sah
iṣṭānbhogānhi vo devā dāsyante yajñabhāvitāḥ tairdattānapradāyaibhyo yo bhuṅkte stena eva saḥ Vereinfachte Transkription: istan bhogan hi vo deva dasyante yajna-bhavitah tair dattan apradayaibhyo yo bhunkte stena eva sah iTrans: ishhTaanbhogaanhi vo devaa daasyante yaGYabhaavitaaH . tairdattaanapradaayaibhyo yo bhuN^k{}te stena eva saH