02-33 Kommentar Sukadev
Es ist die Pflicht eines Kshatriyas sich um seine Ehre zu bemühen.
Es ist die Pflicht eines Kshatriyas sich um seine Ehre zu bemühen.
अकीर्तिं चापि भूतानि कथयिष्यन्ति तेऽव्ययाम् | संभावितस्य चाकीर्तिर्मरणादतिरिच्यते || २ ३४ ||
akīrtiṃ cāpi bhūtāni kathayiṣyanti te.avyayām saṃbhāvitasya cākīrtir maraṇādatiricyate Vereinfachte Transkription: akirtim capi bhutani kathayisyanti te ’vyayam sambhavitasya cakirtir maranad atiricyate iTrans: akiirti.n chaapi bhuutaani kathayishhyanti te.avyayaam.h . saMbhaavitasya chaakiirtir maraNaadatirichyate
akīrtim – Schande ca – und api – auch bhūtāni – die Wesen, Menschen kathayiṣyanti – werden erzählen te – deine avyayām – unvergängliche saṃbhāvitasya – für einen geehrten Mann ca – und akīrtiḥ – Schande maraṇāt – als das Sterben atiricyate – ist schlimmer
Auch wird die Welt deine Schande weiterüberliefern, und diese wird dich lange überleben. Für einen Menschen, der als großer Held und mächtiger Krieger mit edlen Eigenschaften verehrt worden ist, ist wirklich der Tod der Unehre vorzuziehen.
भयाद्रणादुपरतं मंस्यन्ते त्वां महारथाः | येषां च त्वं बहुमतो भूत्वा यास्यसि लाघवम् || २ ३५ ||
bhayādraṇāduparataṃ maṃsyante tvāṃ mahārathāḥ yeṣāṃ ca tvaṃ bahumato bhūtvā yāsyasi lāghavam Vereinfachte Transkription: bhayad ranad uparatam mamsyante tvam maha-rathah yesham ca tvam bahu-mato bhutva yasyasi laghavam iTrans: bhayaadraNaaduparataM ma.nsyante tvaaM mahaarathaaH . yeshhaa.n cha tvaM bahumato bhuutvaa yaasyasi laaghavam.h
Duryodhana und andere werden sicher denken, du wärest aus Furcht vor Karna und anderen vor dem Kampf geflohen, und nicht aus Mitleid und aus Ehrfurcht vor Älteren und Lehrern. Duryodhana und andere, die wegen deiner Ritterlichkeit, Tapferkeit und anderer edler Eigenschaften für dich große Hochachtung empfunden …
अवाच्यवादांश्च बहून्वदिष्यन्ति तवाहिताः | निन्दन्तस्तव सामर्थ्यं ततो दुःखतरं नु किम् || २ ३६ ||
avācyavādāṃśca bahūn vadiṣyanti tavāhitāḥ nindantastava sāmarthyaṃ tato duḥkhataraṃ nu kim Vereinfachte Transkription: avacya-vadams ca bahun vadisyanti tavahitah nindantas tava samarthyam tato duhkhataram nu kim iTrans: avaachyavaadaa.nshcha bahuun vadishhyanti tavaahitaaH . nindantastava saamarthyaM tato duHkhatara.n nu kim.h
avācya-vādān – schmähende Reden ca – und bahūn – viele vadiṣyanti – werden sagen, führen tava – deine ahitāḥ – Feinde nindantaḥ – indem sie verspotten tava – deine sāmarthyam – Fähigkeit tataḥ – als das duḥkhataram – leidvoller nu – noch kim – was (ist)
Das hört sich paradox an. Zuerst erzählt Krishna Arjuna, er sollte gleichmütig in Sukha (Vergnügen) und Dukha (Schmerz), in Ruhm und Schande sein. Dann verdeutlicht Krishna Arjuna die Auswirkungen seines Handelns. Krishnas Ziel ist es, Arjunas Aufmerksamkeit zurückzugewinnen. Krishna lehrt Arjuna, dass er gleichmütig in Erfolg …
Tatsächlich ist kein Schmerz unerträglicher und quälender als die üble Nachrede, der man sich so aussetzt.
हतो वा प्राप्स्यसि स्वर्गं जित्वा वा भोक्ष्यसे महीम् | तस्मादुत्तिष्ठ कौन्तेय युद्धाय कृतनिश्चयः || २ ३७ ||
hato vā prāpsyasi svargaṃ jitvā vā bhokṣyase mahīm tasmāduttiṣṭha kaunteya yuddhāya kṛtaniścayaḥ Vereinfachte Transkription: hato va prapsyasi svargam jitva va bhoksyase mahim tasmad uttistha kaunteya yuddhaya krta-niscayah iTrans: hato vaa praapsyasi svarga.n jitvaa vaa bhokshyase mahiim.h . tasmaaduttishhTha kaunteya yuddhaaya kR^itanishchayaH
In beiden Fällen ist es zu deinem Vorteil. Deshalb erhebe dich mit dem festen Vorsatz: »Ich werde den Feind besiegen oder sterben.«
सुखदुःखे समे कृत्वा लाभालाभौ जयाजयौ | ततो युद्धाय युज्यस्व नैवं पापमवाप्स्यसि || २ ३८ ||
sukhaduḥkhe same kṛtvā lābhālābhau jayājayau tato yuddhāya yujyasva naivaṃ pāpamavāpsyasi Vereinfachte Transkription: sukha-duhkhe same kritva labhalabhau jayajayau tato yuddhaya yujyasva naivam papam avapsyasi iTrans: sukhaduHkhe same kR^itvaa laabhaalaabhau jayaajayau tato yuddhaaya yujyasva naivaM paapamavaapsyasi
Das ist der Yoga des Gleichmutes, die Lehre von der Gelassenheit im Handeln. Wenn jede Handlung in der oben beschriebenen Geisteshaltung, mit Ausgeglichenheit, getan wird, tragen die Handlungen keine Früchte. Solches Handeln reinigt das Herz und befreit von Geburt und Tod. Man muß ausdauernd streben und …
एषा तेऽभिहिता साङ्ख्ये बुद्धिर्योगे त्विमां शृणु | बुद्ध्या युक्तो यया पार्थ कर्मबन्धं प्रहास्यसि || २ ३९ ||
eṣā te ’bhihitā sāṅkhye buddhiryoge tvimāṃ śṛṇu buddhyā yukto yayā pārtha karmabandhaṃ prahāsyasi Vereinfachte Transkription: esa te ’bhihita sankhye buddhir yoge tv imam shrinu buddhya yukto yaya partha karma-bandham prahasyasi iTrans: eshhaa te.abhihitaa saaN^khye buddhiryoge tvimaa.n shR^iNu . bud.hdhyaa yuk{}to yayaa paartha karmabandhaM prahaasyasi
Sankhya ist in der Bhagavad Gita der Name für Jnana Yoga (Yoga des Wissens) verbunden mit Entsagung. In der Einleitung habe ich über die sechs klassischen Philosophiesysteme geschrieben. Krishna versteht unter Sankhya etwas Umfassenderes als was „Sankyha“ im Kontext der sechs Philosophiesysteme bedeutet. Die sechs Philosophiesysteme …
नेहाभिक्रमनाशोऽस्ति प्रत्यवायो न विद्यते | स्वल्पमप्यस्य धर्मस्य त्रायते महतो भयात् || २ ४० ||
nehābhikramanāśo ’sti pratyavāyo na vidyate svalpamapyasya dharmasya trāyate mahato bhayāt Vereinfachte Transkription: nehabhikrama-naso ’sti pratyavayo na vidyate sv-alpam apy asya dharmasya trayate mahato bhayat iTrans: nehaabhikramanaasho.asti pratyavaayo na vidyate . sval{}pamapyasya dharmasya traayate mahato bhayaat.h